- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
129

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 14 april 1928 - Konsumtionskredit, av E. C. Melby - Notiser - Doktorsdisputation vid tekniska högskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

129

KONSUMTIONSKREDIT.

The economics of instalment
selling’, av B. R. A. Seligman.

Omkring sextio procent av alla automobiler, som årligen
omsättas i U. S. A. — och det är ca. 4 000 000 — säljas på
kredit eller på avbetalning. Det innebär, att mer än
2 000 000 000 i form av konsumtionskredit årligen användes
för att tillfredsställa allmänhetens behov av att äga en bil.
Ordet konsumtionskredit nyttjas här för att beteckna den
bankkredit, som användes för att anskaffa en nyttighet till
förbrukning i motsats till produktionskredit, som betecknar
den bank-kredit, vilken användes för produktion av varor
eller liknande affärsändamål.

Det är under sådana förhållanden ganska naturligt, att
den frågan har blivit aktuell, i vilken grad detta utsträckta
bruk av kredit vid inköp av något, som många anse vara en
lyxartikel, är försvarligt eller om det är ekonomiskt osunt.
För att få ett sakkunnigt och opartiskt svar på detta
spörsmål gav General Motors Corporation professor E. R. A.
Seligman vid Columbia University, New York, i uppdrag att
undersöka saken i hela dess omfattning, och hans rapport,
som nyligen offentliggjorts, har mottagits med det allra
största intresse av U. S. A:s ledande bank- och affärsmän.
På grund av den ständigt växande omsättningen på
avbetalningsbilar i Europa torde denna utredning vara av intresse
också för Teknisk tidskrifts läsare.

Betydelsen av frågan om konsumtionskrediten
("consu-mercredit") i U. S. A. vid försäljningen av automobiler
inses lätt, när man betänker, att automobilindustrien är
landets viktigaste industri, och att värdet av dess produkter år
1926 översteg $ 6 000 000 000. Lägger man härtill kostnaden
för uppförande och underhåll av garager och nya vägar, så
finna vi att produktionsvärdet utgör årligen omkring
$ 10 000 000 000. Omkring 3 500 000 människor äro
sysselsatta inom industrien och flera hundra tusen andra äro för
sin utkomst beroende av den. Automobilindustrien använder
för sina produkter omkring 11 % av landets hårda träslag,
13 % av all koppar, 14 % av allt järn och stål, som
framställes i U. S. A., 14 % av allt bly, 21 % av allt tenn, 25 %
av all aluminium, 28 % av nickelproduktionen, 50 % av allt
spegelglas, 23 % av möbellädret och 85 % av allt gummi.
Denna förbrukning och denna produktion har möjliggjorts
tack vare konsumtionskrediten eller försäljningen av bilar
på avbetalning. Ty det är självklart, att inga 4 000 000
bilar pr år och inte ens 1 000 000 bilar pr år skulle säljas i
U. S. A., om köparen måste betala pr extra kontant.

Avbetalningsköp kallas i Amerika för "instalmentselling",
i England för "the hire-purchase system" och i Frankrike
för "vente à tempérament". Avbetalningsköpet är ingen ny
företeelse. Det tycks ha haft sin början i Frankrike före
revolutionen och infördes i U. S. A. år 1807 av en större
möbelfirma. Inom automobilbranschen kom det först till
användning i San Francisco år 1913, men fick inte någon
betydelse för nationen i dess helhet förr än 1919, då General
Motors Acceptance Corporation bildades som ett dotterbolag
till General Motors Corporation. Detta bolag ordnar
avbetalningsförsäljning av alla General Motors bilar till
allmänheten på så sätt, att agenten eller mellanhanden får
ut sina pengar, så snart köpet är avslutat, även om köparen
gör sina inbetalningar under sex månader. Andra liknande
finansieringsfirmor ha bildats senare och ha med större
eller mindre framgäng förmedlat konsumtionskrediten vid
försäljning av sina bilar. Finansbolagen ge också kredit
till sina försäljare, så att dessa icke heller behöva betala
fullt ut för sina bilar förr än de sälja dem. Men detta
torde böra räknas som en form av "produktionskredit", ty
systemet har praktiserats av alla världens banker sedan
deras tillkomst.

Man finner f. ö. att "förbrukning" och "produktion"
många gånger äro svåra att skilja åt. När man t. e. eldar
med kol på ett lokomotiv, så är det en produktiv
förbrukning, men eldar man med kol i ugnen hemma i sin stuga,
så räknas det i allmänhet icke som produktion, även om man
skulle vara sysselsatt med att förbereda mycket viktiga
produktiva arbeten. Detta är en förenklad syn på
produktionen, och det blir nu nödvändigt att räkna som en produk-

tiv artikel varje vara, som hjälper till att producera
välstånd, vilket är målet för all rikedom. Automobiler äro
därför i allra högsta grad produktiva. De kunna heller
icke sägas vara lyxartiklar, ty som Voltaire skrev: "Kan
man säga, att i det land där alla gå barfota, är den som
först gör sig ett par skor fallen för lyx? Eller den som går
med den första skjortan?" — Automobilen har förorsakat
en revolution i vårt ekonomiska och sociala liv, och denna
revolution kan liknas med den som förorsakades av
järnvägarnas tillkomst. Och bevisen äro tydliga och mångfaldiga
på, att fördelarna vida överväger nackdelarna av
automo-bilens införande.

Avbetalningsköp eller konsumtionskredit ökar efterfrågan
och fördelar denna på hela året och blir därigenom något
ekonomiskt gott, ty den minskar produktionsomkostnaderna
och gör det möjligt att sälja en artikel till billigare pris.
Ifråga om automobilen ökar den också folks köpkraft, i det
att en bil i många fall möjliggör för ägaren att öka sina
inkomster.

Ur bankmannasynpunkt sett är risken med denna sorts
kredit minimal, mindre än i/s % ifråga om använda bilar
och praktiskt taget ingen ifråga om nya bilar. Risken delas
här — mer än förhållandet är vid vanlig bankkredit — på
ett stort antal olika yrken, olika industrier och olika
landsdelar. Konsumtionskrediten är i allmänhet mera likvid än
produktionskrediten, och under det att den ökar landets
kreditomsättning, är den bara en bråkdel av det totala
värdet av all handelsomsättning.

Men om nu konsumtionskrediten vad beträffar
automobiler icke är skadlig för affärslivet i dess helhet och icke
ökar bankernas risker, är den då icke i alla fall skadlig för
förbrukaren själv? Och vi äro alla konsumenter eller
köpare. — Naturligtvis är det ekonomiskt osunt att först
förbruka en sak och sedan betala den. Men är det detta
man gör, när man köper en bil på avbetalning? Är det
inte riktigare att säga, att när man köper en ny bil på
avbetalning, så köper man först en del av en bil, förbrukar
så den helt eller delvis, betalar därefter lite mer av den
och förbrukar denna del, när man så återigen köper en
oanvänd del av bilen osv. Köparen av en automobil betalar
därför förskottsvis i regelbundna avbetalningar för något,
han tänker använda i framtiden. Konsumtionskrediten har
under sådana omständigheter samma uppgift som en
detaljhandlare, som säljer till allmänheten i små kvantiteter, vad
han själv har köpt i stora kvantiteter från sin grossist.

Professor Seligmans studier vi^a, också att den
konsumtionskredit, som användes vid försäljning av
automobiler, för med sig en försiktigare användning av pengar
från köparens sida, en tendens till att bringa
överensstämmelse mellan utgifter och inkomster. Den lär därför
köparen att spara systematiskt och att med större
eftertanke lägga upp ett ekonomiskt program för sig. Den
stärker också hans förmåga att betala, därför att ägandet av
en bil, vilken eljest icke skulle varit hans kommer att ge
honom förströelse och glädje, som ökar hans effektivitet och
inkomster.

I det stora hela är konsumtionskrediten icke farligare
eller mer ekonomiskt osund än produktionskrediten. Bägge
slagen av kredit gör det möjligt för folk att erhålla varor
eller värden, som de annars hade måst undvara och båda
öka de en persons och ett lands välstånd.

E. C. Melby.

NOTISER

Doktorsdisputation vid tekniska högskolan. Den första
disputationen vid tekniska högskolan för teknologie
doktorsgraden ägde rum torsdagen den 12 april kl. 2 e. m., då
civilingenjör Ivar Herlitz försvarade sin avhandling:
"Elektriska kraftöverföringars dynamiska stabilitet".
Härvid uppträdde professor H. Pleijel som förste opponent.
Andre opponent var civilingenjören, lektor Einar
Zachrisson och som tredje opponent förde professorn i statsrätt vid
Stockholms högskola Nils Herlitz vidräkning med
respon-dentens påståenden.

Den 19 dennes kl. 2 e. m., kommer nästa disputation att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free