- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
137

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 21 april 1928 - Tekniska förbundets i Borås 20-årsjubileum, av O. W. - Notiser - Den polytekniske Læreanstalt i Köpenhamn 100 år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

137

stiftande och verksamhet. Konstituerande
sammanträde hölls den 4 april 1908, varvid namnet fastställdes
till "Tekniska förbundet i Borås". Verksamheten skulle
enligt stadgarna bestå i att för befrämjande av intresset
för tekniska frågor utgöra ett samband mellan
företrädesvis inom Borås stad med omnejd boende personer,
vilka idka teknisk verksamhet eller kunna antagas
gagna förbundets syften.

Till förbundets förste ordförande korades rektor P.
A. Bengtsson, som kvarstod på ordförandeposten till
1912, då han efterträddes av rektor Ivar
Nordenskjöld. som fungerade tills den nuvarande ordföranden
utsågs vid årsmötet 1924.

Medlemsantalet är f. n. omkring 100. Förste och ende
hedersledamot är rektor P. A. Bengtsson.

Sitt uppställda arbetsprogram har förbundet sökt
realisera huvudsakligen genom anordnande av föredrag
samt studiebesök vid olika industriella anläggningar.
Föreläsningsprogrammet har omfattat ui mångfald olika
ämnen av såväl allmäntekniskt innehåll som från
speciella områden av vår tids teknik, varvid särskild hänsyn
tagits till spörsmål av mera lokalt intresse.

Talaren framhöll som sin övertygelse, att för ett så
raskt framåtsträvande samhälle som Borås med dess
stora industri en förening sådan som Tekniska
förbundet hade en mycket stor mission att fylla, och slutade
med en önskan, att förbundet i allt större utsträckning
skulle fylla sitt värv i framåtskridandets tjänst.

Därefter överlämnades ordet till fabriksidkare Sven
Sandwall, ordförande i Borås stadsfullmäktige, som
höll ett intressant föredrag över ämnet "Borås stad och
dess industri under de senaste 50 åren". Efter att
inledningsvis ha påpekat, att Borås för 50 år sedan blott hade
något över 4 300 invånare, gjorde talaren sig till ciceron
för en vandring genom den tidens Borås med dess
fabriksanläggningar. Sammanlagda arbetareantalet vid
dessa var då omkring 620, under det att motsvarande
siffra nu är c:a 6 000. Tillverkningsvärdet för 50 år
sedan var något över 2 millioner, år 1925 hade det stigit
till nära 66 millioner. Efter att ha redogjort för
tillkomsten av de större anläggningarna i Borås påpekade
talaren, att industriens framåtsträvande icke berodde
enbart på tillkomsten av nya fabriker, utan att det till
stor del kunde tillskrivas ett målmedvetet arbete på
modernisering och konsolidering av de olika företagen.

Talaren avslöt sitt föredrag med att framhålla, att "det
är de genom seklers arbete förvärvade egenskaper, som
gjort dem som bygga och bo i denna stad och denna
ort särskilt skickade för den verksamhet, varav stadens
ocli ortens ekonomiska framtid är i så hög grad
beroende. Att vörda de traditioner, som vårt näringsliv
bevarar från länge sedan, är en uppgift som synes mig väl
lämpad även för den förening, som i dag högtidlighåller
sin 20-åriga tillvaro."

Näste talare var direktör Axel Bergengren, vars
föredrag behandlade "Sveriges textilindustri och dess
konkurrensmöjligheter". Talaren påpekade efter en kortare
historik över textilindustrien i Sverige, att densamma nu
var den tredje i storleksordning bland landets
industrigrenar, omfattande över 13 % av arbetareantalet och
10 % av tillverkningsvärdet. Den tillgodoser omkring
80 % av konsumtionen inom landet, men årligen
importeras för avsevärda belopp textilalster, och vad värre
är — denna import visar en bestämd tendens att ökas.
Tyvärr har man dessutom av alla tecken att döma att
vänta sig en än skarpare konkurrens från utlandet.
Skall Sveriges textilindustri kunna hålla för att nu icke
tala om ytterligare stärka den erövrade positionen, så
är det därför en livsbetingelse att tillverkningskostna-

derna bringas ner. Tyvärr förhindras
rationaliseringsarbetet av en hel del omständigheter, såsom en ytterligt
hård beskattning av industrien, en alltför snävt tilltagen
social lagstiftning utan smidig anpassningsförmåga,
statens järnvägars fraktpolitik, frånvaron av ett
lämpligt avpassat tullskydd m. fi. direkt till statsmakterna
hänförliga orsaker. Dessutom försvårades
rationaliseringen genom motstånd från arbetarnas sida, framför
allt genom en oförnuftig lönepolitik, som oftast icke
toge hänsyn till industriens förmåga att betala. Genom
exempel från utlandet visade talaren vilka vådor det
kunde medföra att industrien tvingades att arbeta under
ogynnsamma förhållanden.

I och för höjandet av industriens konkurrensförmåga
ville talaren först och främst påpeka vikten av att
in-dustriidkarna trots alla motigheter oförtrutet ville arbeta
vidare på genomförandet av rationaliseringsarbetet. För
detta arbete vore det vidare en ytterst värdefull hjälp,
om bättre möjligheter åstadkommas för utbildning inom
landet av textilteknici. Sist men icke minst viktigt
uttalades en förhoppning att arbetarna ville besinna de
svårigheter, varunder industrien har att arbeta, och på
så sätt i sin tur jämna vägen för ett bättre samförstånd
mellan kapital och arbete.

Efter de båda föredragen serverades middag i den
festligt smyckade Bricolesalen. Talens rad inleddes av
rektor Nordenskjöld, som hälsade gästerna välkomna.
Överingenjör Engblom vände sig i ett anförande till
landshövding von Sneidern och uttryckte sin glädje över
att i länets hövding ha en representant för de många
ingenjörer, som nått de högsta befattningar i samhället.
I sitt svarstal framhöll landshövding von Sneidern bl. a,,
;>tt den primära orsaken till stadens enastående uppsving
som industristad vore att söka hos stadens och bygdens
befolkning och dess speciella förmåga att kunna föra
fram’den här stationerade industrien. För den fortsatta
vidare utvecklingen spelar tekniken en avgörande roll,
som främjas genom samarbete, och härutinnan hade
samfund sådana som Teknisk t förbundet en mission att
lylla. Landshövdingen slutade med att utbringa en
skål för Tekniska förbundet.

Direktör Hammarstrand framförde hälsningar från
Tekniska samfundet i Göteborg och överlämnade en
vackert textad adress. Civilingenjör Graneli som
representant för Tekniska föreningen i Jönköping och
major Ståhle för Svenska teknologföreningen
framförde likaledes lyckönskningar från resp. systerföreningar.

Under nachspielet bidrog en underhållande
cabaret-avdelning i hög grad till stämningen.

O. W.

NOTISER

Den polytekniske Læreanstalt i Köpenhamn 100 år.

År 1929 fyller den polytekniske Læreanstalt i Köpenhamn
100 år, och tilldragelsen skall, enligt vad man planerat,
firas med ett nordiskt ingenjörsmöte under tiden 31 augusti
—’3 september 1929. Dansk Ingeniørforening, som i
samförstånd med Den polytekniske Læreanstalt uppgjort
planen för mötet, har redan utsett en särskild arbetskommitté.

Mötets program har givetvis ännu ej fastställts med
avseende på föredragshållare och föredragsämnen. I den
uppgjorda planen ingår emellertid bland annat en fest på
Den polytekniske Læreanstalt samt en gemensam bankett
tillsammans med det vid samma tid pågående
naturforskar-mötet i Köpenhamn.

Programmet för mötet kommer att med det snaraste
offentliggöras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free