- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1928 - Efter massakonflikten, av Sven Lübeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

™ TekniskTidskrift ärgr

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 17

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Efter massakonflikten. — Statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande efter år 1914, av kapten
Gunnar Jonsson. — Om lektorskompetens vid tekniska läroverk. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.

EFTER MASSAKONFLIKTEN.

Pappersmassekonflikten löstes sent omsider och hela
det lojala Sverige drog en lättnadens suck. Men ingen
och allra minst de som under månader haft att direkt
syssla med förlikningsarbetet torde vilja släppa tanken
på att något måste göras för att undgå eller begränsa
strider av detta slag. förödande för det allmännas och
de enskildas ekonomi.

Man frågar sig, om icke dessa tvister i nuvarande
utvecklingsskede borde kunna lösas på ett mindre
primitivt sätt än som nu sker. Icke så att tvister, medling
och eventuellt skiljedom av mer eller mindre frivillig
art skulle kunna eller behöva helt undvikas. Men väl
må man i detta sammanhang beklaga att
arbetsfredsfrågor bliva politiska stridsfrågor. Ett dåligt föredöme
i en tid då man framför allt måste eftersträva ett
verkligt djupgående samförstånd mellan de båda "parterna"
och då man trots allt har på känn att ett sådant
samförstånd håller på att arbeta sig fram.

Härtill medverka tvenne omständigheter. Den ena är
kommunistpartiets kampmetoder och syften,
innefattande bl. a. ett systematiskt motarbetande av ökat
samförstånd mellan ledning och anställda inom de särskilda
företagen, en strävan som måste framkalla naturlig
reaktion. Den andra är att bland våra industriledare träda
fram nya män och en ökad förståelse för vad tiden
kräver ifråga om ett gott förhållande inom företagen. Män
som icke blott äga de anställdas tillit i vad viktigast är,
en fast hand om rodret, målmedvetenhet i vad angår
företagets tekniska och ekonomiska utveckling,
ansvarskänsla för företagets och därmed de anställdas framtid,
utan som också förstå att genom sociala och andra
åtgärder främja den anda av inbördes förtroende och
samhörighet, som i längden ensam kan skapa allmän trivsel
och arbetsglädje.

Hur sker det? Ja. medlen växla efter företagens natur,
kanske också efter ledarnas kynne. Men bland annat
må betonas vikten av att genom föredrag och
meddelanden — för större eller mindre grupper, av chefen själv
eller någon av hans närmaste — upplysa de anställda så
tidigt och fullständigt som möjligt och lämpligt är om
vad som för dem alla självfallet är av intresse
beträffande företaget och dess framtid, såsom de allmänna
utsikterna, moderniserings- och utvidgningsplaner,
tillämnade sociala åtgärder avseende bostäder, sanitära
anläggningar, samlingslokaler, bad- och idrottsanordningar m. m.

Ett par fingerade exempel torde belysa det sagda.
Kanske händer det ännu vid ett och annat industriföretag
något sådant som att arbetarna en dag få läsa på "svarta
tavlan" vid utgången att arbetet på grund av orderbrist
tillsvidare måste inställas en eller ett par dagar i veckan.
En kännbar inkomstminskning, som det varit lättare att
med jämnmod bära om ledningen förtroendefullt sökt i
god tid klargöra läget.

Tidningarna meddela en morgon att en bolagsstämma
eller styrelsen för ett stort industriellt verk beslutat före-

taga stora om- och nybyggnadsarbeten för flere millioner
kronor. Kanske det stora flertalet anställda först på
detta sätt. samtidigt med den utomstående allmänheten
får kännedom om genomgripande ändringar i det verk,
åt vilket de dag ut och dag in ägna sin arbetskraft,

Yad sålunda berörts bottnar säkerligen icke i brist på
förståelse eller vilja till samförstånd. Ofta har man
kanske icke kommit att närmare tänka på saken eller
räknar med att tilltänkta åtgärder ändock bli kända.
Ibland hänför man planerade åtgärder till affärs- och
fabrikationshemligheter, som naturligtvis icke få
pris-givas. Det önskar ingen och det behövs icke heller.
Ekonomi och idealism skola icke sammanblandas,
invänder någon. Nej, och det gäller här icke någon ideell
upplysning eller förströelse, utan en praktisk verklighet för
alla dessa anställda, vilkas timliga väl och ve förbundits
med företaget.

Följden av ökat förtroende kan i många fall bliva ett
mera vaket intresse i arbetet, kanske ett och annat
nyttigt uppslag, men framför allt ett stärkande av
samhörighetskänslan och den allmänna trivseln.

Detta är ju icke något nytt; många industriledare
kunna med all rätt hänvisa till att de länge sökt omsätta
dessa tankar i handling. Men ännu äro dessa nog
relativt fåtaliga och endast sällan framträder den
målmedvetna viljan att på antydd väg frivilligt skapa ett gott
samförstånd. Ofta hör man visserligen också uttryck av
misströstan på grund av bristande förståelse från stora
grupper av de anställda. Desto angelägnare at-t möta
och mota denna misstro med ökat förtroende på de
skilda vägar som en industriledare förfogar över. På ett
naturligt sätt, utan forcering, men utan att förtröttas av
motigheter, måste detta inbördes förtroende arbetas fram.
grundat på en verklig ömsesidig övertygelse om dess
berättigande och dess nödvändighet.

Man tvistar om industriell demokrati och
vinstandelssystem, om avtalslagstiftning och obligatorisk skiljedom
m. m. Ett är visst: Ju större samförstånd ute på
arbetsplatserna, dess mindre behov av allmänna
tvångsföreskrifter. Den industriella tvångsdemokratien kan göras
överflödig — till allas gagn. På en tillbörlig insikt hos
de anställda om företagets ställning — vinstresultat,
konsolideringsbehov, framtidsutsikter — i förening med
personligt förtroende till ledningen kan möjligen byggas ett
vinstandelssystem, som i både goda och dåliga tider inger
känslan av att jämsides med kapitalet en var fått sin
skäliga lön för mödan.

Ett gott personligt förhållande och en allmän känsla
av samhörighet på de särskilda arbetsplatserna måste
stå som målet för allas lojala strävan. I den mån man
når detta mål skola konfliktanledningar minskas,
oundgängliga lokala och kollektiva strider lättare biläggas,
lagstiftnings- eller andra allmänna åtgärder sakligare
bedömas.

Sven Lübeck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free