- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
143

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1928 - Statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande efter år 1914, av Gunnar Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

143

tenten och sålunda en ökad råvarutillförsel skulle
komma till stånd. Denna förhoppning slog emellertid
vid denna tidpunkt fel. Under hela 1918 ökades
arbetslösheten och vid årsskiftet uppgick antalet till 9 500 till
kommissionen rapporterade arbetslösa. 1919 skulle
emellertid bliva ett ljusare år. Arbetslösheten sjönk lika
hastigt som den steg 1918.

Vid årsskiftet 1919—1920 var densamma blott 5 000
och under de första månaderna av 1920 gick den
ytterligare något ned. Det syntes som om normala förhållanden
åter skulle inträda. Glädjen skulle emellertid bliva av
kort varaktighet. I Förenta staterna inträffade häftiga
prisfall våren 1920 och detta varslade om ytterligare
svårigheter. Arbetslösheten stegrades fr. o. m. hösten
oerhört häftigt, häftigare än under någon föregående
period från krigets början. Många av de industrier, som
under krisens högkonjunktur inhöstat stora belopp fingo
känning av penningknapphet och måste slå igen. De,
som kunde fortsätta verksamheten, reducerade i
allmänhet arbetsstyrkorna. Arbetslösheten v|ixte med
lavinartad hastighet och uppgick vid årsskiftet 1920—1921
till c:a 50 000. Under år 1921 ökades den med nästan
samma hastighet som under hösten 1920 och nådde i
januari 1922 sin högsta höjd — 163 000. Detta var dock
kulmen och fr. o. m. nu gick arbetslösheten tillbaka
ganska avsevärt. Inom affärslivet inträdde en kraftig
ljusning och detta återverkade fördelaktigt på hela
arbetsmarknaden. Förbättringen varade hela våren och
sommaren 1922. Endast en mindre stegring inträdde i
februari 1923 då antalet rapporterade arbetslösa utgjorde
55 500. Detta var visserligen c:a 20 000 mer än i
september 1922 då antalet utgjorde c:a 35 000 man, men
alla tecken tydde på att förbättringen skulle fortfara.
Så blev också fallet och under sommaren och hösten
1923 gick arbetslösheten ned till 11 900. Man hade nu
tydligen övervunnit den stora krisen.

Under vintern inträffade en mindre stegring och
toppen under denna säsong nåddes, i januari 1924 med
16 600 rapporterade arbetslösa. Våren och sommaren
företedde na samma nedgång som föregående år. Det
minsta antalet rapporterade arbetslösa var i oktober
—-4 200. De följande 3 vintrarna förete ungefär samma
uppgång liksom vårarna och somrarna förete ungefär
samma nedgång. Topparna nåddes varje år omkring
februari—mars med resp. 21 600 1925, 22 700 1926 och
27 400 1927. Under innevarande år utgör januarisiffran
26 660. Minimisiffran liar uppnåtts ungefär regelbundet
i början av varje höst.

Det synes sålunda som om vi kommit in i en period
då arbetslösheten har ett ungefär likartat förlopp varje
år. Otvivelaktigt är, att det nu blivit
säsongarbetslös-heten, som är dominerande.

Efter denna allmänna överblick över arbetslöshetens
växlingar torde en kortfattad redogörelse för de organ,
som tillsatts att handhava med arbetslösheten
sammanhängande spörsmål vara nödvändig.

Arbetslöshetskommissionen.

Redan omedelbart efter krigsutbrottet fann regeringen
för nödigt att tillsätta en särskild kommission vilken i
samråd med Socialstyrelsen fick i uppdrag att inkomma
med förslag till åtgärder för arbetslöshetens motverkande
och för avhjälpande av de följder, som befarades
uppkomma. På grund härav tillsattes den 10 augusti 1914
Statens arbetslöshetskommission,1 vilken närmast under
regering och riksdag blev den högsta myndigheten i
hithörande frågor. Under de första 6 åren, dvs. t. o. m.

i I det följande ofta benämnd endast A. K.

1920, inskränkte sig kommissionens uppgift
huvudsakligen att vara vägledande och rådgivande för
underlydande organ. Fr. o. m. 1921 tillerkändes den
emellertid helt den centrala ledningen av hela
arbetslöshets-politiken. Kommissionens första ordförande blev
dåvarande socialministern. Under de svåraste åren
handhades ordförandeskapet av framlidne generaldirektören
Pegelow, vilken på grund av sin stora erfarenhet, sin
piaktiska blick och sitt ofantliga intresse för hithörande
frågor kom att bliva en av de skarpaste
förgrundsfigurerna inom den svenska arbetslöshetspolitiken. Jämte
honom blev nuvarande generaldirektören för
Socialstyrelsen Huss och byråchefen Järte de personer, på
vilka ansvaret närmast kom att vila för
arbetslöshets-politikens ledande in på banor, vilka s’edermera visat sig
vara icke endast de kanske sundaste inom Europas
arbets-loshetspolitik, utan otvivelaktigt för vårt land varit de
mest ekonomiska om man överhuvudtaget kan använda
ordet ekonomi i en hjälpverksamhet av detta slag.

Länshjälpskommittéer m. m.

Men det var icke tillräckligt endast med ett
centralorgan; det behövdes på olika orter mindre och med de
lokala förhållandena fullt förtrogna sådana. Fördenskull
anmodade regeringen den 18 augusti 1914
länsstyrelserna att bilda s. k. länshjälpskommittéer samt att, i den
mån det erfordrades, verka för att inom kommunerna
bildades s. k. lokala arbetslöshets- och hjälpkommittéer.

Även verkställande organ för omhändertagandet av de
arbetslösa å de allmänna arbeten, som skulle igångsättas
blevo nödvändiga. Härtill kom i första hand att
användas skogssällskapet i Göteborg samt skogsvårdsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län. Efter hand som uppgifterna
växte och arbetsområdena vidgades övertog en särskild
statlig institution, skogssällskapets statsarbeten,
framvuxen ur den förstnämnda organisationen, de
verkställande uppgifterna. Skogssällskapets statsarbeten
ombildades 1921 till Södra Sveriges statsarbeten och samtidigt
bildades s. k. Norrlands statsarbeten. Då verksamheten
krympte 1923—1924 upplöstes dessa båda organ och
hela verksamheten inlades under Statens
arbetslöshets-kommission.

(Förutom dessa har Järnvägsstyrelsen utfört vissa
direkta nödhjälpsarbeten, bilvägarna i Bohuslän. Statens
diknings- och torvtäktsarbeten. under en särskild
direktion, utförde dikningsarbeten i Göteborg och Bohuslän.
Denna sistnämnda direktion upplöstes i augusti 1922 och
verksamheten övertogs då av Södra Sveriges
stats-arbeten.)

Olika slag av hjälpverksamhet.

Den första åtgärd den nybildade A. K. hade att
vidtaga var att, i enlighet med direktiven, överväga och
framlägga förslag till åtgärder mot arbetslösheten och
dess följder.

Sedan tanken på subventioner förkastats upptogos
viktiga underhandlingar mellan representanter för
arbetsgivare och arbetareorganisationerna angående
arbetslöshetsproblemet i sin helhet och ett viktigt resultat
uppnåddes härvid. Det utlovades — och genomfördes också
lång tid — att såvitt möjligt inom ett flertal industrier
driften skulle uppehållas med samma arbetsstyrka och
under samma lönevillkor som tidigare. Vad detta kom
att innebära för att lugna stämningen strax efter
krigsutbrottet kan lätt inses. Ännu en åtgärd vidtogs som
särskilt avsåg att främja rörligheten av den ledigblivna
arbetskraften, riksdagen beviljade nämligen efter
framställning av kungl. maj:t på förslag av A. K. medel
till "statsbidrag för medellösa arbetssökandes resor".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free