- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
145

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1928 - Statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande efter år 1914, av Gunnar Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

145

ifråga om understöd med bidrag av statsmedel fick den
också rätt att — med ledning av vissa direktiv —
utforma närmare och mera klara bestämmelser om
understödssatsernas storlek. Som följd härav bestämdes först,
att arbetslöshetsunderstödet pr familj efter 1 maj 1922
fick utgå med högst 2/3 av den för vederbörande ort
konstaterade lokala grovarbetareförtjänsten. Redan i
november ändrades detta procenttal emellertid till högst
hälften.

Jag skall sedermera närmare redogöra för nuvarande
understödsbelopps sammanhang med lönerna och
storleken av desamma, något som för övrigt framgår av
tabell 2.

Tabell 2.

[-Fastställd grovarbetarlön-]

{+Fast- ställd grov- arbetar- lön+} per dag Kr. Nödhjälpslön Understödsbeloppen per lag för [-Maximum-] {+Maxi- mum+} per vecka Kr.
Per dag vid
ackordsarbete (ej
garanterad) Kr. Per timme vid
tid-löns-arbete Kr. Man och hustru Kr. Ens. person över 18 år Kr. Ens. person 15—18 år Kr. Barn Kr.
8,00 6,10 0,50 3,00 2,00 1,20 0,60 24,00
7,50 5,85 0,50 2,85 1,90 1,15 0,55 22,50
7,00 5,60 0,50 2.70 1,80 1,10 0,55 21,00
6,50 5,30 0,50 2,55 1,70 1,00 0,50 19,50
6,00 4,95 0,45 2,40 1,60 0,95 0,50 18,00
5,50 4,60 0,40 2,20 1,45 0,90 0,45 16,50
i ■ 5,00 4,25 0,40 2,05 1,35 0,80 0,40 15,00
4,50 3,95 0,35 1,85 1,25 0,75 0,35 13,50
4,00 3,70 0,35 1,75 1,15 0,70 0,35 12,00
i 3,50 3,45 0,35 1,60 1,05 0,65 0,30 10,50

Det grundläggande för beräkningen av
understödsbeloppens storlek blev alltså grovarbetarelönen på varje
särskild plats. Det gällde sålunda att först fastställa
denna. Kungl. maj:t uppdrog åt A. K. att verkställa en
grundlig utredning om de på olika orter gällande
grovarbetarlönerna. Sedan erforderligt material införskaffats
och bearbetats i samråd med Socialstyrelsen fastställdes
för ej mindre än 1100 av landets kommuner den lön för
vilken det ansågs "att arbete i avsevärd omfattning
kunde beredas" och detta blev alltså grundvalen för ej
blott beräkningen av understödens storlek utan jämväl
lönen för de statliga nödhjälpsarbetena.

Hyreshjälp.

En hjälpform, som står i nära samband med
understöden och nästan kan sägas vara en speciell form härav
äio de s. k. hyresbidragen. Dessa infördes i Mr jan av
1921 ocli avsågo att vara en hjälp för sammanhållande
av hemmen under en period av ekonomiskt betryck. Ett
dylikt bidrag skulle sålunda giva den arbetslöse
möjlighet att betala sin hyra men kunde även i början få
användas för andra närbesläktade ändamål såsom
betalning av livförsäkringspremier, inteckningsräntor för eget
hem o. d. Denna hyreshjälp utgick — efter
behovsprövning på samma sätt som för vanliga understöd — endast
i särskilt ömmande fall. Statsbidraget — vilket var
fixerat till 50 % — utbetalades i efterskott, men innan dylik
verksamhet igångsättes måste A. K:s tillstånd inhämtas.

Verksamheten har icke haft någon större omfattning.
Den var helt naturligt högst 1922 och uppgick detta år
till i statsbidrag 561 967: 76. I statsbidiag har totalt
utgått i runt tal 1 121 000: — kronor. Efter l:sta
kvartalet 1926 medgav A. K. ej längre dylik verksamhet med
bidrag av statsmedel. Däremot bedriva fortfarande en
del kommuner denna hjälpverksamhet men utan att göra
anspråk på statsmedel.

VägJånefonden.

En alldeles speciell gren av hjälpverksamheten, avsedd
att stimulera intresset för olika vägdistrikt att igångsätta
arbeten, blev den s. k. "väglånefonden". Denna fond
upplades av kommissionen sedan kungl. maj:t den 2 sept.
1921 på kommissionens förslag, anvisat ett belopp av 1
million till en dylik. Pengarne togos från det å
tilläggsstat för år 1921 under femte huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget av 23,5 mill. för bekämpande av
arbetslösheten och lindrande av nöd.

Kommissionen hade nämligen insett nödvändigheten
av att allt borde göras för att befintliga
arbetsmöjligheter under denna svåra tid bleve utnyttjade. Det visade
sig emellertid vid en undersökning, att en stor del vägar,
till vilka statsbidrag redan beviljats, icke blivit
igångsatta. Och detta av olika anledningar. I vissa fall ville
vederbörande vägstyrelse avvakta en väntad nedgång i
arbets- och materialprisen för att icke löpa risk för
kostnadsförslagens överskridande. I andra fall mötte det
svårigheter att förskottera nödiga medel i avvaktan på
statsbidragens fullständiga utbetalande. Dessa förhållanden
voro anledningen till att vägföretag, till vilka statsmedel
anvisats till ett sammanlagt belopp av icke mindre än c:a
3 millioner vid denna tidpunkt ännu lågo obearbetade.
Denna reserv var alltför värdefull för att lämnas åsido.
Med medel ur väglånefonden skulle kommissionen dels
låna vägdistrikten pengar för att dymedelst bereda
dessa möjlighet att förskottera den dem åvilande
tredjedelen, dels därmed gälda sådana belopp, varmed den för
dylikt företag beräknade kostnaden komme att
överskridas.

Under årens lopp ha ej mindre än 14
väghållnings-distrikt kommit i åtnjutande av dylika förmåner. I vissa
fall lämnas lånen räntefria. I andra löpa de med 5 %,
eller lägre, ränta. Det är emellertid förvånansvärt, att
icke flera vägdistrikt utnyttjat den möjlighet, som här
erbjudits — och i vissa fall ännu erbjuder sig.

Utbildningskurser

utgöra en annan gren av hjälpverksamheten och
sammanhänga nära med understödsformen. Dessa kurser äro
numera avsedda huvudsakligen för ungdomar. De ha
anordnats i kommuner där arbetslösheten varit särskilt
stor och där det visat sig omöjligt att placera den yngre
arbetskraften på öppna marknaden. Detta har sålunda
varit det första trevande försöket, skulle man kunna säga
— att om inte precis råda bot för — så åtminstone att i
någon mån minska vådorna av ungdomsarbetslöshet. Detta
spörsmål torde vara ett av de viktigaste inom den
nuvarande arbetslöshetspolitiken och måste givetvis i högre
grad än hittills påkalla uppmärksamhet. Det är inte
svårt att inse vilken fara för den allmänna
arbetsmarknaden, som ligger i att den ungdom, som uppnår
arbetsför ålder under tid av svårartad arbetslöshet aldrig
beredes möjlighet att lära sig ordentligt arbete. Detta har
nogsamt erfarits under senare år på de statliga arbetena.
De som draga ner arbetsförtjänsterna, som klaga mest
och som aldrig kunna göras till lags är just denna
kategori.

Kursverksamheten startade i slutet av 1917 och dess
elever rekryterades ur textilarbetarnes stora skara. Som
förut nämnts drabbades denna industri synnerligen hårt
av råvarubristen i slutet av 1917. Kommissionen hade
sin uppmärksamhet starkt fästad på vilka vådor det
innebar att låta de yngre kvinnliga textilarbeterskorna under
längre tid gå arbetslösa och utsatta för umbäranden.
Därför uppgjordes en systematisk plan för kurser under
vintermånaderna. Undervisningsämnena voro matlag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free