Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1928 - Statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande efter år 1914, av Gunnar Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
TEKNISK TIDSKRIFT
11 FEBr. 1928
ning, sömnad, bostadsvård, skolagning, träslöjd,
medborgarkunskap, yrkeslagstiftning, läsning och skrivning,
bokföring m. m.
De första kurserna pågingo i regel 12 och 15 veckor
med en undervisningstid av 35 timmar i veckan. Sedan
textilindustrien emellertid kommit in i gynnsammare
konjunkturer blev det andra yrkesgrupper, som
rekryterade kurserna. För närvarande pågår endast på några
få ställen dylika, men i början bedrevos de i 6 städer och
9 landskommuner och hade ett elevantal av upptill 2 000.
Statsbidrag erhålles till lärarlöner och till understöd
enligt gällande understödsförfattning för eleverna,
övriga kostnader drabba helt den anordnande
kommunen. Statsbidraget till kursverksamheten har uppgått
till 335 000 kronor.
De åtgärder, som hittills skildrats och som
sammanlagt i kostnader enbart för staten slukat ett belopp av
ej mindre än c:a 221/2 million, ha alla dock varit av den
art att de kunna sägas på visst sätt vara ett slags direkt
fattigvårdshjälp — ehuru givetvis med en annan
betydelse än vad som populärt inlägges i detta ord.
Beloppet är stort — men då det ses i samband med den
oerhörda arbetslösheten 1921—1922 — och då man vet att
de olika åtgärderna i allmänhet tillgrepos eller tillgripes
endast vid extra-ordinära tillfällen är det ingalunda
avskräckande. Det utgör — om tiden 1914—30/6 1927 får
utgöra grunden för beräkningen, vilket här hela tiden är
fallet — blott ungefär 14 % av de totala statliga
utgifterna, som uppgå till c:a 1641/2 millioner.
Vart har det andra då gått? Jo, till arbeten av det
ena eller andra slaget och på det ena eller andra sättet.
Vissa av dess åtgärder kunna sägas vara mera av
förebyggande än hjälpande karaktär — såsom fallet varit
med de rena statsbeställningarna hos industrien för ett
belopp av c:a 15 millioner. De s. k.
färdigställningsanslagen på 3,1 millioner ha icke något direkt med
hjälpverksamheten att göra utan utgöra avvecklingsanslag
under en tid då det såg ut som hela hjälpverksamheten
skulle kunna avvecklas och det gällde att hålla de
arbetsgivare skadelösa, som under den svåra tiden ställt
arbetsmöjligheter till kommissionens förfogande.
Det återstående beloppet i runt tal 124 millioner har
uteslutande gått till arbeten.
Innan jag kommer in på den största och mest
betydelsefulla avdelningen — den som behandlar de statliga
nödhjälpsarbetena — torde ett par andra grupper först
i korthet omnämnas.
Statsbeställningar av gatsten.
Som här förut sagts drabbades denna industri redan
omedelbart av krigets verkningar. Det blev praktiskt
taget under 1915 den enda näringsgren, som hade
arbetslöshet av betydenhet. Under denna tid vidtog A. K. en
speciell åtgärd för att minska arbetarstammen. Det
sades klart ifrån att största delen av dessa, upp till
inemot 3/4-delar, icke komme att på något sätt hjälpas
av staten utan att de borde söka sig annat
verksamhetsområde. Då god utkomst kunde erhållas genom fiske
— vilket ju lämpade sig särskilt väl för denna
kustbefolkning — och mer och mer folk behövdes till de
numera väl betalda platserna på handelsflottan, visades på
dessa områden. Möjligheter utnyttjades också.
Blekingeborna å sin sida sökte sig över till det skånska
jordbruket och upptog där den förut importerade galiziska
arbetskraftens mantel. Den återstående fjärdedelen av
stenhuggarne ansågs, på grund av högre ålder, talrik
familj eller gammal bofasthet i eget hem, icke lämpad att
på egen hand söka sig annan utkomst på
arbetsmarknaden. Dessutom var det ur yrkessynpunkt icke lämpligt
att helt skingra arbetarstammen. Fördenskull ■— och
för att slippa understöd — men samtidigt ge de
arbetslösa arbete inom sin yrkesgren, anslog staten medel till
en statslånefond på 3,5 mill. Ur denna erhöllo
kommuner lån för att beställa sten hos stenfirmorna. Sedan
sådana beställningar gjorts och dessa under de närmaste
vintrarna avverkats visade det sig emellertid att mera
hjälp krävdes. Staten gjorde då själv fem olika
statsbeställningar, fördelade på ett flertal firmor. Den på
detta sätt tillverkade stenen levererades sedermera
gratis till olika statens verk, till vägdistrikt eller till
kommuner och städer. För de senare för att bereda dem
möjlighet att stensätta av motortrafik hårt ansträngda
vägar. Till dessa stensättningsarbeten användes sedan
i huvudsak arbetslösa. Detta var bl. a. ett av villkoren
för tilldelningen. En ofantligt stor del av våra städer
och köpingar fingo härigenom sina infartsleder — ofta
rätt långt ut — stensatta eller sina genomfarts vägar
iordningställda. Detta har den bilresande ofta tillfälle
att med glädje konstatera. Kostnaderna för dessa
statsbeställningar av gatsten belöpa sig till c:a 8 678 000
kronor.
Övriga statsbeställningar.
Men även andra statsbeställningar gjordes. 1922 års
riksdag anvisade nämligen 15 millioner för att dels
kommunikationsverken, dels andra statsinstitutioner skulle
beredas tillfälle att genom beställningar inom landet
bidraga till att hindra avskedanden vid fabriker och
verkstäder. Riksdagen underströk vid sitt beslut om detta
stora anslag, att den fordran skulle uppställas, att
tryggad arbetsfred skulle vara att emotse hos de företag hos
vilka beställningarne skulle göras. Företräde skulle vid
beställningarne lämnas sådana industriprodukter, varav
vederbörande gren av statsförvaltningen under närmaste
tiden vore i behov. Slutligen skulle avgörande hänsyn
tagas till arbetslösheten vid de olika fabrikerna eller
verkstäderna vid fördelningen av beställningarna.
Genom dessa statsbeställningar fick sålunda bl. a.
armé- och marinförvaltningen kokvagnar, automobiler,
flygmateriel, minor, strålkastare och ångpannetuber,
lct-sstyrelsen belysningsapparater, fyrkurar, motorbåtar
och andra skeppsbyggnadsarbeten, vattenfallsstyrelsen
turbiner till Lilla Edet, samt elektrisk- och annan
utrustning för kraftstationer m. m., järnvägsstyrelsen
lokomotiv och vagnar, järnöverbyggnader för broar o. d.,
sjö-karteverket 2 sjömätningsfartyg m. m.
Utöver detta har dessutom anslagits till olika verk och
myndigheter c:a 7 588 000 kr. från vilken summa vissa
belopp utgått av en speciell anledning. Av lånemedel hade
nämligen riksdagen vid trenne tillfällen anvisat
reservationsanslag på resp. 5, 9 och 2 millioner för vissa
ändamål och huvudsakligen för att en del verk skulle kunna
sysselsätta sin egen personal, vilken annars i stor
utsträckning hade måst avskedas. 1 den mån arbeten
kommo till utförande med medel från dessa anslag, skulle
kostnaderna betraktas som utgifter för kapitalökning och
medlen i enlighet härmed av vederbörande verk i vanlig
ordning förräntas. Då emellertid dylika arbeten i
åtskilliga fall kunde förväntas behöva igångsättas tidigare
än vad som ur verkens egna synpunkter vore strängt av
behovet påkallat eller beställningar ur
arbetslöshetssynpunkt göras inom landet, ehuru billigare anbud lämnades
från utlandet, måste detta föranleda vissa merkostnader.
Därför ansågs, att merkostnaderna till lämplig del
skulle bestridas från det allmänna arbetslöshetsanslaget.
Kungl, maj:t förbehöll sig att i varje särskilt fall avgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>