- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
150

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1928 - Statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande efter år 1914, av Gunnar Jonsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

sättningen och med den stab av arbetsledare som nu
finnes fungerar systemet i stort sett väl.

Vid statligt nödhjälpsarbete anställd arbetslös person
kommer i åtnjutande av viss nödhjälpslön.

Såsom i det föregående framhållits, baserar sig
nödhjälpslönen på den för varje särskild ort fastställda grov-?
arbetarelönens storlek. Efter vissa beräkningsgrunder
utgår densamma med ett belopp, understigande den
lokala grovarbetarelönen med 24 %, där grovarbetarelönen
är högst (för närvarande 8 kronor per dag) och sedan
i fallande skala. Den på sådant sätt bestämda
nödhjälpsarbetarelönen är att beteckna såsom inkomst vid
ackordsarbete. Tidlönen utgår med lägre, avrundade belopp. Vid
ackordsarbete är icke någon viss tidlön garanterad.
Ackordsprisen avvägas emellertid på det sättet, att den
för platsen fastställda nödhjälpslönen skall kunna
uppnås. När det förhållandet föreligger, att
nödhjälpsarbetaren uppnått en förtjänst, som är större än den enligt
ortens nödhjälpslön beräknade, utbetalas under alla
förhållanden den faktiska ackordsförtjänsten, så länge
de satta ackorden gälla.

De löner, som hädanefter skola tillsvidare gälla, hava
grundats på en under sommaren och hösten 1926
företagen förnyad undersökning och en med ledning
härav verkställd revision av den öppna marknadens
grovarbetarlöner landet runt. Till följd av att denna
generella lönerevision sålunda genomförts alldeles
nyligen ämnar kommissionen icke under den närmaste
framtiden vidtaga någon ny reglering av lönerna. Uti tabell 2
angives sambandet mellan grovarbetarlönen i öppna
arbetsmarknaden och nödhjälpslönen.

Det är platsens i sin helhet genomsnittslön, som skall
var så lika den av A. K. fastställda som möjligt och just
häri ligger utvägen till att det överhuvudtaget är
möjligt att få ut normala arbetsprestationer. De individuella
förtjänsterna variera alltså oerhört. Som exempel kan
jag anföra att föregående år gjordes en statistisk
bearbetning av ett par platser mot vilka grava anmärkningar
framförts. Resultatet blev exempelvis för Högskogen att
av den till 61 man uppgående arbetsstyrkan 33 st. lågo
över den fastställda medelförtjänsten med ej mindre än
upp till 100 %. Det varierade på följande sätt:

Under nödhjälpslönen ............... 46 % (28 man)

Nödhjälpslönen — 25 % över ........ 31 % (19 „ )

25 %— 50 % „ ........ 16 % (10 „ )

mer än 100 % ,. ........ 7 % ( 4 „ )

100 % (61 man)

De arbetslöshetssakkumiige, som år 1925 avgåvo sitt
betänkande med förslag till motverkande av arbetslöshet
genom anordnande av allmänna arbeten, ha dessutom
verkställt en intressant undersökning, ur vilken jag
tilllåter mig anföra följande:

"Undersökningen omfattade 8 447 nödhjälpsarbetares
förtjänster under åren 1922 och 1923 samt berörde 26
arbetsplatser.

Dessa hade utvalts med hänsyn till att de olika
förhållanden, som alltid råda på olika arbetsplatser, skulle
bliva vederbörligen belysta genom undersökningen.
Sålunda hade medtagits arbetsplatser, belägna både intill
större städer, i odlingsbygder och rena obygder.
Arbetsobjekten hade utgjorts av vägarbeten, skogsarbeten,
fiottledsarbeten osv. Därjämte hade vid urvalet hänsyn
tagits till arbetsstyrkornas sammansättning (fabriks- och
stadsarbetare eller bruks- och grovarbetare). Urvalet var
alltså fullt representativt.

De tabeller, i vilka resultaten sammanförts, utvisa en
anhopning av de särskilda arbetarnas dagsförtjänster

11 FEBr. 1928

omkring lönegrupperna 3: 50—4: 99. Vidare framgår,
att olikheterna i arbetsförtjänst mellan de särskilda
nödhjälpsarbetarna varit så stora, att vissa arbetare
förtjänat ända till tio gånger så mycket om dagen som andra.
De särskilt låga förtjänsterna tillkommo nybörjarna, som
varit ovana vid arbetet.

Arbetsförtjänsten inom olika åldersgrupper framgår av
följande tablå:

Den för resp. arbetsplatser
gällande nödhjälpslönen

Ålder Kr. överskriden nied:
år 1922 % år 192Ë %
20 år............... ..... 4:29 24,6 39,1
20 till 30 år ....... ..... 4:91 40,9 52,7
30 ..40 ......... ..... 5:31 43,6 55,3
40 „ 50 „ ....... ..... 5:41 43,2 56.7
50 „ 60 „ ....... ..... 5:46 33,5 40,9
över 60 år ......... ..... 5:06 28.4 37,4

Följande tablå visar, att en viss lönevariation kunnat
iakttagas då fördelning gjorts med hänsyn till hemorten
(storstad, mindre stad, brukssamhälle och landsbygd).

Således har nödhjälpslönen överskridit (i %) med:

För arbetare Ar 1922 Ar 1923

från storstäder ................ ovana 6,6 38,5

vana 14,8 48,9

,. mindre städer och
industrikommuner ................ ovana 25,5 40,0

vana 39,5 50,0

,, landsbygden .............. ovana 47,6 55,6

vana 53,6 72,5

Det bör förutskickas, att samtliga dessa siffror med
hänsyn till möjliga inverkande bifaktorer böra avläsas
med försiktighet. De för år 1923 genomgående högre
procentsatserna äro med säkerhet beroende av att
arbetarna förut varit anställda å andra arbetsplatser och
där förvärvat viss vana vid arbetet samt att den
påbegynta avvecklingen av statsarbetena medförde en
allmän stegring av förtjänsterna vid vissa slutarbeten,
speciellt i Norrland. Detta förhållande kan alltid iakttagas
då ett arbete närmar sig slutet.

Vad angår förtjänsterna för arbetare inom olika yrken
visar undersökningen den karakteristiska skillnaden, att
nyanställda arbetare från jordbruket uppnå normal
nödhjälpslön i ungefär dubbelt så många fall som
industriarbetarna. Efter några månaders arbete utjämnas dock
denna skillnad avsevärt.

Med avseende på arbetarna inom de särskilda
industrigrenarna synas gruv-, bruks-, metall-, maskin-, sten- ocli
glasarbetare, relativt sett, förskaffat sig bättre
förtjänster vid nödhjälpsarbetena än övriga industriarbetare.
De lägsta förtjänsterna ha uppnåtts av handels- och
affärsanställda."

Ortstillägg.

Är arbetaren försörjningspliktig kan han efter
hemkommunens prövning komma i åtnjutande àv ett visst
s. k. ortstillägg, vilket utgår med högst skillnaden mellan
hemkommunens och arbetsplatsens nödhjälpslön. Detta
sändes från A. K. alltid direkt till familjen 2 gånger i
månaden och utgår för varje effektiv arbetsdag om 8
timmar.

Sjukersättning m. m.

Utöver detta liar arbetarne att påräkna viss sjuk- och
olycksfallsersättning. Kommissionen bekostar sål mda
vård för sjukdom åt nödhjälpsarbetare å förläggning i
den omfattning, som prövas behövlig. Sådan arbetare

TEKNISK TIDSKRIFT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free