- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
157

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 5 maj 1928 - Förslaget till stadsbyggnadslag, av M. Ehrenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- TekniskTidskrift ar

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 18

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Förslaget till stadsbyggnadslag. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Sammanträden.

FÖRSLAGET TILL STADSBYGGNADSLAG.

Av revisionssekreterare M. EHRENBORG.

Frågan om revision av gällande lagstiftning om
stadsplan och tomtindelning ävensom av
byggnadslagstiftningen har länge stått på dagordningen. Förslag till
stadsplanelag avgavs år 1920 av 1916 års
stadsplanekommitté och redan 1919 hade bostadskommissionen
framlagt fullständigt förslag till byggnadsstadga. De
sakkunniga, som år 1925 tillkallades för överarbetande
av de tidigare förslagen, hava den 15 mars 1928 avgivit
betänkande med förslag till stadsbyggnadslag. Detta
förslag skiljer sig i åtskilliga avseenden från de tidigare
förslagen i ämnet.

Generalplan och dess rättsverkningar.

De sakkunniga hava föreslagit införande av ett nytt
planbegrepp i lagstiftningen generalplanen. Enligt 1
kap. 2 § i förslaget skall generalplan avse ordnandet av
stadsbyggandet ifråga om anläggningar för huvudtrafik
eller anordnande av särskilda trafikområden eller ifråga
om huvudfördelning av områden i övrigt för olika
stadsbyggnadsändamål. I 2 kap. 2 § angives såsom exempel
å områden, som kunna i generalplan upptagas,
huvudtrafikområden, särskilda trafikområden, skyddsområden,
naturområden, idrottsområden, koloniområden
(innefattande områden för koloniträdgårdar och andra smärre
trädgårdar), områden för bergsbruk, områden för
vattenverk, industriområden, områden för handelsträdgårdar,
bostadsområden, områden för offentliga
byggnadsanläggningar, begravningsplatser, reservområden för framtida
stadsbyggnadsändamål (markreservat) och
vattenområden.

I lagförslaget har stadsplanebegreppet bibehållits i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande lag,
fastighetsbildningslagens 1 kap. 1 § såsom avseende ordnande
av stadsbyggandet beträffande fördelning av områden
för byggnadskvarter och huvudsakligen till dessa
kvarter hörande gator, torg ocli andra dylika områden samt
parkområden, liksom ock beträffande samma områdens
närmare anordning för sitt ändamål.

Det uppställande av två olika planbegrepp, som
sålunda skett, har såsom i betänkandet framhålles
huvudsakligen föranletts av behovet att beträffande
rättsverkningarna särskilja den mera generella planen, generalplanen,
och den mera detaljerade, stadsplanen. I övrigt bör
generalplanen betraktas såsom tillsammans med
stadsplanen ingående i planläggningen betraktad såsom en enhet.
Generalplan skall utställas, antagas och fastställas på
samma sätt som stadsplan. Å stadsplanekarta böra
såsom i 5 kap. 5 § av förslaget stadgas jämväl upptagas till
generalplan hörande områden, i den mån de äga
sammanhang med stadsplanen eller skola i samband med
stadsplanen upptagas i generalplan eller ändras.

Såsom i betänkandet framhålles vore generalplanen i
första hand avsedd att komma till användning i sådana
fall, då ett ordnande av stadsbyggandet efter större lin-

jer verkligen erfordrades, alltså i huvudsak i de större
samhällena eller i dem, som äro stadda i rask
utveckling. Det gåves emellertid ett avsevärt antal samhällen
med svag eller ingen ökning av invånarantalet. För
dessa stagnerande samhällen borde, såsom i betänkandet
framhålles, generalplan stundom kunna undvaras, där
icke av andra mera utomliggande anledningar sådan vore
påkallad, exempelvis för byggande av en viktig
infartsled. Ett ytterligare skäl att icke göra de nya reglerna
alltför rigorösa, hade de sakkunniga ansett ligga i
önskvärdheten av att övergången till en tillämpning av den
nya lagstiftningen icke måtte bliva förenad med
svårigheter för de städer och andra samhällen, som inom det
gamla planläggningsinstitutets ram måst tillgodose
samtliga de växlande behoven av områdestyper.

I 2 kap. 5 § av förslaget stadgas, att generalplan ej
må utarbetas av annan än sakkunnig person.

Generalplan antages av stadsfullmäktige och fastställes
av konungen. Kräves för tillgodoseende av den
allmänna samfärdselns eller sundhetens fordringar eller för
bevarande av befintliga skönhetsvärden eller eljest för
skyddande av natur- eller kulturminnesmärken eller
överhuvudtaget för säkerställande av en ändamålsenlig
utveckling av stadsbyggandet att generalplan upprättas,
men vägra stadsfullmäktige att uppgöra sådan plan eller
varder sådan plan icke inom skälig tid antagen och
underställd konungens prövning eller prövas av
stadsfullmäktige antagen plan icke kunna av konungen
fastställas, äger konungen enligt 2 kap. 10 § i förslaget förelägga
stadsfullmäktige viss tid, inom vilken erforderlig
generalplan jämte erforderliga stadsbyggnadsbestämmelser skall
av stadsfullmäktige vara antagen.

Ställa sig stadsfullmäktige ej föreläggandet till
efterrättelse, äger konungen efter stadsmyndigheternas och
markägarnas hörande låta uppgöra och fastställa
generalplan med därtill hörande stadsbyggnadsbestämmelser.

Har generalplan blivit av stadsfullmäktige antagen, må
konungens befallningshavande enligt 3 kap. 1 § på
framställning av staden meddela förbud i högst ett eller i
särskilda fall högst två år mot uppförande av nybyggnad
eller mot skogsavverkning inom planområdet, likväl med
rätt för konungens befallningshavande att giva dispens.
Sedan generalplan blivit fastställd, må enligt 3 kap. 2 §
ej medgivas uppförande av nybyggnad å de i planen
upptagna huvudtrafikområdena eller inom annat område
uppförande av sådan nybyggnad, som ej står i
överensstämmelse med den huvudsakliga användning, vartill
området blivit i generalplanen bestämt. Beträffande i
generalplan upptagna områden, vilkas bestämda
användning förutsätter ett bevarande av å området växande
skog, såsom vissa slags skyddsområden, naturområden
eller markreservat, skall enligt sistnämnda paragraf gälla,
att växande träd ej må fällas i större utsträckning än
som överensstämmer med det fastställda ändamålet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free