- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
173

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Göteborg som sjöfartsstad, av Fritz Schéel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 19%

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHALL: Göteborg som sjöfartsstad. — Tekniska samfundet i Göteborg. — Stadsplaneproblem i Göteborg. —
Stenindustrien å Sveriges västkust. — Där årsmötet äger rum. — Västsveriges textilindustri. — En axplockning på
Svenska mässan. — Program för årsmötet. — Annonsörsregister.

Ett avsnitt av Göteborgs hamn.

GÖTEBORG SOM SJÖFARTSSTAD.

Trehundra år är för en stad ingen si värst
imponerande ålder, och mycket äldre är inte
Göteborg. Den har ett par små idylliska, på minnena av ett
lysande förflutet vegeterande grannar, vilkas uppkomst
gömmer sig i förhistoriskt dunkel, medan den själv med
ungdomlig livskraft står i sin fulla utveckling.
Sjöfarten vid dess stränder och på dess vatten har dock gamla
anor, så gamla som över huvud taget bebyggelsen i dessa
urgotiska nejder.

Skärgården kring Göta älvs båda utlopp i Västerhavet
var av naturen predestinerad till sjöfartscentrum. I de
örika fjordarna hade sjöfarande förträffliga, väl
skyddade hamnar. Västerut låg vägen öppen till all världens
länder. Den på långa sträckor segelbara älven bildade
den bekvämaste transportförbindelse som stod till buds
mecl de stora insjöarne och deras rika skog- och
järnbärande uppland.

Redan under hednatiden höllos marknader på de större
öarna i Göteborgs skärgård. Namnet Björkö vittnar här
som annorstädes i landet om frisernas handelsfärder runt
Skandiens kuster och att "birkarlarne" använde den
stora ön utanför Nordre älvs mynning som uthamn till
det gamla Kongahälla, Ett par mil norr om denna på
sin tid Norges rikaste handelsplats låg vid Göta älv den
svenska handelsstaden Lödöse, vilken under medeltiden
växte upp till en av de största i landet. Den lilla flik
av Västergötland, som med södra älvgrenen nådde ut till
havet, var under de många århundraden, då Göta älv
bildade gränsen mot Norge och västkustlandskapen till-

hörde våra grannländer, Sveriges enda direkta
utfarts-väg västerut. Vilken betydelse som tillmättes den, finner
man redan av den framsynte biskop Brasks råd till
Ture Jönsson (Tre Rosor) att taga upp en farled mellan
Vättern och Vänern och därigenom göra Sverige
oberoende av Öresund och hansestäderna.

Svenskarna hade länge sina politiska och ekonomiska
intressen koncentrerade kring Östersjön. Efter hand
som sjöfarten i allmänhet utvecklades under de stora
upptäckternas århundrade började man även intressera
sig för handeln på de omgivande haven. Fyra mil
nedanför gamla Lödöse, där älven buktar sig utåt havet
och där stadsdelen Gamlestaden nu utbreder sig, uppstod
ett nytt handelscentrum benämnt Nya Lödöse, som fick
sina stadsprivilegier 1473. Platsen besöktes mycket av
holländare, som även under hansetiden hade stor andel
i handeln och sjöfarten på den skandinaviska halvön. Då
staden låg öppen för fientliga angrepp flyttade Gustaf
"V asa den ut till Älvsborgs slott på södra älvstranden
(Klippan och Carnegieska brukets nuvarande område).
Sedan staden 1563 blivit bränd av danskarne och slottet
intaget, uppmanades emellertid invånarne att flytta
tillbaka till sina gamla tomter i Nya Lödöse.

Under Gustaf Vasas landsfaderliga omvårdnad började
Sverige få en egen utrikesgående handelsflotta, vilken
vid tiden för konungens död räknade ett 60-tal fartyg
om tillsammans 3 500 läster. Av dessa voro 18 från
Stockholm, 16 från Gävle samt 14 fartyg och 2 s. k.
Wi-borgsskutor från Älvsborg. Det största fartyget i Sve-

i8 maj
1928

årgång
58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free