- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
181

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Stadsplaneproblem i Göteborg, av A. Södergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

181

En del av "city" i Gröteborg. I förgrunden gamla vallgraven och salutorget, i centrum domkyrkan, i bakgrunden Göta älv och Hisingen samt t. h. stora

hamnkanalen.

STADSPLANEPROBLEM I GÖTEBORG.

Göteborg kan ej som flertalet av våra äldre
städer visa en oavbruten utveckling från en
urgammal bosättning, som så småningom vuxit ut och
blivit stad.

Historiskt sett har dock staden haft föregångare, från
vilka den kan sägas härstamma, såsom Älvsborg, Nya
Lödöse och Karl IX:s Göteborg på Hisingen.
Visserligen voro dessa tre städer belägna inom området för
det nutida Göteborg, men varken någon bebyggelse eller
ens ett spår av gatunätet finnes praktiskt taget kvar
ovan jord. Allt har av fiendehand så grundligt
raserats, att man ännu i dag ej med säkerhet känner det
exakta läget för dessa städer, dock med undantag för Nya
Lödöse, vars plan delvis framgrävts under de senaste åren.

Det nuvarande Göteborg liar som bekant grundlagts
av Gustaf II Adolf. Sedan Älvsborgs lösen blivit
betald och fästet åter kommit under Sveriges krona, var
konungens första tanke att skaffa landet en stor och
livskraftig hamnstad vid Göta älvs mynning. Då ingen
av de äldre städerna, varken ur försvarssynpunkt eller
med hänsyn till utvecklingsmöjligheter, kunde erbjuda
ett läge. som befanns tillfredsställande, utvaldes som
plats för den nya staden ett område vid södra
älvstranden ungefär mitt emellan Nya Lödöse och Älvsborg.

Göteborgs första stadsplan (fig. 1) var uppgjord efter
mönster från Holland, varifrån konungen också
inkallade "konduktörer" för att leda arbetet med planens
förverkligande. Staden blev omgiven av vallar och gravar
och genomkorsades av en större hamnkanal från väster
till öster och av tvenne mindre vinkelrätt häremot.

I början på 1800-talet var den ursprungliga
stadsplanen praktiskt taget fullbyggd, och bebyggelsen
började tränga ut över vallgraven. Vid denna tid hade de
gamla befästningarna blivit omoderna, och år 1808
fastat

ställde den store Gustaf Adolfs namne den s. k.
vall-raseringsplanen, (fig. 2), varigenom vallarna och
bastionerna demolerades och jämnades med marken. Planen
upptog byggnadskvarter på de sålunda nyvunna
områdena på båda sidor om vallgraven och därutanför en
trädplanterad ringväg, den nuvarande Stora Alléen.
Tack vare framsynte män inom stadens ledning kom
emellertid ej någon bebyggelse till stånd mellan Alléen
och vallgraven, utan detta område reserverades för
park-ändamål och upptages i våra dagar av
Trädgårdsföreningens och Kungsparkens gröna oaser.

.Efter napoleonskrigen, under vilka staden haft en
lysande högkonjunktur, inträdde en stagnation i
utvecklingen, mèn i mitten på 1800-talet började staden åter
tillväxa i snabbare takt. Det goda föredöme, som visats
vid planläggningen i samband med vallraseringen,
följdes till all lycka även vid den ytterligare utökning av
stadsplanen, som på 1860-talet kom till stånd. Även om
berättigade anmärkningar från vår tids synpunkt
måhända kunna framställas mot delar av den stadsplan
(fig. 3), som sålunda blev av kungl. maj:t fastställd år
1866, måste man obetingat giva sitt erkännande åt de
Stora tankar, som satt sin prägel på densamma, och som
kommit till uttryck i bl. a. Kungsportsavenyen och
Vasagatan. Samma erkännande kan däremot tyvärr ej givas
åt 1878 års stadsplan för Älvsborgs Kungsladugård, som
10 år tidigare blivit med staden inkorporerad. Den
säregna karaktär med små enfamiljshus på
bergsluttningarna, som gav något av idyll åt inkorporeringsområdet,
kanske mera känt under namnet Majorna, blev nämligen totalt
utplånad genom den föga pietetsfullt uppgjorda planen.

Den moderna stadsanläggningskonstens genombrott
hade i Göteborg tidigt väckt ökat intresse för
stadsplanefrågorna. Ett av de första tecknen härpå visade sig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free