- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
186

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Stadsplaneproblem i Göteborg, av A. Södergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBr. 1928

Fig. 5. Ett hyreshus inom Johannesbergsumrådet.

söder har hittills den egentliga högbebyggelsen för
bostadsändamål varit koncentrerad. Om man undantager
t. Hängen närmast Mölndalsån, som fortfarande torde få
ligga i reserv för framtida, ännu okända behov, är i
närvarande stund största delen av detta område fullbyggt.
Högbebyggelsen har därför under de senaste åren måst
söka sig uppåt den söder ut liggande bergsterrängen (fig.
9 ocli 5). Visserligen bliva gatuarbetena här
kostsamma. men i gengäld har man det friska läget och därtill
god byggnadsgrund till garanti mot sättningar. som pä
de lösa lermarkerna vållat så mycket bekymmer. En
omständighet. som bidragit till att sättningarna i husen
blivit särskilt svåra i Göteborg, är det gängse bruket av
gemensamma brandmurar, vilken murtyp torde hava
införts till staden av de holländare, som av Gustaf II
Adolf inkallades till staden för att leda. den första
bebyggelsen. Enligt mitt förmenande borde de
gemensamma brandmurarna bannlysas
från de höga stenhusen, där
dessa ej uppföras på fast grund.
Den merkostnad, som vållas av
att husen förses med egna
brandmurar, torde nämligen mer än
väl uppvägas av minskade
reparations- och underhållskostnader.

Utanför stenhusrayonen
vidtaga landshövdingehusen, där ej
såsom åt Örgrytehållet och vid
Slottsskogen trädgårdsstaden
omedelbart avlöser
högbebyggelsen. Det s. k. landshövdings
-huset, vilket som bekant består
av två trävåningar på en
bottenvåning av sten. är
karakteristiskt för Göteborg och torde ej
i nämnvärd utsträckning
förekomma inom några andra av
våra större städer. Från många,
håll, ej minst från Stockholm
hava uttalats betänkligheter mot
denna byggnadstyp. Man har
sålunda velat göra gällande, dels
att den är brandfarlig, dels att

den ur allmän sanitär synpunkt
är stenhuset underlägsen och
dels att den estetiskt sett är
mindre tilltalande. — Gent emot
dessa anmärkningar vill jag till
en början framhålla, att man har
avsevärt större möjligheter att
inreda smålägenheter med
genomgående luftväxling och
dubbelsidig belysning i ett
landshövdingehus än i ett stenhus. Detta
har sin grund i en bestämmelse i
stadens byggnadsordning, att
trappuppgång i
landshövdinge-hus i regel icke får leda till flera
än två ined kök eller
spiselkakel-ugn försedda bostadslägenheter i
varje våning, en bestämmelse som
av ekonomiska skäl i allmänhet
ej kan tillämpas, där trapporna
skola byggas av sten. Då
därtill ett landshövdingehus ej får
byggas till större höjd än 10,5
meter och ej uppföras vid gata,
där avståndet, mellan huslinjerna
är mindre än 12 meter, så följer
härav att lägenheterna inom en stadsdel med
landshöv-dmgehus äro bättre ställda i fråga om tillgång till ljus
och luft än i en stadsdel med stenhus, där förhållandet
mellan hushöjd och gatubredd i regel är betydligt
ogynnsammare. Vad brandfaran beträffar, torde det vara
nog att påpeka, att stadens brandstatistik är
gynnsammare för landshövdingehusen än för stenhusen. Detta
kan låta som en anomali, men har sin förklaring i den
förut berörda bestämmelsen om antalet bostadslägenheter
vid varje trapplan. Genom denna bestämmelse bli
nämligen ingångar och trappor, dvs. tillträdesmöjligheterna
i i egei väsentligt flera än i ett stenhus. — Att flertalet
av våra äldre landshövdingehus lämna åtskilligt övrigt
att önska i fråga om smak och prydlighet, vill jag
ingalunda förneka, men på senare tider har mycket arbete
nedlagts på att få fram mera tilltalande typer, och mot
våra nutida landshövdingehus torde knappast kunna

Fig« 6. Ett av de nyare landshövdingehusen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free