- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
187

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Stadsplaneproblem i Göteborg, av A. Södergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

187

göras några berättigade
anmärkningar ur utseendesynpunkt. Fråga
är om ej t. e. det här avbildade
landshövdingehuset (fig. 6) väl
uthärdar jämförelse med flertalet
hyreskaserner av sten. — På grund
härav och med hänsyn till de
relativt billiga byggnadskostnaderna
måste landshövdingehuset enligt
mitt förmenande anses vara en god
och lämplig byggnadstyp för de
befolkningslager, för vilka det i
främsta rummet är avsett, och väl i
stånd att upptaga tävlan med
stenhuset,

I Göteborg har trädgårdsstaden
särskilt under det senaste åitiondet
glädjande nog börjat breda ut sig
över allt större ytor. Särskilt
livaktig har utvecklingen härvidlag
varit inom Örgryte, som
inkorporerades med staden den 1 januari
1922. Donna stadsdel har också
enastående goda betingelser för
nämnda stadstyp, högt och sunt
belägen som den är och med
omväxlande terräng samt vacker och delvis stålig
trädvegetation. Få stora städer torde så omedelbart inpå sitt cen:
trala stadsområde hava tillgång till ett så idealiskt
träd-gårdsstadsområde. Ett önskemål vis à vis Örgryte, som
staden bör med all kraft arbeta på att få förverkligat, är
reserverandet av ett större parkområde kring Delsjöarna.

I väster ligger den med rätta berömda Slottsskogen till
vederkvickelse för stadens invånare, men även de östra
stadsdelarna behöva sin lunga. Stora områden kring
Delsjöarna äro redan i stadens ägo, och om staden, som
det är att hoppas, fortsätter sin hittills bedrivna
jordpolitik och, så fort lämpligt tillfälle erbjuder sig. söker
förvärva ytterligare marker i denna trakt, skulle det
kanske ej behöva dröja så länge, innan naturparken
kring Delsjöarna är räddad åt framtiden. Kommande
generationer skulle med säkerhet bliva oss tacksamma,
om vi kunde realisera denna tanke.

Fig. 7. Enlamiljsvillor ä Lorensbergsområdet.

Fig. 8. Tväfamiljsvilior i Kungsladugård.

Egnahemsbebyggelsen i egentlig mening dvs. med hus
avsedda för endast en familj har hittills skjutit rätt ringa
fart, om man undantager de områden, som i stadsplanen
äro tillrättalagda för en högre byggnadsstandard (fig. 7).
Beklagligtvis ställa sig de egna hemmen alltjämt för
dyra för att kunna bli i större utsträckning tillgängliga
för de bredare lagren. Det är ej bristande intresse för
egnahemsrörelsen utan rent ekonomiska förhållanden som
gjort, att tvåfamiljshuset (fig. 8) blivit det avgjort
dominerande inom trädgårdsstäderna. Givetvis är det
önskligt att även småfolket mera allmänt kunde komma
i tillfälle att njuta av den förmån, som alltid måste ligga
i att ha. ett verkligt eget hem. Förutsättningen för att
detta skall kunna förverkligas är tydligen, att man kan
åstadkomma ett sådant till lägre pris än för närvarande.

Av stadens invånare bo för närvarande cirka 30 %
inom stenhusrayonen. cirka 50 % inom områdena för
landshövdingehusen och resten i
trädgårdsstäderna och stadens
oreglerade ytterområden. Den
omständigheten att den
övervägande majoriteten av
befolkningen bor i relativt låga hus har
medfört, att stadsplanen kräver
stora utrymmen. Härtill bidrager
också det förhållande, att
gatorna i stor utsträckning äro
bredare i förhållande till
hushöjderna än som torde vara fallet
exempelvis i Stockholm.

Stadsplanens behov av
utrymme för tanken osökt in på
jordförhållandena, och jag vill
därför med några ord beröra
dessa förhållanden, sådana de
gestalta sig i Göteborg.

Vid Göteborgs grundläggning
donerade Gustav II Adolf all
mark inom stadsområdet till
staden. Då man betänker att den
i närvarande stund bebyggda
staden utgör mindre än hälften
av det ursprungliga stadsområ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free