- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
188

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Stadsplaneproblem i Göteborg, av A. Södergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBr. 1928

det och att staden allt fortfarande av sin donationsjord i
stort sett ej försäljer annat än reglerade tomter med
byggnadsskyldighet för köparen, så förstår man, att det
funnits goda förutsättningar för en sund jordpolitik från
stadens sida. Man måste också erkänna att dessa
förutsättningar begagnats väl, ty staden har icke blott sett
till, att alla med ständig besittningsrätt gjorda
upplåtelser å donationsjorden med få och obetydliga undantag
redan blivit för rimligt pris inlösta, utan även låtit sig
angeläget vara att förvärva betydande markarealer inom
på senare tider inkorporerade områden. Staden är också
i närvarande stund, frånsett utlagda gator, ägare till i
runt tal 2 850 hektar mark inom stadsområdet, vartill
kommer cirka 3 750 hektar utanför stadsgränsen. Till
jämförelse kan nämnas att arealen av den mark, ^om
för närvarande ingår i tomtindelning uppgår till cirka
600 hektar.

Tack vare sina stora jordbesittningar och det relativt
låga genomsnittspriset på råmärken har staden haft
tillfälle att utöva ett avgörande inflytande vid
bestämmandet av prisnivån även beträffande den privata
tomtmarken.

Om man. såsom stadens drätselkammare brukar göra,
utgår från att priset på en mindre tomt för ett enklare
en- eller tvåfamilj shus bör sättas så lågt, att det nätt
och jämt täcker kostnaden för råmärken och för gatas
anordnande utmed tomten, kommer man till ett pris av 7
à 10 kronor pr m2 för en dylik tomt. Ifråga om andra
tomter anser sig staden i regel böra beräkna en viss vinst
vid försäljningen. Sålunda hålles priset för villatomter
av högre standard omkring 15 à 18 kronor pr
kvadratmeter, för landshövdingehustomter vid 20 à 30 kronor
samt för tomter avsedda för 5 våningars stenhus vid 50 à
100 kronor. Nämnda siffror angiva approximativa
genomsnittsvärden och avse obebyggda tomter i stadens
ägo. Vid fixerandet av priset för varje särskild tomt
utgår staden från ett visst pris pr eldstad och får sedan
fram tomtpriset efter det antal eldstäder, som i enlighet
med stadsplane- och andra bestämmelser kunna beräknas
bli anordnade inom tomten. Härvid göras vederbörliga
reduktioner med hänsyn till grundförhållandena m. m.
Priset pr eldstad, som varierar dels efter tomtens läge
och därav betingade lägenhetstyper och dels efter
byggnadsstandarden. måste givetvis avvägas i förhållande till
priserna på hyresmarknaden. Staden tillämpar f. n. vid
sina tomtförsäljningar priser, som för
landshövdingehusen i genomsnitt hålla sig omkring 400 kronor och för

5-vånings stenhusen omkring 700 à 800 kronor pr
eldstad. Inkomsterna på tomtförsäljningarna täcka ej blott
markkostnaderna och kostnaderna för gatunätet utan
giva staden därutöver stora belopp för andra
budgetsändamål. Med bortseende från den enklare
egnahemsbebyggelsen, som knappast synes tåla ens de ovan angivna
priserna, torde man få anse tomtpriserna i Göteborg
relativt låga åtminstone i förhållande till Stockholms.

Bilden av stadens jordfråga har emellertid även sina
mörka fläckar och till dessa måste i första hand räknas
förhållandena inom stadsdelen Lundby. Här hade åren
närmast före införlivningen, som ägde rum 1906, pågått
en stark jordspekulation med ty åtföljande intensiv
jorddelning. Man får en rätt talande bild av
förhållandena, då jag nämner, att antalet särskilda fastigheter
inom Lundby uppgår till omkring 7 500, varav 6 000
med mindre areal än 2 000 kvadratmeter, de flesta med
arealer mellan 500 ocli 1 000 kvadratmeter. Dessutom
en stor massa vägar och andra områden, undantagna
för gemensamt behov för ett större eller mindre antal
fastigheter. I och för sig hade väl en sådan uppdelning
av jorden ej varit allt för betänklig, om den skett efter
en för hela stadsdelen något så när enhetlig plan, men
som det nu är, då den ena hemmanslotten undergått
ägostyckning ofta utan hänsyn varken till jorduppdelningen
å den andra eller till terrängförhållanden, så äro
svårigheterna för ett ekonomiskt genomförande av en
stadsplan synnerligen stora. Det är att hoppas att principerna
i det nyligen framlagda förslaget till stadsbyggnadslag
vinna statsmakternas beaktande åtminstone beträffande
de delar, som röra jorddelningen och vad därmed har
samband, ty med nuvarande lagstiftning kunna
förhållandena näppeligen redas upp utan orimliga kostnader för
staden.

Som en sammanfattning kan sägas att Göteborgs stad
visserligen har många och stora, delvis ock svårlösta
stadsplanefrågor, som för närvarande äro aktuella, men
att staden, tack vare dels en från början gynnsam
stadsplan och förutseende vid dess utsträckande till nya
områden och dels en i stort sett sund jordpolitik, står
relativt väl rustad för att möta de stadsplaneproblem, som i
vår tid kräva sin lösning. Med sitt av naturen gynnsamma
läge och medborgarnas kända offervillighet och intresse
för sin stad, torde Göteborg med ljusa förhoppningar
kunna blicka framtiden till mötes.

A. Södergren.

Fig. 9. Modeli över Johannesbergs stadsplan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free