- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
196

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Västsveriges textilindustri, av Alex. Engblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBr. 1928

ning, såsom färgning eller blekning, utfördes vanligen i
städerna — såväl i Borås som Göteborg omtalas tidigt
färgerier och "cattuntryckerier".

En av de första, som inom vår landsända inköpte
bomullsgarn för vävning, var enligt traditionen "Mor Kerstin"
i Stämmemad i Mark. Hon drev en omfattande
förläggareverksamhet, varuti från unga år hennes son, Sven
Eriksson, deltog. Denne Sven Eriksson blev
banbrytaren för ortens bomullsindustri, i det han i kompanjonskap
med grosshandlanden I. Francke i Göteborg och
handlanden Ch. J. Bäfverman i Borås år 1834 vid
Rydboholm i Mark anlade Sveriges första mekaniska
bomulls-väveri, Rydboholms konstväverifabrik. Eriksson
övertog efter några år ensam fabriken och startade dessutom
i kompanjonskap med några andra förläggare 1853
Ry-dals bomullsspinneri.

Erikssons exempel följdes snart av flera andra. Både
i Böråstrakten och i Göteborgsorten anlades den ena
fabriken efter den andra i tämligen rask följd. Bland de
äldsta fabrikerna må nämnas, för att blott taga några
exempel, Almedahls fabriker 1846, Ahlafors spinneri
1853—54, Wiskaholms wäfveri i Borås 1857 (sedermera
Borås wäfveri aktiebolag), Mölnlycke väfveri 1848,
Alingsås bomullsväfveri 1862, Drufvefors väfveri
aktiebolag 1871, Wingqvists fabriker i Fritsla m. fi.

Västsveriges textilindustri i våra dagar.

I stort sett kan den västsvenska textilindustrien sägas
vara koncentrerad till två stora huvudområden: Borås
med Sjuhäradsbygden å ena sidan samt Göteborg med
omnejd å den andra. Dessutom finnas några
textilfabriker i Halland, bl. a. landets största företag inom
juteindustrien, i Oskarsström. Den nämnda koncentreringen
av textilindustrien kring Borås- och Göteborgsområdena
framgår tydligt av kartskissen, fig. 1, (med benäget
tillstånd hämtad ur "Svenska industrien vid
kvartsekelskiftet 1925", utgiven av Sveriges industriförbund), som
i stora drag återger lokaliseringen av Västsveriges
textilindustri, vilken utom bomulls-, ylle-, linne- och
juteindustri även omfattar trikåindustri, sömnadsindustri,
färgerier, tryckerier, band- och gardinfabriker samt
hatt-och mössfabriker.

För att närmare belysa denna industris omfattning må
hänvisas till nedanstående översikt, som i likhet med
övriga tabeller uppgjorts med ledning av uppgifter, som
välvilligt ställts till författarens förfogande av Sveriges
textilindustriförbund. Samtliga värden avse år 1926.

Antal Antal arbetare Tillverkn. värde
fabriker fabriksarb. hemarb. kronor

Älvsborgs län..... 144 14 028 5 153 125 568 918

Göteborgs och
Bohus län......... 103 9 947 1 159 81 202 432

Hallands län...... 13 2113 66 13 830 823

S:a för Västsverige 260 26 088 6 378 220 602173
Hela riket........ 667 53 435 8 911 440 568 352

Av tabellen framgår, att Västsveriges textilindustri
omfattar 39 % av samtliga textilföretag inom landet,
samt att tillverkningsvärdet uppgår till dryga 50 %. Ur
dessa båda procentsatser kan omedelbart dragas den
slutsatsen, att den genomsnittliga storleken hos de enskilda
företagen är avsevärt större i Västsverige än för landet
i övrigt.

Av landets textilarbetare sysselsättas 49 % av
fabriksarbetarna samt 71,5 % av hemarbetarna inom
Västsverige. Den sistnämnda siffran är ju påfallande hög.
Skälet härtill är, att speciellt inom trikå- och
sömnadsindustrien denna form av arbetsorganisationen är starkt
utbredd, framför allt inom Älvsborgs län.

Detaljuppgifter beträffande de olika industrigrenarna.

I det följande lämnas några mer detaljerade
upplysningar beträffande omfattningen av den västsvenska
textilindustrien, varvid för överskådlighetens skull en
uppdelning gjorts efter de olika textilindustriella
fabrikationsgrupperna. Början göres då med

a) Bomullsindustrien, som är den avgjort dominerande
fabrikationen. Densammas omfattning framgår av
nedanstående tabell.

Antal Antal arbetare, Tillverkn. värde
fabriker fabriksarb. hemarb. kronor
Älvsborgs län..... .. 35 7110 226 56 366 939
GöteborgsochBohuslän 10 3 552 30 24 933 006
Hallands län...... .. 3 467 50 3 148 849
S:a för Västsverige .. 48 11129 306 84 448 794
Hela riket ........ 82 16 145 306 118 391 350

Översikten ger vid handen, att 58,5 % av landets
bomullsfabriker äro belägna i Västsverige, samt att
dessas tillverkningsvärde uppgår till ej mindre än 71,3 %
av hela rikets. Lejonparten härav kommer på Älvsborgs
län, som ensamt omfattar 42,7 % av fabrikerna samt
47,5 % av tillverkningsvärdet. Motsvarande siffror för
Göteborgs- och Bohus län äro 12,2 % och 21,1 % .

69 % av fabriksarbetarna och samtliga hemarbetare
sysselsättas inom Västsveriges bomullsindustri. Även
här ligger Älvsborgs län främst med 44 % resp. 73,5 %,
under det att Göteborgs- och Bohus län omfattar 22 %
resp. 9,8 %.

Det största företaget inom gruppen och
överhuvudtaget inom svensk textilindustri är Borås wäfveri
aktiebolag, som bildades 1870. Företaget omfattade
ursprungligen endast Wiskaholms väveri i Borås men har
sedermera genom köp förvärvat ett flertal andra
anläggningar. Sålunda inköptes 1901 det s. k. Bäckska
färgeriet i Borås, 1914 Kungsfors spinneri aktiebolag i Skene,
1915 J. F. Vennerstens fabriks aktiebolag i Borås samt
1918 Norrby nya aktiebolag, också i Borås. Bolaget
förfogar nu över c:a 100 000 spindlar, 2 000 vävstolar
samt stora anläggningar för färgning, blekning, tryckning
och appretur. Arbetareantalet uppgår f. n. till över 2 200
och tillverkningsvärdet till c:a 20 000 000 kronor per år.

Inom Göteborgs-zonen utgöres det största företaget av
Claes Johansson & C:os väfveri aktiebolag i Göteborg.
Företaget grundades 1865 i Seglora socken, men
flyttades efter något tiotal år till Göteborg, där bl. a.
Krokslätts fabriker anlades. För närvarande omfattar företaget
67 000 spindlar, 1 800 vävstolar samt färgeri-,
tryckeri-och appreturavdelningar och sysselsätter 1 400 arbetare.
Tillverkningsvärdet utgjorde 1926 c:a 12 000 000 kronor.

Av andra större företag inom gruppen må nämnas
följande:

Gamlestadens fabrikers aktiebolag, Göteborg, bildades
1891. Fabriksanläggningarna äro emellertid betydligt
äldre, Gamlestadens spinneri anlades nämligen 1874—75
av Rosenlunds fabrikers aktiebolag och övertogs vid
nämnda firmas likvidation 1881 av firman Johanson &
Carlander, som 1891 överlät rörelsen till det nuvarande
bolaget. Företaget sysselsätter för närvarande c:a
1 300 personer.

Alingsås bomullsväven aktiebolag grundades 1862 av
Charles Hill, som då inköpte en del fastigheter, vilka
förut tillhört det Alströmerska manufakturverket.
Samtliga aktier i företaget inköptes 1912 av Nääs fabrikers
aktiebolag, som 1927 dessutom förvärvade alla aktierna
i A-b. Nordens textilfabrik i Borås. Koncernen förfogar
nu över c:a 30 000 spindlar och 1 200 vävstolar samt
anläggningar för tryckning, färgning, blekning och
appretur. Sammanlagda arbetareantalet är c:a 1 000.

Rydboholms aktiebolag. Rydboholmsfabrikerna grund-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free