- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
198

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Västsveriges textilindustri, av Alex. Engblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

26,3 % fabriksarbetare och 24,8 % hemarbetare inom
Västsverige. Ehuru den västsvenska ylleindustrien
sålunda varken relativt eller absolut är av samma betydelse
som landsändans bomullsindustri, så finnas dock ett
flertal betydande företag. Bland de större må nämnas
Kilsunds aktiebolag, Borås, bildat 1896, vars
väverianlägg-ningar torde vara Skandinaviens största och modernaste
fabrik för tillverkning av helylle klänningstyger. Firman
sysselsätter cirka 400 arbetare.

Andra betydande företag inom branschen äro
Slottsmöllan» klädesfabrik, tillhörig Wallbergs fabriks a.-b.,
Halmstad, med omkring 400 arbetare, Borås
yllefabriks-aktiebolag, Borås, cirka 280 arbetare, Wester götlands
yllefabriks a.-b., Tidan, med omkring 230 arbetare,
Aktiebolaget Lana, Göteborg, med c:a 200 arbetare,
Aktiebolaget Merinos, Borås, c:a 160 arbetare, A.-b.
Jakobsdals kamgarnsspinneri, Göteborg, c:a 150 arbetare,
Aktiebolaget kamgarn, Borås, med omkr. 100 arbetare,
m. fi.

11 FEBr. 1928

och ha sedan dess oavbrutet utvecklats i modern och
praktisk riktning. Företaget sysselsätter omkring 1 000
arbetare.

Fabrikationsgrenar, som stå de nyssnämnda ganska
nära, äro matt- och möbeltygstillverkning, som inom
Västsverige representeras bl. a, av Nya svenska
möbeltygs- & mattfabriks a.-b., Göteborg, med omkring 170
arbetare, Ludvig Andersson (Kasthalls mattfabrik),
Kinna, med c:a 100 arbetare och Uddebo möbeltyg v
(ifver i, Uddebo, med ett 90-tal arbetare,
d) Trikåindustrien.

Antal Antal arbetare, Tillverkn.värde
företag fabriksarb. hemarb.

Älvsborgs län........ 38 2 074 2 240 17 469 192

Göteborgs ochBohus län 10 1 132 79 8118148
Hallands län......... 1 21 — 130 000

S:a för Västsverige .. 49 3 227 2 319 25 717 340
Hela riket........... 86 5 403 2 555 42 011 375

TEKNISK TIDSKRIFT

c) Linne-, hamp- och juteindustrien.

Antal Antal arbetare, Tillverkn.värde
företag fabriksarb. hemarb.
Älvsborgs län ......... 5 707 124 5 290 950
Göteborgs och Bohus län 2 882 — 5 094 270
Hallands län.......... 1 980 12 4 772 034
S:a för Västsverige .... 8 2 569 136 15 157 254

Hela riket ............ 14 3 490 136 20 841 591

Inom Västsverige är sålunda, som av ovanstående
sammanställning framgår, förlagda 57,1 % av samtliga
företag tillhörande denna grupp, sysselsättande 73,6 %
av fabriksarbetarna och samtliga hemarbetare.
Tillverkningsvärdet för dessa företag uppgår till 72,5 % av
motsvarande värde för hela riket. Det största företaget
inom landets linneindustri är

Almedahl-Dalsjöfors a.-b., som bildades 1920 genom
sammanslutning mellan Dalsjöfors väveri a.-b. och
Almedahls fabriks a.-b. Den förstnämnda firman stiftades
1897. Anläggningen omfattade i början blott ett väveri
om c:a 30 vävstolar med ett 20-tal arbetare. 1903
anlades dessutom ett spinneri. För närvarande förfogar
bolaget över 4 500 spindlar och 270 vävstolar samt
sysselsätter omkr. 500 arbetare. Almedahlsfabrikerna
grundades 1846 av Hans Henning Wesslau, som tidigare
drivit ett litet väveri i Göteborg. Wesslau övertog
dessutom ett på 1830-talet av färgaren L. Buchholz vid
Almedal anlagt färgeri. År 1856 övertogs rörelsen av
Almedahls fabrikers a,-b. Företaget omfattar numera
omkring 4 100 spindlar samt 260 vävstolar jämte
appre-tur- och blekeriavdelningar. Arbetareantalet uppgår till
c:a 500.

Bland andra linnefabriker må nämnas Häggådalens
mek. linneväveriers a.-b., Kinna, vars anläggningar
grundades 1894 och då omfattade ett 90-tal vävstolar. Det
nuvarande bolaget bildades 1910. Aktiemajoriteten
övergick 1917 till Holma-Hälsinglands linspinneri- & väveri
a,.-b., Forssa. Fabriken omfattar nu 200 vävstolar och
sysselsätter omkr. 180 arbetare.

Slutligen må bland linnefabrikerna nämnas
Oskarströms linnefabrik, tillhörig det nedan nämnda
Skandinaviska jute-spinneri & väveri a.-b., samt Marks
linne-manufaktur a.-b., Kungsäter, varjämte Jonsereds
fabrikers a.-b., Jonsered, bedriver en stor tillverkning av
grövre fabrikat såväl av lin som av bomull, jute och
hampa.

Inom juteindustrien intages första platsen av
Skandinaviska jute-spinneri & väveri a.-b., Oskarström.
Bolagets första anläggningar uppfördes med början år 1889

Som framgår av tabellen här ovan omfattar den
västsvenska trikåindustrien ej mindre än 57 % av landets
trikåfabriker, varav 44,2 % inom Älvsborgs län.
Sammanlagda tillverkningsvärdet utgör 61,2 % av hela
rikets, och av landets arbetare inom trikåindustrien
sysselsättas 59,8 % av fabriksarbetarna samt 90,8 % av
hemarbetarna i de i Västsverige belägna företagen.

Anmärkningsvärt är det stora antalet hemarbetare i
proportion till fabriksarbetarna, vartill som synes
speciellt Älvsborgs län bidrager. Skälet härtill är
företrädesvis att söka i den omständigheten, att i dessa bygder
sedan gammalt ett omfattande hemarbete ägt rum, vilket
förut framhållits. Förr var detta arbete till den
ojämförligt största delen inriktat på vävning, men denna form
av industri har alltmera övertagits av den rena
fabriksdriften. Hemarbetet har istället inriktat sig på
framställning av trikåvaror samt sömnadsarbete. De allra
flesta av företagen bedrivas sålunda parallellt med
fabriksmässig drift en omfattande förläggareverksamhet.

Av hithörande företag intager A.-b. Sveriges förenade
trikåfabriker, Borås, den ledande ställningen, icke blott
inom Västsverige, utan överhuvud inom landets
trikåindustri. Företaget bildades 1913 genom sammanslutning
mellan 17 företag inom branschen såväl inom Västsverige
som annorstädes, varigenom man ernådde en ökad
förmåga att möta konkurrensen från utlandet, varjämte
organisationen av såväl produktion som försäljning
kunde göras effektivare. Av de 17 företagen nedlades
fyra, vilkas maskinuppsättningar överflyttades till andra
avdelningar. Senare ha ytterligare två fabriker
nedlagts. År 1914 förvärvades aktiemajoriteten i Borås
spinneri a,-b., vilket år 1918 gick i likvidation, varefter
rörelsen organiserats som en särskild avdelning inom
moderbolaget. År 1916 inköptes A.-b. Karlstads yllefabrik
samt Götafors aktiebolag, som drev ett bomullsspinneri
i Mölndal. Sistnämnda anläggning förstördes delvis av
eldsvåda 1925 och har därefter inretts till trikåfabrik.
Slutligen förvärvades 1921 aktiestocken i Sigge
Williamssons ylleindustris a.-b. i Borås. Inom sina 16
avdelningar sysselsätter företaget nu omkring 2 360 arbetare,
vartill komma omkring 700 hemarbetare, sysselsatta med
hemstickning för bolagets räkning.

En annan betydande trikåfabrik drives av Gårda
fabrikers aktiebolag, Göteborg. Firman, som grundades 1880,
ombildades till aktiebolag 1893. Arbetareantalet är för
närvarande omkring 600.

Utom de ovannämnda två största företagen inom
trikåindustrien finnas speciellt i Borås och Sjuhäradsbygden
en mängd mindre företag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free