- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
199

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19 ½. 18 maj 1928 - Västsveriges textilindustri, av Alex. Engblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

199

e) Konfektions- och annan sömnadsindustri.

Anta] Antal arbetare Tillverkn. värde

fabriker fariksarb. hemarb.

Älvsborgs län ––––32 1 587 2 451 21002 268

Göteborgs och
Bohus län ................44 2 658 1001 24146 666

Hallands län............2 18 — 133 461

S:a för Västsverige 78 4 263 3 452 45 282 395
Hela riket........ 193 11 158 5 236 106 744 343

Som av sammanställningen framgår utgör
sammanlagda tillverkningsvärdet för Västsveriges
sömnadsfabriker 42,5 % av motsvarande värde för landet i sin
helhet. Liksom ifråga om trikåindustrien utgöres en
avsevärd del av arbetarna av hemarbetare, speciellt inom
Älvsborgs län, där hemarbetare utgöra dryga 60 %
av hela arbetareantalet. Skälet härför har förut
påpekats.

Bland de större företagen inom den egentliga
konfektionsbranschen må främst nämnas A.-b. J. A.
Wetter-gren & Co., Göteborg, som grundades 1837 och
ombildades till aktiebolag 1896. Företaget sysselsätter c:a 1 000
arbetare. Vidare A.-b. Schwartzman & Nordström,
Uddevalla, med omkring 500 arbetare, Konfektions a.-b. Oscar
Molander, Alingsås, med c:a 400 arbetare, A.-b. Erikson
d; Larson, Borås, med c:a 200 arbetare, A.-b. Fritsla
syfabrik, Fritsla, med c:a 120 arbetare, Bröderna
Jacobsson, Borås, A.-b. Textilkompaniet, Borås, m. fi.

Inom vitvaruindustrien må nämnas A.-b.
Linnefabriken Merkur, Göteborg, med omkring 310 arbetare,
Sveriges förenade linnefabrikers a.-b., Göteborg, med c:a 200
arbetare, Alingsås linnefabriks a.-b., Alingsås, med c:a
120 arbetare, Aktiebolaget Vitvaruindustri i Borås med
ett 80-tal arbetare, Linne-industri a.-b., Borås, m. fi.

Markiser och presenningar tillverkas bl. a. av A.-b. P.
Ericsson & C:o, samt J. Dahlander & C:os tapetfabriks
a.-b., båda i Göteborg.

f) Färgerier, blekerier etc.

I regel ingå dylika anläggningar som avdelningar inom
de företag, där varorna framställas. En del fristående
företag finnas dock inom denna grupp. Inom Västsverige
äro 18 sådana företag belägna med ett sammanlagt
arbetareantal av c:a 700 arbetare och ett tillverkningsvärde
av nära sex millioner kronor.

Bland de större företagen må nämnas Färgeri a.-b.
Levanten, Almedal, med omkring 150 arbetare, Eriksbergs
färgen a.-b., Göteborg, med c:a 50 arbetare, Färgeri a.-b.
Lind & C:o, Borås, med 60 arbetare, E. W. Just, Borås,
med omkring 50 man, m. fi.

g) Annan textilindustri.

Utom de i det föregående omnämnda grenarna av
textilindustrien finnas inom Västsverige även flera
specialfabrikationer företrädda, såsom hatt- och
mössfabriker, t. e. Göteborgs mössfabriks a.-b. och Alb.
Bohlin & C:os nya a.-b., Göteborg, band fabriker,
varibland A.-b. Borås mek. gummiväveri samt, Borås
band- & hängslefabriks a.-b. och Gust. Barthels,
Göteborg, gardinfabriker, bl. a. A.-b. Svenska
gardinfabriken, Göteborg, samt slutligen Sveriges enda
repre-s< ntant för konstsilkefabrikationen, A.-b.
Svenskt konstsilke, Borås. Sistnämnda företag bildades
år 1918 och har oabrutet gått framåt. Produktionen är nu
uppe i omkring 600 kg per dag och arbetareantalet i över
300. För att bättre tillgodogöra sig de tekniska
erfarenhe-ti rna från kontinentens stora konstsilkefabriker
organiserades omkring 1926—27 ett tekniskt och ekonomiskt
samarbete med en av Europas förnämsta koncerner i
branschen, Société de la Viscose Suisse i Emmenbrücke,
Schweiz. Belysande för konstsilkets stegrade använd-

ning äro siffrorna för konsumtionen inom Sverige, som
under 1925, 1926 och 1927 uppgingo till resp. 370 000,
620 000 och 970 000 kg.

Västsveriges textilindustri ur nationalekonomisk synpunkt.

För att få en uppfattning om den roll, som den
västsvenska textilindustrien spelar inom vårt lands
näringsliv, kan det vara tillräckligt att jämföra de i det
föregående lämnade uppgifterna rörande nämnda industris
andel i landets totala textilindustri med några data
beträffande den senares position, nationalekonomiskt sett.

Det må då först nämnas, att textilindustrien i Sverige
omfattar dryga 13 % av landets samtliga
industriarbetare, hemarbetarna ej medtagna, och att dess
tillverkningsvärde uppgår till mer än 10 % av industriens i sin
helhet. I storleksordning är textilindustrien den tredje
av landets industrigrenar, överflyglad endast av
träindustrien och maskinindustrien med resp. 15 och 14,3 %
av arbetareantalet.

Den inhemska produktionens andel av konsumtionen
utgjorde 1926 för bomullsgarn 92 %, bomullsvävnader
78 %, hel- och halvyllevävnader 83 %, linne- och
hamp-vävnader 77 %, sömnadsvaror 86 %, trikåvaror 66 %
osv. Genomsnittligt tillverkas inom landet 78 % av den
totala konsumtionen av textilvaror.

Flera siffervärden kunde lämnas, men de anförda torde
vara nog för att visa, att textilindustrien i vårt land är
av den allra största nationalekonomiska betydelse. Den
ger bröd åt en avsevärd del av landets befolkning och
förmår att täcka mer än 3/4 av hemmamarknadens behov.

Den betydande omfattning, som vår textilindustri
sålunda har, icke minst i Västsverige, har till avsevärd
del möjliggjorts genom ett målmedvetet
rationaliserings-arbete från de ledande industrimännens sida. I
organisatoriskt avseende gör sig sålunda alltmer en tendens
gällande att genom sammanslutningar mellan olika firmor
åstadkomma ett intimare och rationellare samarbete både
mellan tekniskt likartade företag och mellan sådana som
representera olika stadier i förädlingsprocessen. Som
exempel härå kan nämnas, att i dagarna sammanslagning
ägt rum mellan Kilsunds a.-b., A.-b. Merinos och
Manufakturaktiebolaget Svea i Borås samt Hälsingborgs
jacquardväveri a.-b. Ytterligare exempel erbjuda för
övrigt flera av de i det föregående omnämnda företagen.

Rationaliseringsarbetet har emellertid ingalunda
inskränkt sig till dylika rent organisatoriska mått och steg.
Även tekniskt har textilindustrien väl vetat att
tillgodogöra sig teknikens landvinningar, så väl till och med,
att, åtminstone vad de större företagen beträffar,
textilfabrikerna i många fall stå på toppen av vad tekniken
kan åstadkomma. I vissa avseenden intaga de rent av
en ledande ställning gentemot utlandets.

Det är endast tack vare detta målmedvetna
rationaliseringsarbete som textilindustrien kunnat, om än med
stora ansträngningar, uthärda den svåra handicap, som
den liksom i stort sett hela vår svenska industri
påtvingats i kampen mot utlandskonkurrensen, dels från
statsmakternas sida genom bl. a. en ytterlig hård
beskattning, en alltför osmidig social lagstiftning och ett
numera otillräckligt tullskydd, dels från
arbetareorganisationernas sida tillföljd av dessas kortsynta lönepolitik,
som ofta icke frågar efter, vilka möjligheter som
överhuvudtaget finnas för industrien att utan katastrofala
följder betala de begärda lönerna. Kunde blott de här
påtalade olägenheterna avhjälpas, så skulle
textilindustrien med ännu bättre resultat kunna hävda sin
rangställning som en av landets viktigaste
industrigrenar.

Alex. Engblom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free