- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
217

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 26 maj 1928 - Göteborgsmötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-AJ TekniskTidskrift àtg

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 21

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHALL: Göteborgsmötet. — Förslaget till stadsbyggnadslag, av revisionssekreterare M. Ehrenborg. — Läget inom
kväveindustrien, av överingenjör S. E. Rodling. — Elevfrekvensen vid de tekniska fackskolorna. — Gammalmodig
bekvämlighet. — Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.

GÖTEBORGSMÖTET.

Ett avsteg’ från gängse vanor och former innebär alltid
något av ovisshet. Det ovissa ifråga om
förläggandet av teknologföreningens årsmöte till Göteborg var.
huruvida den livliga anslutning, som så långt vi kunna
minnas, präglat årsmötet även skulle stå sig vid dettas
anordnande utom Stockholm. Alla tvivel i detta
avseende skingrades emellertid, när i Göteborgs högskolas
fullsatta aula den 18 dennes vid 10-slaget herr
ordföranden slog klubban i bordet samt hälsade föreningen och
dess gäster välkomna. Direktör Huldt vände sig
därvid särskilt till landshövding v. Sydow, statssekreterare
Modig, representanter för Göteborgs stad med
fullmäktiges ordförande, professor Jacobson i spetsen,
grannländernas tekniska sammanslutningar — från Dansk
Ingeniørforening ingenjör Nergaard, från Norsk
Inge-niørforening Frimann Dahl, från Tekniska föreningen
i Finland ingenjör Hintze och från Suomalaisten
Teknikkojen Seura professor Simola — samt till med
Teknologföreningen samarbetande tekniska föreningar.
I anslutning härtill framförde hamndirektör Dieden å
Tekniska samfundets i Göteborg vägnar, under vars
samverkan årsmötet ordnats en välkomsthälsning å
dettas och stadens vägnar.

Ordföranden meddelade därefter, att vid strax förut
hållet enskilt sammanträde Teknologföreningen beslutat
kalla generaldirektör F. Vilh. Hansen till
hedersledamot som ett uttryck av uppskattning för hans insatser i
föreningens verksamhet samt för teknisk och
administrativ betydelsefull och framgångsrik gärning.

Den nye hedersledamoten framförde sitt varma tack
för det erkännande, som kommit honom till del.

Föredragens långa rad inleddes av generaldirektör dr
Axel Aubert, som lämnade en översiktlig och med stort
intresse motsedd redogörelse för "Den norske
kvælstof-industris utvikling och Norsk hydros omby g g ning s
planer". Föredraget åtföljdes av en del ljusbilder från
anläggningarna vid Rjukan, Svælgfos m. fi. platser. Då
såväl detta föredrag som de följande komma att återges
i tidskriften skall här icke lämnas något referat därav.

Diskussionen om "Principerna för
självkostnadsberäk-ning och industriell bokföring" inleddes av direktör Uno
Forssberg, som i ett översiktligt föredrag drog upp
huvudlinjerna av detta spörsmål. 1 den efterföljande
diskussionen yttrade sig överingenjör Liljeblad och
professor Ter Vehn.

I spårvagnar, som älskvärt ställts till förfogande av
Göteborgs stad. reste därefter mötesdeltagarna ut till
Svenska kullagerfabrikens anläggningar i stadsdelen
Gamlestaden, dit S. K. F. inbjudit mötesdeltagarna att
bese de storartade anläggningarna och till lunch. Den
senare gick under överdirektör Prytz värdskap först av
stapeln i tjänstemannamatsalen, varefter en
rundvandring vidtog genom stora delar av kullageretablissëmentet.

Såsom sista punkt på dagens program stod "Urartning
inom produktion och konsumtion", varvid direktör
Amos Kruse drog i härnad mot den oändlighet av typer,
som finnas inom en mångfald industriella
produktionsområden utan någon som helst påvisbar nytta och utan
att någon har glädje därav, men väl motsatsen.

Dagen därpå inleddes årsmötet med ett besök. på
Götaverken, där direktör Hammar höll föredrag 0111 "Modern
varvsindustri med tillämpning på anordningarna vid
Götaverken". Efter en intressant rundvandring genom
de livligt sysselsatta olika varvsanläggningarna,
bevittnades sjösättningen av rederiaktiebolaget Nordstjernan
nyaste båt, som i dopet erhöll namnet Margaret Johnson.
Från Götaverken gick färden med båt ut till Långedrag,
där årsmötesdeltagarna samlades till lunch på inbjudan
av Tekniska samfundet.

Efter lunch blev det diskussion med inledningsföredrag
av distriktschef G. E. Löfmarck och direktör G.
Lindmark om "Samarbete mellan järnvägs- och
automobiltrafik". I diskussionen yttrade sig kapten Hellgren,
byrådirektör Bildt, professor Silverstolpe och
ingenjör Frimann Dahl.

Årsmötet avslöts på Trädgårdsföreningen med
sedvanlig middag, talens mångfald, jazz och annan muntration.

För årsmötet hade på övligt sätt anordnats ett särskilt
damprogram, varigenom de i årsmötet deltagande
damerna befriades från en del av de mera tyngande
föredragen. Sålunda besökte damerna Röhsska
konstslöjdmuseet under ledning av intendenten Munthe vid
museet, varjämte Svenska amerikalinjen inbjudit till té
på S/S Stockholm, som jämväl visades. Detta under
fredagens lopp, medan på lördagen ett besök på
konstmuseet företogs under ledning av professor Romdahl.

För att återknyta till vad inledningsvis antytts, kan
nu efter årsmötets avslutande endast konstateras, att
därmed i huvudsak vunnits, vad som åsyftats nämligen
att göra föreningens förnämsta sammankomst mera
tillgänglig för ledamöter från skilda liåll i landsorten — i
detta fall för västkustborna — samt ernå närmare
kontakt med Tekniska samfundet. Den osparda möda och
nit, med vilken samfundet och dess ledande män gått in
för att förverkliga dessa syften har på det livligaste
uppskattats och samfällt omvittnats vid skilda tillfällen
under mötet.

1 det anförande, som Teknologföreningens ordförande
höll vid årsmötesmiddagen erinrade han bl. a. om att
under de gångna åren många förslag framkommit för att
ernå ett intimt samarbete mellan vårt lands ingenjörer.
Genom teknikens eminenta utveckling existera
avstånden knappast ocli kunna icke ställa sig hindrande i
vägen för denna tanke. Den tekniska vetenskapen och
gemenskapen i utövandet av ett tekniskt yrke, parat

(Forts, å sid. 227.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free