Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 26 maj 1928 - Förslaget till stadsbyggnadslag, av M. Ehrenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
219
nadsnämnd till 5 och upptager ej någon allmän
befogenhet att utöka antalet, dock må enligt 6 § i 19 kap.
konungen på framställning av stad, när det för staden
finnes med hänsyn till omfattningen av byggnadsnämndens
arbetsuppgift eller eljest påkallat, fastställa andra
grunder för byggnadsnämndens sammansättning och
arbetssätt än de eljest i kapitlet stadgade.
I 19 kap. 4 § äro intagna bestämmelser angående
stadsarkitekt, till vilka motsvarighet saknas i nu gällande
lagstiftning och de tidigare förslagen i ämnet. Enligt
nämnda § skall byggnadsnämnd i stad till sitt biträde
hava stadsarkitekt. Stadsarkitekt antages av
stadsfullmäktige på förslag av byggnadsnämnden, sedan
magistraten avgivit yttrande över förslaget. Behörighet till
befattning såsom stadsarkitekt tillkommer den, som
avlagt fullständig examen från tekniska högskolans
fackskola för husbyggnadskonst eller från motsvarande
avdelning av Chalmers tekniska institut samt dessutom
styrkt sig äga praktisk erfarenhet inom byggnadsfacket
och inom området för byggnadsnämndens administrativa
verksamhet. Konungen må på därom gjord ansökan, när
skäl därtill äro, medgiva att såsom stadsarkitekt
an-ställes person, som ej avlagt examen, som nyss sagts, där
konungen likväl efter byggnadsstyrelsens hörande prövar
befattningen kunna honom anförtros. I byggnadsordning
må intagas närmare föreskrifter rörande anställandet av
stadsarkitekt, ävensom angående vad som till hans
uppdrag hörer och under vilka omständigheter han må från
befattningen entledigas. Fråga om avlönande av
stadsarkitekt avgöres av stadsfullmäktige.
Tillämpning av lagens bestämmelser å samhällen och vissa
områden på landet.
Bestämmelserna i lagen beträffande stad göras enligt
20 kap. tillämpliga å köping och annat samhälle å landet,
beträffande vilket konungen därom före
stadsbyggnadslagens ikraftträdande förordnat eller framdeles kan
komma att förordna. Finnes vad i lagen är stadgat för
siad angående iordningställande och upplåtande för
allmänt begagnande av i generalplan upptaget
huvudtrafikområde eller i stadsplan upptagen gata, torg eller annan
dylik allmän plats eller parkområde, vara alltför
betungande för samhälle, äger konungen därutinnan medgiva
den lindring, som med hänsyn till förhållandena inom
samhället må prövas nödig.
Bestämmelserna angående stadsarkitekt äro ej
avsedda att bliva tillämpliga för samhälle. Finner
konungens befallningshavande, att erforderlig sakkunskap
ej finnes för byggnadsnämnd i samhälle tillgänglig
särskilt i fråga om granskning av byggnadsritningar, må
konungens befallningshavande förordna, att nämnden
skall hava att underställa dylik fråga prövning av
stadsarkitekt eller annan lämplig person, som konungens
befallningshavande kan därtill förordna.
21 kap. innehåller bestämmelser om generalplan,
stadsplan och stadsbyggnadsbestämmelser för vissa områden
på landet. Enligt bestämmelserna kan, utan att särskilt
samhälle bildas, generalplan eller stadsplan fastställas
eller allmänna stadsbyggnadsbestämmelser göras
tillämpliga för område på landet, då stadsbyggande inom
detsamma uppstått eller sådant är att förvänta. I 5 § av
kapitlet stadgas, att konungen, där dylikt område är
beläget inom en och samma kommun och dess
utveckling är av allmän betydelse för kommunen, må förordna,
att kommunen skall hava de befogenheter och
skyldigheter, som municipalsamhälle har beträffande
generalplan eller stadsplan. Kapitlet innehåller för det fall
dylikt förordnande ej finnes kunna meddelas vissa andra
bestämmelser angående genomförande av generalplan
eller stadsplan för området och ordnande av därmed
sammanhängande ekonomiska förhållanden. Där för
generalplans eller stadsplans upprättande eller
genomförande erforderliga penningmedel icke kunna på annat
sätt beredas, förutsättes, att konungen skall äga
förordna, att kostnaderna för upprättande av dylik plan
med därtill hörande stadsbyggnadsbestämmelser skola
gäldas av statsmedel, vilka i viss omfattning skola
återgäldas.
Bestämmelser om jorddelning.
I likhet med nu gällande lag, fastighetsbildningslagen,
men i motsats till 1920 års förslag till stadsplanelag
innehåller förslaget till stadsbyggnadslag jämväl
bestämmelser om jorddelningen inom stadsbyggnadsorterna.
Bestämmelserna hava därjämte givits en vidgad
tillämpning. Under det att sålunda bestämmelserna i
fastighets-bildningslagen angående jorddelning i huvudsak endast
äro tillämpliga å stad och samhälle å landet, för vilket
skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade
bestämmelser, har tillämplighetsområdet för
stadsbygg-nadslagsförslagets jorddelningsbestämmelser, som
innefattas i 22—29 kap., utsträckts att omfatta utom städerna
alla samhällen å landet, där den för städerna, gällande
ordning för bebyggande skall iakttagas, ävensom
områden, för vilka konungen förordnat, att generalplan eller
stadsplan skall upprättas eller allmänna
stadsbyggnads-bestämmelser tillämpas. Alla orter, inom vilka
stadsbyggande förekommer, enligt betänkandet benämnda
stadsbyggnadsorter, ingå alltså i tillämplighetsområdet.
Tomtbestämning m. m.
Såsom av 9 kap. av förslaget till stadsbyggnadslag
framgår intager förslaget i förhållande till såväl nu
gällande lag som 1920 års förslag en ändrad ståndpunkt
i fråga om stadsplans och tomtindelnings inverkan på
fastighetsindelningen. Under det att sålunda enligt
fastighetsbildningslagen och 1920 års förslag fastställelse
av stadsplan eller tomtindelning under viss förutsättning
har avstyckande verkan, skall enligt förslaget till
stadsbyggnadslag någon dylik verkan ej tillkomma
fastställelse av generalplan, stadsplan eller tomtindelning.
Enligt förslaget skall tomtindelningen liksom generalplanen
och stadsplanen utgöra rättesnöre för verkställande av
de jorddelningsförrättningar, genom vilka
fastigheterna skola bildas. Tomt bildas, där den skall bestå av
mark, som skall avskiljas från en och samma fastighet,
genom tomtbestämning. Skall tomt bestå av mark från
flera olika fastigheter, fordras därjämte sammanläggning
av tomtens olika delar.
Bestämmelser om tomtbestämning äro intagna i 22
kap. av förslaget till stadsbyggnadslag. Bestämmelserna
motsvara i huvudsak stadgandena i 2 kap.
fastighetsbildningslagen angående tomtmätning, dock att en väsentlig
skillnad föreligger därutinnan att tomtbestämning i
motsats till tomtmätning tillagts avstyckande verkan.
Tomtbestämning skall företagas, då tomtområdets
ägare därom gjort skriftlig ansökan hos
byggnadsnämnden och skall verkställas av i stadens tjänst
anställd mätningsman eller, där sådan ej finnes, av till
sådan befattning behörig person, som på förslag av
byggnadsnämnden förordnas av konungens
befallningshavande att tills vidare i staden tjänstgöra såsom
mätningsman. Behörighet till befattning såsom
stadsmätnings-man tillkommer den, som avlagt lantmäteriexamen eller
fullständig examen från tekniska högskolans fackskola
för väg- och vattenbyggnad eller från motsvarande
avdelning vid Chalmers tekniska institut samt dessutom
styrkt sig äga praktisk duglighet på stadsmätnings vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>