- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
220

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 26 maj 1928 - Förslaget till stadsbyggnadslag, av M. Ehrenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBr. 1928

sundets område. Konungen må på därom gjord ansökan
medgiva person, som ej avlagt examen, som nyss sagts,
behörighet såsom stadsmätningsman.

När skäl därtill äro, må förrättningsmannen vid
bestämmande av gräns för tomtområdet, som icke tillika
utgör gräns för i gällande generalplan eller stadsplan
upptaget område, med byggnadsnämndens och sakägares
medgivande göra avvikelse av mindre omfattning och
betydelse från gränsens sträckning enligt gällande
tomtindelning, där avvikelsen uppenbarligen finnes ej påverka
genomförande av en lämplig tomtindelning inom
kvarteret.

I 2 kap. fastighetsbildningslagen stadgas, att klander
mot den vid tomtmätning gjorda gränsbestämning skall
instämmas till vederbörlig domstol. Enligt förslaget till
stadsbyggnadslag skall rådhusrätt i stället för såsom nu
magistrat vara ägodelningsrätt i stad. I följd av den
sålunda gjorda ändringen har i förslaget beträffande
tomtbestämning upptagits, att besvär skola fullföljas hos
ägo delningsrätten.

I 19 kap. 22 § äro intagna bestämmelser angående
gränsbestämning. Enligt desamma skola de beträffande
gränsbestämning vid tomtbestämning gällande enklare
reglerna äga tillämpning i fråga om all gränsbestämning
inom stadsbyggnadsorter, där fråga ej är om ägogräns,
som tillika utgör gräns mellan olika förvaltningsområden,
eller gränsbestämningen sker i sammanhang med laga
skifte. I dessa båda fall skola föreskrifterna i lagen om
delning av jord å landet äga tillämpning.

Avstyckning m. m.

I 23 kap. av förslaget äro intagna bestämmelser om
avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning.
Bestämmelserna motsvara stadgandena i 5 kap.
fastighetsbildningslagen. De mest betydelsefulla avvikelserna
äro följande.

Avstyckning inom område, för vilket finnes fastställd
stadsplan, må endast avse genomförande av stadsplanen;
dock må i fråga om stadsplaneområde, beträffande
vilket stadsplanens genomförande kan antagas dröja
avsevärd tid, avstyckning, som ej avser bildande av smärre
lägenheter för bostadsändamål eller för beredande av
plats för industriella anläggningar eller sker i annat
liknande syfte, företagas, där stadsplanens genomförande
eller kvarterens lämpliga indelning i tomter ej därigenom
försvåras.

De genom införande år 1926 i 5 kap.
fastighetsbildningslagen av 8 a § tillkomna bestämmelserna om s. k.
styckningsplaner hava blivit upptagna och i viss mån
vidare utvecklade i förslaget i stadsbyggnadslag.
Bestämmelserna angående styckningsplan återfinnas i 23
kap. 7 §. Nämnda paragrafs 3 mom. innehåller en
bestämmelse, vartill motsvarighet nu ej finnes, därom att
konungens befallningshavande må på ansökning av
markägare ombesörja upprättande av styckningsplan,
därest markägaren förskjuter det kostnadsbelopp,
konungens befallningshavande finner skäligt. Är område,
för vilket styckningsplan bör i ett sammanhang
upprättas, i flera ägares hand, må konungens
befallningshavande på framställning av en av dem låta upprätta plan
för området, därest kostnaden på sätt förut sagts
förskjutes. Konungens befallningshavande må förplikta
övriga markägare att i den omfattning, som prövas
skälig med hänsyn till den nytta de erhålla av planen,
återgälda sökanden av honom förskjutna kostnader. I
4 mom. av förevarande paragraf har införts en ny
bestämmelse därom att ägare av fastighet, beträffande
vilken styckningsplan blivit fastställd, skall där annat ej
avtalats vara skyldig att, i den mån enligt planen för-

säljning och bebyggande av ägolott sker, svara för att
för ägolotten behövlig väg varder på ett nöjaktigt sätt
anlagd ävensom för att, i den mån så erfordras, avlopp
från ägolotten anordnas.

I 23 kap. 26 § av förslaget hava intagits bestämmelser,
enligt vilka beträffande område, i fråga om vilket
nybyggnadsförbud gäller, jämväl i de flesta fall blir
gällande förbud att verkställa avstyckning. Konungens
befallningshavande må emellertid meddela dispens från
detta förbud.

I 24 och 25 kap. av förslaget äro intagna bestämmelser
om sammanläggning, vilka motsvara bestämmelserna i
respektive 3 och 4 kap. fastighetsbildningslagen. De
avvikelser, som förekomma hava föranletts därav att enligt
förslaget tomtindelningen ej tillagts fastighetsbildande
verkan samt bestämmelserna i förslaget gjorts tillämpliga
beträffande alla stadsbyggnadsorter.

I 26 kap. av förslaget äro intagna bestämmelser om
ut stakning, till vilka motsvarighet ej finnas i nu gällande
lag eller de tidigare förslagen i ämnet. Enligt 1 § i kap.
avser utstakning bestämmande och utmärkande av gräns
för område, som är i fastställd generalplan eller
stadsplan upptaget. Utstakning verkställes såsom särskild
förrättning utan sammanhang med avstyckning eller
annan jorddelningsförrättning och skall äga rum, då
ägare av mark, som beröres av gräns, varom fråga är.
därom gör skriftlig ansökan hos byggnadsnämnden eller
nämnden, utan att sådan ansökan skett, finner
utstak-ningen nödig. Utstakning verkställes av
stadsmätningsman och skola i händelse av missnöje besvär över
förrättningen anföras hos konungens befallningshavande.

Ägoutbyte.

Motsvarighet till de bestämmelser angående ägoutbyte
som upptagits i 27 kap. av förslaget, finnes i huvudsak
ej i fastighetsbildningslagen. Enligt
fastighetsbildnings-lagens ursprungliga lydelse fick i tomtindelning ingående
område ej ingå i ägoutbyte. År 1926 företogs
emellertid en lagändring, enligt vilken i tomtindelning ingående
område må ingå i ägo utbyte, såvitt tomtindelningens
genomförande därigenom främjas. I enlighet med vad som
framhölls i motiveringen till lagändringen här härigenom
en möjlighet öppnats att genom ägoutbyte ernå vad 1916
års stadsplanelagskommitté i sitt förslag till
stadsplane-lag ville nå genom att i lagstiftningen införa ett s. k.
omläggningsförfarande. I 27 kap. hava stadgandena
angående ägoutbyte för detta syftes ernående vidare
utvecklats.

Enligt 1 § i 27 kap. skall, där bestående
fastighetsindelning ej är överenstämmande med gällande
generalplan, stadsplan eller tomtindelning, men sådan
överensstämmelse kan främjas genom utbyte av ägoområden,
sådant ägoutbyte äga rum utan hinder av att därigenom
rubbning sker i förrättning, som fastställts eller eljest är
lagligen gällande, och skall ägoutbytet verkställas i så
stor omfattning, som är nödigt och kan ske utan förfång
för delägare å någondera sidan. Enligt 2 § må
ägoutbyte jämväl äga rum på det sätt, att vederlag för
ägoområde, som lägges från en fastighet till annan, tages
från andra fastigheter, vilka genom ägoutbytet beredas
gottgörelse för den jord, som frångått dem, och må
ägoutbyte verkställas utan hinder därav, att det innebär
överflyttande av en fastighets hela ägovälde. De
ägoområden, som utbytas mot varandra, skola enligt 3 § i
27 kap. av förslaget efter uppskattning i penningar vara
väsentligen lika mycket värda. Skillnaden må icke
uppgå till mera än 1/4 av värdet av den fastighet,
varifrån ägovidd med det större värdet är avsedd att tagas.
Enligt 6 § är jämväl stad berättigad påkalla eller full-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free