- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
225

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 26 maj 1928 - Läget inom kväveindustrien, av S. E. Rodling - Elevfrekvensen vid de tekniska fackskolorna, av Svenfredrik Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

225

Vad vårt land beträffar är att notera, att den första
delen av anläggningen vid Ljungaverk för tillverkning
av syntetisk ammoniak igångsattes under sistlidna
februari månad. Anläggningen, som är baserad på
Fausers metod, arbetar synnerligen tillfredsställande och
kommer under innevarande år att ytterligare utvidgas.
Vätgasen framställes vid Ljungaverk elektrolytiskt.
Vid anläggningen användas elektrolysörer enligt system
Pechkranz, en schweizisk konstruktion, som på senare
året slagit igenom på grund av prisbillighet, låg
kraftförbrukning och ringa platsbehov. Norsk Hydro
kommer att vid anläggningarna i Rjukan använda
elektrolysörer av denna typ.

Kvävekonsumtionen i Sverige har under senaste åren
visat någon tendens till ökning. Under år 1927
konsumerade det svenska lantbruket sålunda sammanlagt
13 079 ton N, motsvarande 3,44 kg kväve per ha mot

2,78 kg år 1926, 2,58 kg år 1925 och 2,29 kg år
1924.1

Som bekant, hölls år 1926 i juni månad en
internationell kvävekonferens i Biarritz, vid vilken behandlades
frågor av intresse för kväveindustrien. En andra sådan
konferens hålles i början av maj ombord på
Lloyd-ångaren "Lützow" under ca. 10 dagars kryssning på
Adriatiska havet. Som inbjudare till densamma stå
Stickstoffsyndikat, Berlin, Norsk Hydro, "Montecatini" i
Italien, Imperial Chemical Industries och Comptoir
Fran-cais de 1’Azote. Endast frågor av vetenskapligt intresse
samt rörande propaganda m. m. men inga frågor av
ekonomisk art komma till behandling vid konferensen, i
vilken representanter för hela kväveindustrien med
undantag av chilesalpeterproducenterna deltaga.

i Genom ett beklagligt tryckfel angavs i föregående artikel
kväveförbrukningen i Sverige under år 1924 till 2,7 kg- per ha.

ELEVFREKVENSEN VID DE TEKNISKA FACKSKOLORNA.

Deu sedan decennier tillbaka och, trots reformen av
år 1918, ännu idag aktuella frågan om ordnandet av den
"lägre" tekniska undervisningen i vårt land har under
de senaste åren kommit i skymundan genom det för en
mycket stor del av svenska folket betydelsefullare
bottenskolproblemet. Som diskussionen om allmänna
läroverkets anknytning till folkskolan genom 1927 års
riksdags beslut i skolfrågan i viss mån blivit avförd
från dagordningen i våra tidnings- och tidskriftsspalter,
torde det tekniska skolproblemet åter kunna påräkna ett
visst intresse hos såväl statsmakterna som allmänheten.

Tekniska skolor, taget i uttryckets vidaste betydelse,
kunna vara av många olika slag, från högskolor ned till
lärlings- och aftonskolor. Med benämningen "tekniska
mellanskolor" betecknas i denna uppsats alla sådana
skolor, vilkas nivå ungefärligen motsvarar de gamla
tekniska elementarskolornas. Vi hava följaktligen sådana
mellanskolor i elementarskolorna i Borås och
Norrköping, i gymnasierna i Härnösand, Malmö och Örebro, i
fackskolorna i Eskilstuna, Härnösand, Malmö och
Västerås, i bergsskolorna i Falun och Filipstad, i Tekniska
skolan i Stockholm samt i Chalmerska institutets i Göteborg
lägre avdelning.

Samtliga ovannämnda skoltyper äro relativt gamla
med undantag för de tekniska fackskolorna och
gymnasierna, vilkas organisation endast ligger 10 år tillbaka i
tiden.

Enligt den år 1918 beslutade reformeringen av den
lägre tekniska undervisningen skulle bl. a. de då
existerande treåriga elementarskolorna i Borås, Härnösand,
Malmö, Norrköping och Örebro förvandlas till tekniska
fackskolor och gymnasier.

Fackskolorna skulle lämna en till ett visst industriellt
område begränsad undervisning och gymnasierna skulle
meddela sina elever en viss teknisk allmänbildning.
Lärotiden vid fackskolorna bestämdes till två år, men
detta skulle ej betyda, att undervisningen vid denna
skoltyp skulle komma att ligga på ett lägre plan än vid
de samtidigt inrättade treåriga gymnasierna eller de
gamla likaledes treåriga elementarskolorna.
Undervisningens likvärdighet skulle uppnås därigenom, att man
dels skärpte inträdesfordringarna i vissa ämnen för en
del fackskolor i jämförelse med vad som krävdes för
inträde i ett tekniskt gymnasium och dessutom fordrade
minst två års industriell verksamhet före studiernas
början, dels koncentrerade lässtoffet och antalet läroämnen.

Elementarskolorna i Borås och Norrköping hava
emellertid ännu ej blivit omorganiserade, utan
undervisningen drives där i, gentemot förr, huvudsakligen
oförändrad form.

Härnösandsskolan har ersatts av ett tekniskt
gymnasium samt en fackskola för träindustri och skolan i
Malmö har vid omorganisationen uppdelats på ett
gymnasium och icke mindre än tre fackskolor, nämligen en
kemisk, en maskin- och en byggnadsfackskola.

Tekniska elementarskolan i Örebro erhöll vid
övergången till gymnasium en utpräglad särställning bland
rikets tekniska läroverk. Vid gymnasierna i Malmö och
Härnösand är undervisningen lika för samtliga elever
och omfattar i ungefär lika stor grad alla förekommande
tekniska områden, såsom byggnadslära, elektroteknik,
kemisk teknologi, maskinlära, m. m. och dessutom språk
och merkantila kunskapsområden. Vid tekniska gymnasiet
i Örebro uppdelas däremot undervisningen i de två sista
årsklasserna på fyra fackbetonade speciallinjer
(fackavdelningar): en maskinteknisk, en kemiskt teknisk, en
elektroteknisk och en merkantilt teknisk linje.

Utom nu nämnda skolor inrättades år 1918 också två
fristående fackskolor: en elektroteknisk i Västerås och
en maskinteknisk i Eskilstuna. Den sistnämnda utgör
så till vida ett undantag från övriga samtidigt inrättade
läroanstalter, att den är en kombinerad afton- och
dagskola.

Reformen av år 1918 har, som av ovanstående
redogörelse framgått, ännu icke kunnat fullt genomföras. Av
de i nedanstående tabell sammanställda siffrorna att
döma, tycks reformen ej heller hava haft särskilt
lyckliga resultat.

Redan år 1923 anmärkte statsrevisorerna på att
fackskolan i Härnösand, två av fackskolorna i Malmö samt
elementarskolorna i Borås och Norrköping hade ett
alltför ringa antal elever, varför statens omkostnader per
elev bleve oproportionerligt stora vid dessa skolor.

Det borde därför kunna vara av ett visst allmänt
intresse, att ur skolornas kataloger för 1923—1927 års
höstterminer fastställa, hur elevtillströmningen vid de
tekniska fackskolorna utvecklat sig under de senaste
fem läsåren.

Till "fackskolorna" skola vi emellertid här även räkna
de olika facklinjerna vid de tekniska läroverken i Borås,
Norrköping och Örebro. Vid omorganisationen erhöll,
som ovan redan omnämnts, det treåriga Örebrolärover-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free