- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
238

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 9 juni 1928 - En ny jordtermometer och några observationer över jordtemperaturen i Stockholmstrakten, av Anders Ångström och Einar Petri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBr. 1928

i Tyskland och England, helt enkelt
termometrar av vanligt glas av hållfast kvalitet,
vilkar nedsättas direkt i marken. Vanligen
äro de för att underlätta avläsningen böjda
i rät vinkel strax ovan jordytan.

Gå vi till de mera vetenskapliga
undersökningar av hög precision, vid vilka
avläsningarna och mätningarna i regel utförts av
kvalificerade vetenskapsmän, så böra vi i
första rummet omnämna de klassiska
jord-termometrar, vilka professor Rudberg i
Upsala lät utsätta i det Fysiska institutets
trädgård, och med vilka mätningar utfördes
från och med december 1837.1 De voro
placerade på djup av 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10 och
15 fot2; de tre förstnämnda termometrarna
innehöllo kvicksilver, de övriga färgad
alkohol. Resultatet av dessa mätningar
representerar det första exakta bidraget till
kännedomen om jordtemperaturen i Sverige.

Deras konstruktion framgår av fig. 2.
Själva termometern BD sträcker sig ända
från det djup där temperaturen är avsedd att
mätas och till en höjd av ett par fot ovan
jordytan. Termometerröret är omgivet av
en cylinder abcd, sammansatt av ett antal
mindre glasrör, vilka äro fästade vid
varandra medelst blyringar. Mellanrummet
mellan denna yttre glasmantel och
termometerröret är fyllt med samma jordart, vari
termometersystemet i sin helhet är nedsatt. För
att skydda själva termometerkulan är denna
omgiven av en yttre blymantel på sätt som
tydligt framgår av figuren.

Med de elektriska mätmetodernas snabba
utveckling i slutet på förra århundradet och
mätinstrumentens spridning och förbilligande
infördes dessa även i stor utsträckning inom
meteorologien och geofysiken.

För t. e. de meteorologiska
strålningsmätningarna liar denna utveckling av den
elektriska mättekniken haft en enorm betydelse
och fört studiet av strålningsprocesserna
inom atmosfären fram till en precision ocli
noggrannhet, som på detta område är
nödvändig för att säkra slutsatser beträffande
växlingarna i atmosfärens renhetsgrad, i
solarkonstantens storlek och i lufthavets
sammansättning skall kunna dragas.

Även för mätning av jordtemperaturen ha
elektriska metoder i ganska stor
utsträckning upptagits, särskilt då det varit fråga om
vetenskapliga specialundersökningar. De
typer, som använts, kunna hänföras antingen
till termoelement eller motståndstermometrar.
Som termoelement har i regel använts koppar-konstantan.
I motståndstermometrarna är den ledningstråd, vars
motstånd användes som mått på temperaturen i regel införd
som en gren i en Wheatstones brygga. I båda dessa, fall
är närvaron av en elektrisk ström- eller spänningsmätare
nödvändig, antingen nu detta instrument användes som
O-instrument eller för direkt strömmätning. En ganska
enkel anordning för att medelst termoelement mäta
jordtemperaturen å olika djup har nyligen angivits av W.

i Ångström, A. J.: Memoire sur la température de la terre à
differentes profondeurs, à Upsal. Acta Reg. Soc. Upsal. 1851.

" Av dessa förolyckades efter tämligen kort tid de
termometrar som voro nedsatta på 1, 3, 5, 8 och 15 fot.

Schmidt.1 En motståndstermometer bestående av en 10
m lång ren nickeltråd, inkopplad som gren i en
Wheatstones brygga användes i Abisko av dr Rolf för
bestämmande av markytans temperatur.

Bortse vi från de elektriska mätmetoderna, genom
vilka man otvivelaktigt, är i stånd att uppnå en hög grad
av precision, men vilka å andra sidan i allmänhet kräva
ganska dyrbara instrument samt vid elektriska mätningar
vana observatörer, så är följande att märka.

Den Hambergska modifikationen av Lamonts
termometer lämpar sig, även om man går så långt, att man
medger dess användbarhet för större djup, icke för
mätningar å små djup. Redan dess dimensioner, vilka
bestämmas av att den måste innefatta såväl termometern
med dess omgivande trähylsa, som det yttre
mässingsröret med dess trämantel, göra att man å djup, som
närma sig samma storleksordning som rörsystemets egen
diameter (omkr. 7 cm), icke kan vänta att erhålla
tillfredsställande resultat med denna typ. Ty varje
mätning av jordtemperaturen, som strävar till kännedom om
de i naturen rådande förhållandena, måste basera sig på
att dessa förhållanden icke störas genom själva
mätinstrumentets införande. Jordtemperaturen bestämmes i
väsentlig grad genom tilledningen och bortledningen av
värme genom överliggande jordlager. Förändras dessa
jordlager genom att främmande ämnen av annan
ledningsförmåga till betydande del införas i deras ställe,
förändras härmed även i regel jordtemperaturen i
avsevärd grad.

Den allvarligaste anmärkningen mot den Hambergska
termometern sammanhänger nära med detta förhållande.
Hamberg har nämligen ersatt det Lamontska träröret med
ett mässingsrör, vilket ju har en betydande
ledningsförmåga. Att detta mässingsrör medelst en liten isolerande
glastub är förbundet med den undre delen av röret
betyder härvid ej så mycket då glastuben själv har
ungefär samma ledningsförmåga som marken. Det är
tydligt att betydande störningar av markens naturliga
temperaturfält måste uppkomma genom nedförandet av
denna starkt värmeledande mätanordning. Sålunda fann
Leyst2 vid sina mätningar i Pawlowsk att den
Hambergska jordtermometern vid hastiga köldinbrott gav
resultat som voro icke mindre än 2°,0 C för låga. Vi få senare
tillfälle att återkomma till denna fråga.

I)et otvivelaktigt enklaste sättet att mäta de övre
jordlagrens temperatur består i ett direkt nedförande av
termometrar i marken så som vi ovan anfört. Emellertid
medför även denna metod avsevärda olägenheter. Så
snart möjlighet föreligger för att marken skall tillfrysa,
äro glastermometrarna utsatta för stor risk att
sönder-klämmas genom det betydande tryck, som kan uppkomma
i tjälbunden mark. Detta tryck yttrar sig, även om
termometern icke sönderpressas, i en större eller mindre
sammantryckning av termometerkulan och därmed också
i ett inflytande på den skenbara temperaturen. Såsnart
snö börjar lägga sig över marken förhindras eller
försvåras dessa termometrars avläsning. Ty även
beträffande snötäcket gäller, att det i regel är önskvärt att de
naturliga betingelserna icke förändras. Ett bortförande
av snötäcket vid observationsplatsen medför betydande
förändringar i jordtemperaturen.

För att i någon mån söka tillfredsställa de praktiska
krav som särskilt från agrikultur-meteorologisk synpunkt
böra ställas på jordtemperaturmätningar, har följande
konstruktion därför utexperimenterats. Härvid har idén
angivits av den. i titeln förstnämnda av författarna till

1 Zeitschrift für Instrumentenkunde. 46. S. 431—433. 1926.

2 Leyst, E.: "Ober die Bodentemperatur in Pawlowsk. Wilds
Rep. für Meteorologie 13 (1890). 68.

Fig. 2.
RUD-BERGS jordtermometer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free