- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
245

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 16 juni 1928 - Principerna för självkostnadsberäkning och industribokföring, diskussion med inledningsföredrag, av U. Forsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-JUN TekniskTidskrift är<r

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 24

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Principerna lör självkostnadsberäkning och industribokföring, diskussion med inledningsföredrag, av
direktör U. Forsberg.

PRINCIPERNA FÖR SJÄLVKOSTNADSBERÄKNING OCH

INDUSTRIBOKFÖRING.1

Av direktör U. FORSBERG.

Det ämne, som utgör föremål för detta mitt
inledningsanförande, är som bekant synnerligen
vittomfattande och har jämväl tidigare så utförligt behandlats
— såväl i läroboksform som i vetenskapliga
avhandlingar — att jag givetvis icke här tror mig kunna
komma med några synpunkter, som icke förut
vederbörligen ventilerats.

Då jag detta oaktat åtagit mig att giva en resumé
av de principer, som enligt mitt förmenande böra följas
för att erhålla en pålitlig fabrikssjälvkostnad, i första
hand beträffande serie- och massfabrikation, har jag
gjort detta, därför att en stor förbistring även inom
relativt närstående industrier härvidlag är rådande och
att det är uppenbart, att stora fördelar skulle kunna
vinnas genom att självkostnadsberäkningen i princip
kunde på ett riktigt sätt standardiseras. De mera
påtagliga fördelarna skulle vara:

1 j en riktig och jämförbar basis för prissättningen till
kunder, vilket säkerligen i hög grad skulle
borteliminera osund konkurrens;

2) ett säkrare bedömande av ett företags balans- samt
vinst- och förlusträkning;

3) klarare linjer vid avtal om köp, som avslutas på
basis av tillverkningskostnaderna;

4; vid sammanslagning av eller kommersiellt
samarbete mellan likartade industrier kan den för resp.
företag mest ekonomiska uppdelningen av
fabrikationen resp. marknaden ske;
5) den verkliga innebörden av tekniskt-ekonomiska
förbättringar kan härigenom bättre belysas eller m. a. o.:
i samband med frågorna om ökad industriell ekonomi
äro tillförlitliga självkostnadsberäkningar
utslagsgivande.

Enligt en allmänt godtagen uppfattning av vad, som
ingår i en varas tillverkningspris, består detta av 3
huvudelement: material, arbete och omkostnader.

Yad då först material beträffar, bör i detta element
ingå det s. k. produktiva materialet, dvs det material,
som direkt ingår och utgör en del av den färdiga
varan. Sådant material däremot, som endast användes
som hjälpmedel vid förädlingen av det produktiva
materialet, tillhör omkostnaderna. Det produktiva
materialet ingår i tillverkningspriset i allmänhet till
inköpspris pius frakt och andra eventuella kostnader, tills
varan omhändertages av företagets egen personal. Inre
transporter, hyra etc. skola sålunda enligt mitt förme-

1 Föredrag- med diskussion vid Sv. T. F:s årsmöte i Göteborg
den 19 maj 1928.

nande icke belasta materialkostnaden. Jag vill i
samband härmed nämna, att då vi t. e. inom SKF använda
stål från Hofors, ingår detta till Hofors’
tillverkningspris, dvs utan någon vinst, ty eljest skulle ju följden
bliva, att bolaget vid sin avdelning i Hofors gjorde en
vinst, innan stålet i form av färdiga kullager sålts till
någon kund. I det fall, då materialet betalas minus
kassarabatt, gäller emellertid, att kassarabatten icke
avdrages från materialpriset, då densamma enligt min
åsikt närmast är att anse som en finansiell vinst.

Å andra sidan får man kanske tänka sig, att i sådana
fall, där en råvara är utsatt för stora prisfluktuationer,
exempelvis koppar, som ju i stor utsträckning
användes inom den elektriska industrien och där den färdiga
produktens slutvärde till stor del beror på
materialpriset, det kanske kan vara motiverat, att vid
självkostnadsberäkningar använda dagspriser i stället för
inköpspriser. I dylika fall torde emellertid en större
inventariereserv erfordras, som får debiteras eller
krediteras med skillnaden mellan inköpspriset och
dagspriset, ty att bokföra en dylik differens direkt som
vinst eller förlust, innan varan sålts till tredje man,
kan ju knappast komma ifråga. Den verkliga
bruttovinsten för året å försäljningen kommer i så fall
naturligtvis ej fram, utan kommer densamma delvis att
ligga i förändringen i varulagerreserven. I stället för
att i sådana fall använda dagspriset, skulle man ju även
kunna tänka sig att använda ett visst medelpris, som
anses komma att motsvara det verkliga medelpriset för
viss period.

Beträffande det andra elementet, som ingår i
självkostnadsberäkningen, arbetet, menas härmed endast
produktivt arbete, då det improduktiva tillhör
omkostnader. Det kan emellertid ibland vara tvivelaktigt,
om ett arbete skall anses för produktivt eller
improduktivt, och det är givet, att en hel del gränsfall här
kunna förekomma. Detta gäller exempelvis den
kontroll, som förekommer vid olika tillfällen under
tillverkningsprocessen. Kontrollen kan naturligtvis med
rätta anses som produktivt arbete men på grund av
operationens korthet och svårigheten att noggrant
rapportera tiderna har exempelvis SKF uteslutit
kontrollen från det produktiva arbetet och behandlar
densamma som improduktiv. Transport anses även av SKF
som improduktivt arbete, men det förekommer nog på
en del håll, att detta arbete betraktas som produktivt,
då det ju direkt sammanhänger med själva
tillverkningen. Jag menar naturligtvis med transport varans
förflyttning från en avdelning till en annan under
tillverkningens gång. För att lättare kunna avgöra, om
en arbetslön bör räknas såsom produktiv eller icke,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free