- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
255

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 23 juni 1928 - Yrkesutbildningsproblemet och den mekaniska verkstadsindustrien, av Alex. Berglund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

255

socialiserade i själva verket produktionsförloppet på ett
sätt, som gav bland annat särskilt den mekaniska
verkstadsindustrien en monopolistisk karaktär, därest
densamma verkade i militärt intresse. Omkostnaderna
betydde nu mindre, men en snabb och riklig produktion
så mycket mera. Outbildad arbetskraft, varibland ett
högst avsevärt antal kvinnor, måste tagas i industriens
tjänst och göras nyttig för densamma. Detta blev
möjligt därigenom att en stark specialisering allmänt
genomfördes, och arbetsorganisationen omlades på så sätt, att
arbetsstycket vandrade från arbetare till arbetare, vilka
var för sig hade att utföra endast ett slag av operationer,
mot att tidigare en arbetare kunnat hava att utföra ett
flertal arbetsoperationer av rätt olikartad beskaffenhet.

Denna nya distribution av arbetsoperationerna
förutsatte en särskilt utvecklad organisatorisk anordning,
som givetvis kom att kännbart tynga produkternas pris,
vilket dock under de förhandenvarande förhållandena
var av mindre betydelse. Ett produktionsförfarande av
detta slag hade ringa användning för omfattande
yrkesskicklighet hos den stora massan av anställda. För de
speciella arbetsoperationerna utbildade företagen de
nyanställda under några dagar eller någon vecka inom
särskilda avdelningar, vestibule schools, från vilka de
sedermera distribuerades till de avdelningar inom
verkstaden, där man hade behov av dem.

Då kriget upphörde, hade den amerikanska industrien
att åter arbeta under normala ekonomiska villkor.
Organisationen måste omläggas och den ytterliga
specialiseringen försvann. Härmed var grunden för
vestibul-skolan bortryckt, och ett par år efter krigets slut torde
inom hela Amerika icke någon av dessa tidigare dock
talrika skolor längre hava förefunnits inom den
mekaniska verkstadsindustrien.

Av vad som här andragits framgår, att utvecklingen
givit till resultat två mera bestående typer i fråga om
anordningar för yrkesutbildningen. Det har sålunda
framvuxit en form av yrkesutbildning, där utbildningen
inflikats i industriens produktiva arbete eller åtminstone
intimt anslutits till detta. Enskild eller offentlig
skolverksamhet har fått åtaga sig den yrkesteoretiska
utbildningen, under det att den praktiska utbildningen haft
att inhämtas under produktivt arbete. Det manuella
yrkesarbete, som förlades till skolan, avsåg enbart att
i någon mån komplettera verkstadens och utgöra en
ledtråd, som det teoretiska skolarbetet hade att följa.
Yrkesutbildning av denna typ har successivt under de
senaste 50 åren framvuxit inom Tyskland och där
intagit en ledande ställning.

Inom den andra huvudformen för yrkesutbildning sker
inhämtandet av de yrkesteoretiska insikterna och
bibringandet av de manuella yrkesfärdigheterna genom
ett och samma organ, en skolmässig anordning eller en
fullständigt utformad skola, som helt tager elevernas tid
i anspråk. Denna skolform söker sålunda åtaga sig
jämväl den manuella yrkesutbildningen, som inom den nyss
omnämnda utbildningsformen ombesörjdes av den
producerande verkstaden, och en väsentlig del av arbetsdagen
upptages av yrkesarbete, vilket som regel är frän
utbildningssynpunkt metodiskt ordnat. Inom amerikansk
yrkesutbildning, där man haft att anpassa sig efter en
snabb industriell utveckling, har man på sin tid trott,
att dessa fristående verkstadsskolor skulle erbjuda den
bästa formen för yrkesutbildning. Det verkar
oveder-sägligen vid ett ytligt betraktande såsom om det vore
en rationell anordning att föra in yrkesarbetet i skolan,
för att där låta eleven metodiskt inlära skilda
arbetsoperationer. Resultatet av skolornas verksamhet
motsvarade emellertid ej förväntningarna. Frånsett de

abnormt höga kostnader, utbildningen medförde, gav
erfarenheten kritiken rätt även däruti, att det var
omöjligt att föra in i en skola de industriella verkstädernas
miljö och produktionsförhållanden. Eleverna saknade
den utbildning, industrien krävde, och om även vissa
manuella färdigheter voro inhämtade, kommo dessa dock
produktionen otillfredsställande tillgodo, när en ständigt
ledande och övervakande lärare ej förefanns. Det
initiativ och den självständighet i arbetet, som måste
fordras, saknades. De fristående verkstadsskolorna hava
numera inom Amerika knappast andra förespråkare än
dem, som äro i dessa skolors tjänst.

Från nyss angivna verkstadsskola skiljer sig den
verkstadsskola, som är förenad med ett industriellt företag
och har sin utbildning i anslutning till dettas
produktion. I själva verket är denna skola artskild från den
föregående och den omständigheten, att skolorna hos
oss uppträda med samma namn, är ej ägnad att
klargöra begreppen. I Tyskland, men kanske i all
synnerhet i Amerika, där dessa skolor benämnas corporation
schools, hava skolorna tagits i den mekaniska
verkstadsindustriens tjänst vid de tillfällen, då ett företag haft
behov av en snabb och relativt garanterad rekrytering.
Vid skolornas utbildningsarbete hava väsentligen två
väsrar följts. Antingen har företaget anordnat en
särskild skolavdelning, där eleverna under yrkesmäns
ledning: få utföra arbete av samma slag som inom
verkstaden, eller ock få eleverna var för sig på spridda
ställen i verkstaden utföra produktivt arbete under
tillsyn av särskilda lärare.

Anslutet till dessa två eller rättare tre huvudtyper"
för yrkesutbildning har på senare tid inom Amerika
ytterligare en utbildningsanordning tagits i anspråk,
vilken utgör en mellanform till de av mig angivna
huvudtyperna. Självfallet kunna ej mindre företag, där en
större rekrytering ej är erforderlig, anordna egna
verkstadsskolor, då dessa ej kunna löna sig med ett
obetydligt elevantal. I syfte att täcka dessa företags behov
har inom Amerika anordnats planmässigt samarbete
mellan den fristående verkstadsskolan och de
industriella företagen på så sätt, att företagen anställa
lärlingar, som erhålla en teoretisk och kompletterande
praktisk utbildning inom skolan, under det att den
manuella yrkesskickligheten inövas å företagets
producerande verkstad. Organisatoriskt möjliggöres ett intimt
samarbete därigenom, att företagen anställa dubbelt så
många lärlingar, som de hava behov av. Hälften av
lärlingarna besöka under en viss tidsperiod skolan, under
det att den andra hälften arbetar inom den producerande
verkstaden. Efter tidsperiodens slut, byta de båda
avdelningarna sysselsättning och alternera under hela
utbildningstiden med varandra beträffande arbete i skola och
verkstad. Det genom denna alternering möjliggjorda
samarbetet upprätthålles sedermera närmast genom en
särskild inspektör, som har att följa elevernas arbete å
de båda utbildningsplatserna.

Denna senaste skoltyp, co-operative school, företer en
viss likhet med de även hos oss försökta s. k.
endags-skolorna, men förorsakar ej såsom dessa, att
arbetsgivaren under en dag i veckan blir berövad sina lärlingar.
Vid dessa våra skolor förekom ej heller ett genomfört
samarbete mellan skolan och industrien, utan skolan
skötte sitt arbete för sig själv. Samstämmiga omdömen
och uppgifter vittna nu, att den cooperativa skolans
ut-bildningsresultat är industriellt fullt tillfredsställande
och att elevkostnaderna bliva högst avsevärt lägre än
vid de fristående verkstadsskolorna.

Önskar man undersöka i vad mån gängse utbildnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free