Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 21 juli 1928 - Industrigasmasker, av Robert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ALLMÄNNA AVDELNINGEN 29
Huvudredaktör: CARL KLEMAN
INNEHALL: Industrigasmasker, av civilingenjör Robert Engström. — Samarbete mellan järnvägs- och automobiltrafik.
— Notiser. — Litteratur. — Personalnotiser.
INDUSTRIGASMASKER.
Av civilingenjör ROBERT ENGSTRÖM.
Inom modern industri börjar man alltmer att använda
gasmasker för en mångfald olika ändamål.
Användningen har tagit särskild fart efter världskriget. Före
denna tid kände man knappast till några andra gasmasker
än s. k. dammskyddare och de egentliga gasmaskerna
måste anses hava uppkommit under krigsåren.
Massrisken inför de alltmer fulländade giftgaserna gav
impulsen till en storartad utveckling av gasskyddet och vid
krigets slut hade man kommit ett stort steg framåt.
Den tyska armén förbrukade under världskriget ca
10 000 000 gasmasker, för vilka firman Deutsche
Gas-glühlicht-Auer G. in. b. H., Berlin, var huvudfabrikant
och i egenskap av sådan skaffade sig en mycket stor
erfarenhet på området. Efter krigets slut övergick denna
firma till att göra gasmasker för industriens behov och
har på detta område ytterligare förbättrat de gamla
krigsgasmaskerna, Numera är firman icke blott
beträffande masker för militära, utan även för civila ändamål
den vida största i världen och har nu kommit så långt, att
filter finnas mot alla giftgaser, även den sista och
svåraste, koloxiden, har man lyckats övervinna.
Gasmaskerna hava gjorts bättre och mera angenäma att
bära, filterna ha fått större kapacitet, synfältet ökats,
vikten minskats, osv.
En sak som man ej får glömma vid en gasmask är att
den endast är ett filter för den inandade luften, ett
nödvändigt villkor är således att luften efter fil treringen
håller tillräckligt med syre (min. ca 12 %). I mycket
starka rökgaser, källarlokaler fyllda med kolsyra, etc.
kan en filtergasmask naturligtvis ej hjälpa utan man får
där använda en syrgasandningsapparat, exempelvis av
audossystem. Vid arbeten i t. e. bensinbehållare
tillkommer en annan faktor, som oftast gör filtergasmask
olämplig. Den filtrerade luften håller visserligen tillräckligt
med syre, men giftgaskoncentrationen är så enorm att
ett filter blir förbrukat på mycket kort stund. Vid
arbeten i bensinbehållare brukar man därför använda en
friskluftmask, där bäraren genom en 10 à 20 meter lång
slang inandas frisk luft. En sådan friskluftmask finnes
avbildad i fig. 13 och visas i användning i fig. 17.
Andningsmotståndet är i en rätt byggd slang av detta slag
förvånande lågt och för den vane bäraren knappast
märkbart.
Man brukar indela gasmaskerna i lätta gasmasker och
tunga gasmasker. De förra skydda i första rummet mot
damm, men även mot svagare giftgaskoncentrationer.
De kunna, tack vare sin litenhet och ringa vikt, bäras i
timtal, utan att trötta eller hindra bäraren. Varje
gasmask består ju som bekant av två delar, själva
ansiktsmasken och filtret. Ansiktsmasken göres för de lätta
filtermaskerna av tunt impregnerat tyg, av gummi eller
av lättmetall, den senare med en uppblåsbar gummislang
som tätning mot ansiktet. Filtret har en volym av ca 50
cc och erbjuder ett ytterst obetydligt andningsmotstånd.
Till de lätta gasmaskerna räknas även de rena
dammskydden med endast ett bomullsfilter. Sådana hava ju
använts sedan lång tid tillbaka. Beträffande den
använda bomullen torde det dock vara skäl att här påpeka,
att en löst inlagd sudd av vanlig bomull ej är lämplig,
luften letar sig nämligen igenom på några få svaga
punkter, där det bildas kanaler. På övriga ytor i ett
sådant filter stagnerar då luften och detta har till följd
att kondens vatten här ansamlas, vilket åter har till följd
att filtret blir tungt att andas igenom och då vidare den
verksamma filterytan är liten blir reningen av luften
dålig. Dessa svårigheter undgås genom att använda
särskilt tillskurna bomullsfilter där bomullen är kammad
så att hela filterytan är likartad.
Lätta filtermasker användas i sådana fall där man även
utan gasmask skulle kunna uppehålla sig en kort stund,
men där ett vistande under längre tid kan medföra
farliga yrkessjukdomar. Så är fallet i färgfabriker,
kvarnar eller andra dammande lokaler, vid poler- och
slipmaskiner, i gjuterier och maskinfabriker, vid färgsprut-
Fig. 1—4, Lätta gasmasker.
21 JULI
1928
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
