- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
290

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 21 juli 1928 - Industrigasmasker, av Robert Engström - Samarbete mellan järnvägs- och automobiltrafik. Diskussion, av G. Hellgren, A. Bildt, G. Westin Silverstolpe, Frimann Dahl, referat av Fmn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

TEKNISK TIDSKRIFT

11 FEBr. 1928

En sak, som folk i allmänhet nog har för sig, är att ett
filter alltid är mycket tungt att andas igenom. Ett
nutida filter har emellertid ett mycket litet
andningsmotstånd, mindre t. o. m. än vad den mänskliga näsan
erbjuder. Några mätningar, som nyligen utförts, hava
visat att näsan på en person erbjuder ett
andningsmotstånd på i medeltal ca 20 mm vattenpelare vid en
luftmängd av 20 liter/min. (andningsmotståndet räknat på

ömse sidor om näskanalen, dvs. från munhålan till fria
luften). Ett insättningsfilter med en volym av 300 cc
har vid denna luftmängd ett andningsmotstånd av endast
4 mm vattenpelare och för en stor filterburk är
motsvarande siffra 16 mm vattenpelare. De lätta
filtermaskerna, som äro avsedda för kontinuerlig användning,
hava ett filter på 50 cc, där andningsmotståndet är
praktiskt taget noll.

SAMARBETE MELLAN JÄRNVÄGS- OCH AUTOMOBILTRAFIK.

Diskussion.

(Forts. fr. sid. 2182.)

Kapten G. Hellgren belyste i korthet de militära
synpunkterna på den föreliggande frågan. Med 1925 års
riksdagsbeslut i försvarsfrågan har kommunikationsmedlens
betydelse för försvaret i hög grad ökats. Ju mindre armén är,
dess större blir behovet av att lätt förflytta trupper.
Snabba transportmedel med stor kapacitet behövas. Om
än järnvägarna alltjämt framstå såsom det utan jämförelse
viktigaste kommunikationsmedlet, tilldrager sig dock även
biltrafiken allt mer även militärt intresse. Arméns
mobilisering måste av ekonomiska skäl bygga på utskrivning vid
mobilisering av civila bilar och en ökning av den civila
bilparken är därför ett militärt intresse av rang. Att en
genomförd motorisering av landstridskrafterna skulle göra
dessa oberoende av järnvägarna, såsom stundom antytts, är
dock fullständigt uteslutet. Dagsmarschernas längd för
mo-toriserade förband kunna nämligen ej drivas över 10 à 15
mil. Vintertid tillkommer dessutom hindret att i stark kyla
personal ej kan transporteras å öppna lastbilar.
Motorise-ringen är dock genomförd så långt förhållandena medgiva.
Inom vissa sannolika krigsskådeplatser är emellertid
användning av hästspända fordon nödvändigt på grund av
vägnätets torftighet.

Ofrånkomligt är sålunda att större delen av mobiliserade
truppförband i lika grad som hittills måste begagna
järnvägarna. Bilarna hava dock skapat nya möjligheter att
underhålla en armé på större avstånd från järnvägsetapplinjen,
men i lika hög grad har den moderna krigföringen ökat
arméns tillförselbehov.

Det är därför ur militär synpunkt en allvarlig sak om
biltrafiken hotar en järnvägs tillvaro eller vållar minskning
av dess lok- och vagnpark. Chefen för generalstaben borde
därför alltid höras i frågor om reglering’av samverkan
mellan järnvägs- och biltrafik. Eftersträvas bör att genom
biltransporter tillföra befintliga järnvägar ökad trafik.

Tal. fann de av direktör Lindmark anvisade
utvecklingslinjerna även ur militär synpunkt ändamålsenliga.

Byrådirektör A. Bildt lamna.de några upplysningar om ett
bland de större under gemensam ledning arbetande
auto-mobiltrafikföretagen inom landet, nämligen svenska
postverkets diligenslinjer.

Postdiligensen var ju förr ett mycket viktigt
samfärdsmedel i landet och nådde sin största utveckling år 1866, då
linjernas sammanlagda längd utgjorde inte mindre än 4 896
km och antalet vagnkilometer steg till i det närmaste
1 900 000. Den sista hästdiligensen gick mellan Göteborg
och Varberg och indrogs år 1888, då västkustbanan
fullbordades.

Vid jultiden 1922 pånyttföddes emellertid postdiligensen,
då den första motordiligensen insattes i trafik mellan
Lycksele och Tvärålund uppe i Västerbotten, en sträcka av 11
mil. Sedan dess har trafiken raskt utvecklats, så att
linjernas sammanlagda längd för närvarande utgör 2 550 km.
Ytterligare ett par linjer torde komma att öppnas inom
kort. Under år 1927 kördes 1 570 000 vagnkilometer i
trafik. För närvarande har postverket 48 vagnar i bruk och

ytterligare ett tiotal äro beställda för leverans under
året.

För sina transporter använder sig postverket givetvis av
järnvägarna i all den utsträckning, som är möjligt. Men
dessutom har ju verket transporterna till de många
avsides från järnvägarna liggande orterna. Allt eftersom
automobiltrafiken utvecklades tog postverket härför detta
nya, billiga och snabba fortskaffningsmedel i sin tjänst,
därvid till en början uteslutande användes enskilda
entreprenörer. Härigenom förbättrades postbefordringen inom
landets sydligare delar högst väsentligt. Inom norra delen
av landet däremot föranledde emellertid de besvärliga
snöförhållandena under vintern, att förbättringen icke blev så
fullständig. Automobilerna kunde ju där i regel icke
användas mer än ungefär halva året, för den övriga tiden fick
man fortfarande nöja sig med den långsammare
beford-ringen med hästar. För postverket blev det därför en
angelägenhet av vikt att driva fram en lösning av problemet
om mortortrafik vintertid i norra Sverige. Det stod snart
klart att ett ingripande av verket självt med dess större
resurser var nödvändigt för att bringa frågan till lösning.
Postverkets förre chef, generaldirektör Juhlin, nedlade ett
energiskt arbete på detta område och tal. ville tillskriva
honom en stor del av hedern av att vintertrafikens
utveckling nått den punkt, där den nu befinner sig.

Den gamla postdiligenstrafiken hade sin tyngdpunkt
förlagd till de mera tätt befolkade delarna av landet. Våra
dagars postdiligenser gå mestadels fram i de glest
befolkade delarna av norra Sverige. Den sydligaste linjen går
från Råda i Värmland upp genom norra Klarälvsdalen till
norska gränsen. Den nordligaste linjen går huvudsakligen
norr om polcirkeln från övertorneå till Pajala. Och
huvudvikten ligger nu på vintertrafiken.

För snöforceringen erfordrades stora kraftiga bilar, inom
vilka det utrymme, som icke togs i anspråk för posten,
lämpligen kunde utnyttjas för befordran av resande. Detta
var alltså anledningen till att postverket ånyo började
bedriva diligenstrafik och därigenom kunde bidraga till
samfärdselns förbättrande inom obygderna.

Till en början försågos bilarna med särskilda
anordningar för dessas framdrivande på vägar, som endast
plogats för hästtrafik. Dessa anordningar bestodo av breda
gummiremmar spända över bakhjulen och på ömse sidor om
dessa anbragta trummor. Med detta system uppehölls
trafiken i stort sett obehindrat under de tre första vintrarna.
Då dessa anordningar visade sig dyra både i anskaffning
och drift, kom man på den tanken att i stället utnyttja
bilarnas krafter för att framföra snöplogar och på så sätt
öppna vägen både för sig själv och andra. De första
försöken i större skala utfördes vintern 1925—26 och ledde
till gott resultat, oaktat den vintern var särdeles svår på
de flesta ställen i Norrland. Försöken ha sedermera
fortsatts och i vinter har postverket skött snöplogningen på
sträckor av sammanlagt 176 mil, vartill kommer cirka 18
mils väg, där postverket biträtt med plogningen på sådant
sätt att trafikbilarna öppnat vägarna med förplogen,
varefter vågstyrelserna själva låtit utföra vägens breddning.
Härigenom har ådagalagts både att det går att ploga med
motorfordon även under svåra snöförhållanden, och att detta
kan ske för rimliga kostnader, cirka en krona för plogturs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free