- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
304

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 4 aug. 1928 - Yrkesutbildningsproblemet och den mekaniska verkstadsindustrien, av Carl Tunelli, Alex. Berglund och redaktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’304

TEKNISK TIDSKRIFT

Tabell I.

28 juli 1928


Läsår Kommu n a 1 a s k o 1 o r Enskilda skolor utom
mästar-kurser
Verkstadsskolor Lärlingsskolor Yrkesskolor S u m m a
[-Huvudkurser-]
{+Huvud- kurser+} Kurser för äldre Yrkes- och ämneskurser
Antal avd. Elever Antal avd. Elever Antal avd. Elever Antal avd. Elever Antal avd. Elever Elever
1920—1921................................................... 205 2 674 69 714 106 955 380 4343 2122
1921-1922.................................................... 20 295 268 3 578 112 1 327 125 1293 525 6 493 3 628
1922—1923.................................................... 20 281 314 3 864 183 2 081 176 1504 693 7 730 3 595
1923-1924.................................................. 33 416 332 3 982 270 2 642 174 1515 809 8 555 3 521
1924-1925................................................... 46 552 346 3 993 302 2 980 189 1 959 883 9 484 3 748
1925—1926.................................................... 62 603 350 4 052 382 3 709 211 1995 1 005 10 359 4 023
1926—1927.................................................... 64 641 336 3 971 412 4190 214 2 074 1 026 10 876 4271

Gävle kommunala lärlings- och yrkesskola saknas för de sista 3 ären.

tat. önskvärdheten av detta samarbete framhålles starkt i
yrkesskolstadgan och påpekas oupphörligt av
skolöverstyrelsens yrkesskolrepresentanter. Som likaledes torde
vara bekant, arbetar verkstadsföreningen också för
sådant samarbete i full insikt om behovet av
lärlingsutbildning hos oss likaväl som i övriga industriländer.

Herr Berglunds patetiska vädjan till
verkstadsledningen att den bör meddela, vilka önskningar den har
beträffande yrkesutbildningen verkar därför ganska
överflödig, åtminstone som drivfjäder för den sak det
påstås gälla. Förnyade tidsödande utredningar, vilka
herr Berglund petitionerar om, skulle sannolikt endast
verka hämmande på det skolarbete, som redan kommit
igång och är under utveckling. Dessutom är det svårt
förstå, vilka nya synpunkter och sakkunniga nu skulle
dyka upp. De tidigare digra och rätt färska
utredningarna visa, att snart sagt alla tänkbara parter sagt sitt
ord. Riksdagen var ju också för ovanlighetens skull
enig om att år 1918 besluta de nya ungdomsskolornas
införande.

T. o. m. herr Berglund själv har tills han för några
år sedan kom att lämna redaktörsskapet för "Tidskrift
för praktiska ungdomsskolor" arbetat för den nuvarande
skolformen, vilken troligen icke behöver annat än tid på
sig för att bli till den nytta, som man rimligtvis kan
begära av frivilliga skolor, vilka till största delen nödgas
förlägga sin undervisning till kvällstimmarna, då både
lärare och elever redan fullgjort ett dagsarbete.

Man bör heller icke glömma, att sporren på ungdomen
a-tt besöka dessa kvällsskolor icke är så särdeles
kännbar. så länge vi sakna lärlingslag och så länge
arbetsgivarna icke fordra av sina unga nyanställda, att de
skola besöka lärlings- och yrkesskolorna, icke heller
nämnvärt och i större omfattning på något sätt påverka
de unga i denna riktning. — Men det är att hoppas "att
ciet skall bli bättre dag för dag".

Undertecknad, som under ett kvartssekel arbetat inom
olika grenar av industrien i Sverige och utlandet samt
sedan 14 år varit lärare och föreståndare vid Ludvika
lärlings- och yrkesskolor, har med denna skrivelse velat
inlägga en protest mot de tendenser, som kommit till
uttryck i berörda artikel och vilken genom sin
opinionsbildning möjligen kan försvåra det för övrigt rätt
krävande yrkesskolarbetet.

Ovanstående av skolöverstyrelsen utarbetade tablå
visar yrkesundervisningens utveckling hittills i de
ifrågavarande skolorna.

Med utmärkt högaktning
Carl Tunelli.

Herr Redaktör.

För Eder vänlighet att sätta mig i tillfälle att
omedelbart bemöta lärlingsskolerektor Carl Tunellis i
Ludvika insändare med anledning av min artikel
"Yrkes-utbildningsproblemet och den mekaniska
verkstadsindustrien" får jag tacka,

I sin framställning sysselsätter sig hr T., av för mig
okänd anledning, mera med min person och min
ställning till vårt yrkesskolväsen, sådan han nu tror sig se
denna, än med innehållet i min artikel, och han beklagar
sig över och uttrycker sitt ogillande av påstådda av mig
gjorda attacker mot vårt yrkesskolväsen.

Den beskyddande omsorg, hr T. känner sig böra
ådagalägga gent emot vårt nuvarande yrkesskolväsen och de
i dettas tjänst anställda, hindrar honom från att
reflektera över, att min artikel vände sig till en
yrkesvetenskaplig tidskrifts skolade läsekrets och att, då det gäller
ett vetenskapligt spörsmål, kunna endast fakta, som
beröra detta, bidraga till en lösning. Men varför nu denna
nervositet från hr T:s och hans meningsfränders sida, så
snart våra yrkesskoleförhållanden ägnas en saklig
behandling? När, var och huru hava för övrigt mina av
hr T. konstaterade "upprepade attacker" framträtt.

Hr T. söker göra troligt, att min artikel nog aldrig
skulle införts i denna tidskrift, därest dennas redaktion
erhållit nödiga informationer från antingen
skolöverstyrelsen eller verkstadsföreningen. Hr T. blottar därmed
för mig alldeles okända förhållanden. Jag har för min
del trott, att jag stode på synnerligen god fot med
skolöverstyrelsen, med verkstadsföreningens egna
angelägenheter har jag mig veterligen aldrig sysslat. Inte vill hr
T. söka låta påskina, att han är informerad beträffande
några hemliga arbetslinjer, som skolöverstyrelsen och
verkstadsföreningen i samförstånd skulle följa, och att
han genom sin insändare skulle gå skolöverstyrelsens och
verkstadsföreningens ärenden. Detta måste vara
uteslutet.

Hr T. vill låta påskina, att min nuvarande ställning
till vår yrkesundervisning skulle vara en följd av någon
schism, som någon gång framträtt. Någon dylik schism
känner jag ej till. Min ställning till yrkesutbildningen
är i dag i princip densamma, som då jag för snart 9 år
sedan ingav min första ansökan om statsunderstöd till
den av mig då förberedda Tidskrift för praktiska
ungdomsskolor. I denna ansökan hade jag uttryckligen
framhållit. att vi då visste mycket litet om den ekonomiska
och produktiva situation, efter vilken skolorna borde
anpassa sig, och att därför ett kontinuerligt utredande
arbete vore erforderligt, för att yrkesskolreformen skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free