Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 4 aug. 1928 - Yrkesutbildningsproblemet och den mekaniska verkstadsindustrien, av Carl Tunelli, Alex. Berglund och redaktionen - Fönsterglas som genomsläpper ultraviolett ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
305
kunna genomföras samt att en tidskrift skulle kunna
medverka vid ett arbete av denna art. Jag kan försäkra,
att den omständigheten, att min omarbetade ansökan ej
kom att beröra erforderligheten av fortsatt utredande
arbete, ingalunda berodde på någon åsiktsändring från
min sida. De år, som gått, hava tillfullo bekräftat, att
man ej har att vänta tillkomsten av skolor, som
motsvara näringslivets behov, förr än det ordentligt
klar-lägges, vilket behov näringslivet verkligen har av
utbildningsanordningar för sina anställda. För mig synes varje
arbete, som kan bidraga till klarhet härutinnan, vara
enbart av gagn för en verklig yrkesundervisning.
Jag underkänner ej vad verklig erfarenhet kan hava
att andraga, men jag upprepar: "beträffande ett
spörsmål, där objektiv kunskap står att ernå, äro ej
subjektiva synpunkter tillfyllest." Vad nu hr T. vittnar om
till någon sorts yrkesundervisnings fromma, kan nog
vara så rätt, men allt i rätta proportioner och på rätt
plats! Samma tankegång, som den hr T. synes göra sig
till talesman för, har understundom framförts med
verklig talang, men fyller dock ej ens i dessa fall de
blygsammaste anspråk på den objektivitet, man fordrar, då
man söker obetingad sanning.
Hr T. vidfogar en statistisk tablå över
yrkesundervisningens utveckling i vårt land. Denna tablå saknar
emellertid varje logiskt samband med min artikel, därest
den ej avser att framhålla, att vårt yrkesskolväsen är så
förträffligt, att det ej kan förmodas bliva bättre. Från
skolöverstyrelsens sida har dock på senare tid
uttryckligen i olika sammanhang betonats, att mycket återstår
innan vårt yrkesskolväsen skall kunna anses vara
tillfredsställande. Har ej f. ö. samma ämbetsverk vid
upprepade tillfällen påfordrat lagstiftningsåtgärder för att
få till stånd tvångsanslutning till skolorna? Vad nu den
publicerade tablåen beträffar, är jag övertygad om. att
densamma ej vidare skall efter den tillintetgörande
kritik, vilken föregående vår ägnades densamma i
dagspressen, åberopas i framställningar, som vilja göra
anspråk på saklighet. Intresserade kunna hänvisas till
Svenska dagbladet den 15 mars samt 6, 8, 11, 12 och 19
april 1927 jämte Socialdemokraten den 28 mars s. å.
Vart nu hr T. syftar med sitt inlägg är mig obegripligt.
I intet avseende har han rubbat något av vad jag
andra-git, och ett svar från min sida skulle hava varit helt
överflödigt, därest ej hr T:s ställning såsom redaktör
för den statsunderstödda Tidskrift för praktiska
ungdomsskolor måste betraktas som ett uttryck för att han
representerar åskådningar och stämningar samt
arbets-inställning inom en ej så obetydlig grupp bland dem,
som hava att föra yrkesundervisningen framåt inom vårt
land. Yrkesutbildningsproblemet är till sin natur främst
ett vetenskapligt problem. Hr T. har av allt att döma
ej ägnat detta någon uppmärksamhet och en diskussion
med honom rörande detsamma måste därför avböjas
såsom meningslös.
När allt kommer omkring arbeta tydligen hr T. och
jag, om även med olika medel, på alldeles samma linje
för en sund utveckling av vårt yrkesskolväsen. Hr T.
dock synbarligen omedvetet.
Med utmärkt högaktning
Alex. Berglund.
Herr Tunelli har valt att i förbifarten ge Teknisk
tidskrift en reprimand därför att den infört en för honom
till synes misshaglig författares alster. Herr Tunelli
säger nämligen att "Den, som kommit att iakttaga herr
Berglunds tidigare upprepade attacker mot i synnerhet
lärlings- och yrkesskolorna, tror gärna, att några från
skolöverstyrelsen och kanske även från verkstadsför-
eningen infordrade sakliga uppgifter skulle hava gjort
Berglunds artikel mindre önskvärd i Teknisk tidskrift".
Vi ha med anledning härav velat erinra om att det i
frågor av detta slag räknas som en under normala former
redigerad tidskrifts uppgift att inom rimliga gränser
låta olika meningar komma till synes. En del frukta
därav — i likhet med herr Tunelli — besvärande
opinionsbildning, andra anse att utvecklingen främjas.
Red. av Teknisk tidskrift.
FÖNSTERGLAS SOM GENOMSLÄPPER
ULTRAVIOLETT LJUS.
Sedan mänga år tillbaka vet man att vanligt fönsterglas
icke genomsläpper några av de såsom hälsobringande
ansedda ultravioletta strålarna, skriver dr Alfred Salmony.
Dessa, som för ögat äro osynliga och vilkas våglängd ligger
närmast under de för ögat i ett spektrum synliga violetta
strålarna — därav deras namn, de utanför det violetta
liggande — kunna således vid stängda fönster icke utöva sina
hälsobringande verkningar i våra bostäder. Optiskt glas, som
genomsläpper ultraviolett ljus, har varit bekant i över 25 års
tid, men vanligt fönsterglas med samma egenskaper har icke
kunnat framställas förrän helt nyligen, och då av flera olika
hyttor, först i Amerika och England och sist i Tyskland.
Det framställes dels som blåst glas och dels som gjutet,
varvid den förstnämnda sorten i likhet med vanligt
fönsterglas, från vilket det icke med blotta ögat kan skiljas, är
bä-de helt plant och genomskinligt, under det att det gjutna,
som är något billigare, har en lätt vågig yta, och därför är
något mindre genomskinligt och lätt kan göras endast
genomlysande. Detta sistnämnda slag ägnar sig därför
endast för vissa ändamål såsom badrumsfönster,
kontorsfönster och kanske också växthus och burar.
I praktiken kan man skilja på ungefär 4 olika sorters
dylikt glas, nämligen:
1) Det amerikanska "Quartsglass", huvudsakligen
bestående av kalciumfosfat och borsyra, men däremot
fullständigt utan kiselsyra. Detta glas är icke
motståndskraftigt mot väderlekens inflytande.
2) Optiskt glas från firmorna i Jena, Pirnau och
Send-lingen (Zeiss, Ikonkoncernen, Goerz) samt från Ultraviolett
Glasvertriebsgesellschaft i Bei lin. Dessa glas innehålla i
huvudsak borsyra.
3 a) De av de renaste brukliga råmaterialierna med
tillsats av vissa metalloxider och barytsalter framställda
U-V-Neuglass-sorterna från Neue Glasindustrie G. m. b. H.,
Weisswasser (O/L).
3 b) Den engelska "Vitaglass"typen av särdeles rena men
endast vanliga råmaterialier. Hit höra exempelvis
Ultra-vitglas av Gebr. Hirsch & Co., Glashüttenwerke i
Kunzcn-dorf, samt fabrikat från Tafel & Salinen-Gesellschaft i
Fürth.
4) "Quartzlighf’sorterna, som knappast skilja sig från
det vanliga fönsterglaset.
Fig. 1 visar genomsläppligheten hos olika glassorter i
funktion av våglängden. (Ljuskällans våglängdsområde är
icke angivet. Bearb, anm.) Dessutom visar kurvan o den
fysiologiska inverkans intensitet (i obekanta, förmodligen
relativa enheter. Bearb, anm.) enligt Hausser och Vahle,
samt gränsen för den ultravioletta genomsläppligheten hos
luften i Davos på klara dagar. Denna sistnämnda gräns
är i själva verket ingalunda skarp, beroende på atmosfärens
olika genomsläpplighet vid olika sikt. (Vilket tyskt glas
som använts är heller icke angivet. Bearb. anm.).
Glastjockleken är antagligen 2 mm enligt jämförelse med
nedanstående mätningsresultat på en del amerikanska,
engelska och tyska glassorter. Följande mätningar föreligga
nämligen:
1) Enligt Bureau of Standards i Washington (i brev
nr 235 av den 14/9 1927) är genomsläppligheten för ultra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>