- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
306

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 4 aug. 1928 - Fönsterglas som genomsläpper ultraviolett ljus - Värmekostnader för gasspis och sevesspis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’306

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

violetta strålar inom området 315—290 millimikron
följande:

Quartzglass (Corning Glassworks) ............... 92 %

Vitaglass (Vita Glass Corporation) .............. 50 %

Quartzlight (American Window Glass Co.) ...... 5 %

Vanligt fönsterglas .............................. 0—1 %

För tyska glas gälla ungefär följande värden för 2 mm
tjockt glas:

I växthusen har en snabbare och kraftigare tillväxt
kunnat påvisas och även vitaminhalten hos de till förtäring
avsedda växterna har visat sig vara större i växthus med
Vita-än sådana med vanligt glas.

Våglängd 320 310 300 290
U-V-Neuglass .......... 90 % 85 % 74 % 54 %
Sendlinger glas (Uviol) 88 % 77 % 60 % 37 %
Ultravitglas ............ 72 % 68 % 54 % 30 %
Fönsterglas ............ 1 % 0 % 0 % 0 %

350 310 330 320 310 300 S90 ZBO Z70

ZSOju/l

Fig. 1. a = Den fysiologiska inverkans
intensitet enligt Hausser och Vahle, b = Vanligt
iönsterglas. c = Tyskt glas. d = Engelskt
vitaglas. A - B. = Gräns för solljusets i Davos
ultravioletta strålar.

Genomsläppligheten för ultravioletta strålar avtager
starkt med glastjockleken, exempelvis för Sendlinger glas
vid 300 millimikrons våglängd:

0,B mm glastjocklek ........... 84 %

1,0 „ „ ........... 78 %

2,9 „ „ ........... 61 %

De nya glassorterna ha på grund av sina gynnsamma
egenskaper i avseende på genomsläppligheterna för det
ultravioletta ljuset, vars hälsobringande egenskaper under vissa
omständigheter ovan omnämnts, ernått en ganska vidsträckt
spridning, i trots av att priset ställer sig ungefär tre gånger
så högt som för vanligt fönsterglas. De nya glasen äro
förövrigt icke endast användbara såsom fönsterglas, utan även
till sådana lampor, där förut smält kvarts måst tagas, eller,
som vid glödlampor, där kvarts icke alls kunnat användas, där
kan numera det betydligt billigare och i tillverkning och
bearbetning lätthanterligare ultraviolett-genomsläppliga
glaset tillgripas.

Jämförande försök i England på skolklasser, som fått
arbeta dels i rum med vanliga fönster och dels i rum med
det nya Vitaglaset i fönstren, ha på % år givit följande
resultat:

ökning Med vanligt fönsterglas Med Vitaglas

Viktökning i medeltal ..... 1,3 kg 2,8 kg

Längdtillväxt i medeltal. ... 3,t) cm 4,7 cm

Det är emellertid icke endast på människor som de
ultravioletta strålarna utöva ett gynnsamt inflytande, utan även
på djur och växter. Genom att vinterburarna i Londons
zoologiska trädgård försetts med Vitaglas har möjligheten
att hålla en del ömtåligare exotiska djur vid liv över
vintern ökats till 100 % och även vigören hos dem har kunnat
uppehållas på ett sätt, som icke var möjligt förut.

VÄRMEKOSTNADER FÖR GASSPIS OCH
SEVESSPIS.

Professor Roos af Hjelmsäter har för Stockholms
gasverks räkning verkställt en jämförelse mellan
värmekostnader för gasspis och Sevesspis.

Undersökningen har endast avsett att jämföra
värme-kostnaderna, men ej någon kvalitativ bedömning i övrigt av
de olika systemens fördelar och olägenheter. Resultaten äro
angivna som statistiska medeltal erhållna ur de
individuella förbrukningssiffrorna för ett antal hushåll under år
1926. Primärmaterialet till denna undersökning är följande:

GasUusliåU. Bland gasverkets kunder hava utvalts
sådana, som förbruka gas endast för matlagning och
strykning, däremot ej för vattenvärmning till bad eller för
rumsuppvärmning. De apparater, som hava förekommit, äro
således: gaskök, gasstekugn, värmeskåp och
strykjärnsvär-mare, däremot ej varmvattenapparater eller värmekaminer.
Hos de sålunda utvalda kunderna till ett antal av 2 400 st.
ha genom besök insamlats uppgifter rörande samtliga
gasapparater, antal familjemedlemmar, lägenhetens storlek, om
värmeledning och centralvarmvatten finnes i köket, samt
ungefärliga kvantiteten annat bränsle för matlagning.
Uppgifterna rörande gasförbrukning för kokning och
förbruk-ing av elektrisk energi för belysning ha erhållits ur de
ordinarie mätareavläsningarna. Med hänsyn till
gasapparaternas art ävensom till förekomsten eller ej av centralvärme
och centralvarmvatten ha de 2 400 hushållen uppdelats i ett
antal grupper, av vilka endast följande 2 grupper kunna
anses närmast motsvara Seveshushållen:

1) 40’6 familjer med gasspis i kök med värmeledning och
centralvarmvatten;

2) 182 familjer med gasspis i kök utan värmeledning och
centralvarmvatten.

Seveshushåll. Elektricitetsverkets utredning omfattar
277 Seveshushåll, för vilka lämnats uppgifter över
abonne-ment, strömförbrukning (lågtariff och högtariff),
personantal inom hushållet och rumantal utom kök. Uppgift om
vedförbrukning har ej av verket införskaffats. Den
gasförbrukning, som en del av dessa Sevesabonnenter haft, har
erhållits ur gasverkets mätareavläsningar. Från
ovannämnda antal Seveshushåll ha uteslutits sådana med andra
gasapparater än gasspis, gasstrykjärn eller värmeskåp, sålunda
med varmvattenapparater, tvättpannor m. m. och vidare
diverse abonnenter, som ej äro rena hushåll, t. e. läkare
m. m., sammanlagt 69 familjer. De återstående 208
familjerna ha indelats i 2 grupper.

1) 120 familjer, bestående av Sevesabonnenter utan gas,

2) 88 familjer, bestående av Sevesabonnenter med endast
vanliga gashushållsapparater såsom gasspis, strykjärn och
gas värmeskåp.

Beträffande gashushållens och Seveshushållens
jämförbarhet anser professor Roos af Hjelmsäter, att gruppen
gas-hushåll med centralvärme och centralvarmvatten (406 st.)
å ena sidan och Seveshushåll med gas (88 st.) å andra
sidan äro närmast jämförbara. Enär för Sevesabonnenterna
kostnaderna för kokström och belysningsström ej kunna
åtskiljas, beroende på den tarifform, som tillämpas, har
kostnadsjämförelsen måst inkludera även kostnaderna för
belysning.

’Sedan professor Roos’ utredning den 2i9 maj 1928
överlämnats, har hushållstaxan för Seves-spisar undergått den
förändringen, att priset för elektrisk energi enligt lågtariff
nedsatts från 5 till 4 öre pr kWh och på grund härav priset
för elektrisk energi enligt högtariff satts till 23 öre pr kWh,
vartill hänsyn här tagits.

Kostnaderna vid gashushåll och Seveshushåll
sammanfattas i nedanstående tabell, varvid följande priser äro
antagna:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free