Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 4 aug. 1928 - Värmekostnader för gasspis och sevesspis - Ekonomisk översikt, av F. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
307
Pris för gas ................... pr m3 10 öre
„ elektr. belysning ................kWh 27 „
„ „ Sevesspis, abonnement.. „ 100 W 16 kr.
„ „ „ lågtariff ....., kWh 5 öre
hög-........ „ 22 „
Sannolik kostnad per år för kokvärme och belysning med
1928 års priser i hushåll med centralvärme och varmvatten
och i övrigt jämnställd levnadsstandard.
Gashushåll kronor Seveshushåll med och utan gas kronor
Antal personer
2 79 139
3 105 155
4 131 172
5 157 189
6 184 206
7 210 224
Antal rum
2 74 124
3 101 145
4 128 166
5 154 187
6 181 208
7 208 229
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Den 28 juli 1928.
Den gångna månaden har medfört ett betydande
ovisshetsmoment även i den svenska räntesituationen. New
York höjde nämligen den 12 juli sitt diskonto från 4% till
5 % och följde därmed Chicagos exempel. Detta är den
tredje höjningen på y2 % sedan årets början. Det bakslag,
som inträffade på New Yorkbörsen i juni, väntade man,
såsom tidigare påpekats i en ekonomisk översikt i denna
tidskrift, skola utgöra en tillräcklig varning för den
amerikanska spekulationen, för att diskontoskruven ej ånyo
skulle behöva tillgripas. Den första delen av juli visade
det sig, att bankerna måste kraftigt öka sin rediskontering
hos Reservebankerna för att täcka de mera legitima
kreditbehoven och den åter tillväxande spekulationens. Det äi
för att komma till rätta med fondbörsspekulationen, som
man tagit ännu ett steg på den tidigare inslagna vägen.
Federal Reservebankens i New York ledning har klart sagt
ifrån, att den kommer att vidtaga erforderliga åtgärder,
dvs. eventuellt ytterligare höjning av diskontot för att
bringa ned rediskonteringen till en för säsongen normal
nivå, tills i augusti den sedvanliga höstpåfrestningen först
börjar göra sig märkbar. Det är väl att förmoda, att den
amerikanska aktiespekulationen ej kan undgå att ta
intryck dels av den bestämda avsikt, att under alla
förhållanden stoppa en överdriven aktiespekulation, som
centralbanksledningen i New York lägger i dagen, dels av
nationalekonomernas enhälliga varningar för överspekulation.
Den avmattning, som diskontohöjningen ovillkorligen
måste framkalla på New Yorks fondbörs, har klart avspeglat
sig även å de europeiska fondbörser, å vilka internationella
papper noteras, och sålunda även å vår. Återverkan är i
främsta rummet en följd av osäkerheten i den allmänna
räntesituationen i Europa. Den stora frågan är, om
London skall se sig nödsakat att följa New York och höja
sitt officiella diskonto till 5 %. Flera av de säkraste
bedömarna av den engelska penningmarknaden hålla för
sannolikt, att det ej skall bli nödvändigt. Det synes dock
ej uteslutet, att dessa spådomar äro väl optimistiska, ty
den säsongmässigt starkaste efterfrågan på utländsk valuta
för England ligger omedelbart framför oss — den stora
importen av vegetabiliska råämnen — och en extra
påfrestning under denna period behöver nog ej ha större
dimensioner för att ge utslag för ett högre diskonto. Särskilt
kraftigt i denna riktning komme givetvis en stegring av
den kreditgivning på New York, som redan förmärkts i
London att verka, i motsatt riktning verkar däremot
kursdragning av amerikanska krediter till kontinenten, som
icke prolongerats till den högre räntan. Man har all
anledning, att under den närmaste tiden mycket noga följa såväl
den engelska penningmarknaden som pundkursens
utveckling, då den senare i den nuvarande situationen indicerar
diskontots utveckling och man på den förra eventuellt
något i förväg kan se, i vilken riktning utvecklingen kan
komma att gå.
Med det engelska diskontot sammanhänger vårt eget
f. n. synnerligen intimt. En förändring i det första torde
ofelbart leda till en liknande rörelse i vårt eget. Ty genom
Månad och år Pundkurs medeltal Prisindex Svensk
finanstidning Produktions-index. Sv.
finanstidning Utrikeshandeln E x port a v Produktionen medeltal per månad
Import Export Trävaror [-Pappersmassa-] {+Pappers- massa+} ber. torr vikt Papper och papp Järnmalm Tackjärn Tackjärn Smitt järn och stål
Mill. kr. Mill. kr. 1000 kbm 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton
1913.................... 18,24 1021 — 846,5 817,3 6 345 847,1 212,7 6 440 215,7 60,9 19,7
1922.................... 16,93 162 _ 1114,2 1153,7 5 752 1 047,1 283,2 5 322 74,5 22,0 29,1
1923.................... 17,23 157 86 1 294,6 1142,1 5 657 895,6 317,4 4 958 132,3 23,e2 25,9
1924.................... 16,68 155 103 1 424,5 1 261,o 5 165 1 221,2 363,1 5 948 111,4 42,3 45,1
1925................... 17,99 157 106 1 446,4 1 357,1 5 226 1 187,8 387,2 8 800 105,2 36,0 43,i
1926.................... 18,16 144 109 1 489,6 1 419,3 4 66-2 1 302,6 405,o 7 656 103,8 38,o 43,2
1927.................... 18,13 141 115 1 575,e* 1 611,4* 5 413* 1 453,6* 405,7* 10 726* 150,2* 34,5 43,0
1927
Juni.................... 18,13 140 108 123,6 142,6 749 112,2 30,8 1017 15,2 31,9 33,2
Juli.................... 18,13 141 105 121,4 151,8 713 141,3 32,2 1226 16,8 30,3 37,6
Aug................. 18,12 144 108 130,4 148,3 687 117,8 33,i 1284 12,6 31,2 42,0
Sept................ 18,10 145 117 146,4 163,5 697 156,7 36,4 1239 14,3 36,o 47,9
Okt.................... 18,09 143 110 146,6 155,3 636 142,9 35,i 1141 14,8 35,i 46,9
Nov..................... 18,10 143 120 156,5 151,2 502 181,5 37,2 855 12,6 32,4 49,3
Dec................... 18,09 142 120 145,2 154,2 352 240,4 36,6 635 12,5 34,3 42,6
1928
Jan..................... 18,14 142 83 122,1 83,3 66 29,5 29,2 399 7,4 30,6 64,3
Febr................ 18,17 142 70 127,2 81,4 88 8,9 28,i 134 5,5 32,o 48,3
Mars ................ 18,18 145 75 140,7 91,0 104 12,3 17,3 149 8,8 34,8 50,9
April ................ 18,19 147 105 135,7 87,5 179 35,7 14,8 95 9,5 29,i 42,2
Maj ................... 18,19 149 117 153,9 134,8 476 138,7 33,6 74 12,1 33,4 57,4
Juni....................| 18,19 149 122 143,9 145,6 795 140,7 33,4 228 7,1 28,6 43,2
i De genomsnittliga prisen 1 juli 1913—30 Juni 1914 = 100. — 2 Lockout vid järnbruken t. o. m. senast den 6 aug. —
* Preliminära siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
