Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 11 aug. 1928 - Flytande badhus, av Tore Hydén - »Directory of Swedish Ports and Shipping 1927—1928», av F. Vilh. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
313
erbjuder mindre värmeförluster än ett på vanligt sätt
uppfört hus av tegel. i hallen över maskinrummet äro
badstu och tvagningsrum inbyggda. Dessa ha rikliga
dimensioner och äro utförda av cementplattor med
kakelbeklädnad å såväl golv som väggar. Väggen
mellan dessa rum och simbassängen är dock utförd
i glas med från golv till tak gående, hela glasrutor,
vilket gör att en i den ljusa badstun sittande
badgäst har fri utsikt över bassängens vattenyta.
Bassängens övre väggar äro klädda med plattor liksom
bassängomgången. För att bassängen skall verka så
"sjöliknande" som möjligt har vattenytan i denna lagts
så högt, att vågor från bassängvattnet slå upp på
bassängomgången, vilken är utbildad som en del av
bassängen. Hytter och avklädningsplatser äro förlagda
utefter ena långsidan och bägge kortsidorna av bassängen
men hava dragits tillbaka så mycket, att ett avsevärt
fritt utrymme för gymnastiska övningar och promenader
finnes mellan dessa och bassängen.
Avklädnings-platserna äro således förlagda så, att badgästerna hava
bassängens vattenyta framför sig och genom de stora
fönstren kunna se ut över det badhuset omgivande
vattnet. Hytterna ha entré från framsidan. Det gamla
systemet med entré till hytterna bakifrån tager bort för
mycket utrymme och försvårar möjligheten till
övervakning. Det har nämligen visat sig att trots god
kontroll en mängd stölder ha ägt rum i badhus, där hytterna
varit utförda med entré från baksidan. Även ovanpå
badstuavdelningen äro hytter anordnade. Den beskrivna
badanläggningen kan servera c:a 1 500 bad per dag,
men bör med hänsyn till den ojämna frekvensen ej
beräknas hava större kapacitet än 200 000 bad per år. För
att underlätta skötseln är badet anordnat så att
personalen från sin hytt vid entrén kan övervaka
avklädningsrum, bassäng och badstu samt kommande och
gående badgäster etc.
i det föregående har framhållits att föga har uträttats
i vårt land för att tillgodose badbehovet, och att
badmöjligheterna i flera av våra städer äro synnerligen
dåliga. Detta gäller bl. a. om Stockholm. För att
praktiskt belysa badförhållandena där kan nämnas, att
de offentliga badinrättningarna kunna tillsammans
servera högst 1 000 000 simhallsbad per år. Totala antalet
bad per år vid dessa badinrättningar (sommar- och
frilufts-badinrättningarna således undantagna) är c:a 1 200 000,
som vid ett beräknat innevånareantal av 500 000 ger ett
badantal per år och innevånare av 2,4, en beklagligt låg
siffra. Ett av våra större landsortssamhällen, som för
några år sedan lät bygga ett badhus på land enligt de
i det föregående angivna principerna för flytande
badhus, har redan kommit upp till ett badantal motsvarande
6,8 per år och innevånare. Ett annat exempel är
följande. Antag att varje i Stockholm med förstäder
boende person skulle bada ett simhallsbad två gånger per
år vid befintliga badinrättningar på ett bekvämt och mot
nutida fordringar svarande sätt, så skulle
badinrättningarnas kapacitet därmed vara i det närmaste
utnyttjad. Dessa exempel torde utgöra ett fullt tydligt belägg
för det i det föregående gjorda påståendet om
Stockholms efterblivenhet i badfrågan. Hur många bad, som
borde kunna serveras per år för att Stockholms behov
skulle bli fullt tillgodosett, är ej gott att säga. För att
kunna servera exempelvis det dubbla antalet mot
nuvarande eller 4,8 bad per år och innevånare, skulle
erfordras, att simhallar för ytterligare 1 200 000 bad per
år byggdes. Vad beträffar möjligheter till friluftsbad
i Stockholm finnes ju endast en centralt belägen
sommar-badanläggning, det ohygieniska Strömbadet. Detta bads
nuvarande betydelse framgår av maximifrekvensen, som
uppgått till .5 000-talet per baddag. De i Stockholms
utkanter belägna friluftsbaden torde under vardagarna
huvudsakligen hava betydelse för förstädernas
innevånare. De äro för långt avlägsna från stadens centrum
för att giva citybefolkningen möjligheter till bad under
en rast eller efter slutat arbete.
Även såsom enbart sommarbad är den beskrivna
bad-hustypen lämplig. i sådant fall överbygges pontonen
ej helt. Avklädningsplatser och hytter förläggas vid
ena långsidan och kortsidorna. Den andra långsidan
lämnas öppen eller förses med lämpligt skydd, beroende
på hur badhuset placeras. Vid anläggningar med
bassänger av stora dimensioner kan självfallet
avklädningsplatser och hytter förläggas runt pontonen, under
förutsättning av att bassängen och friluftsplatsen runt denna
erhåller tillräckligt med sol och ljus. Ett så utfört
sommarbad erbjuder alltid rent bassängvatten,
uppvärmt till för badning lämplig temperatur, varför
friluftsbad kunna njutas under Kela den tid av året
lufttemperaturen tillåter, dvs. under 4.à 5 månader. Som nu är
förhållandet, är det vattnets temperatur som avgör om
friluftsbad kan njutas eller ej, varför tiden för sådana
bad i öppen sjö ej kan beräknas till mer än 2 à 3
månader per år.
Ture Hydén.
"DIRECTORY OF SWEDISH PORTS AND SHIPPING 1927-1928".
Utgiven av Svenska hamnförbundet. Med karta:
"Swedish Ports and Harbour Traffic" tryckt i fem
färger, skala 1 : 200 000. Pris i bundet exemplar 12
kronor. Kartan separat, tryckt på väv och försedd
med lister och hängare kronor 7: 50. Aktiebolaget
H. Klemmings antikvariat, Stockholm.
Denna, publikation bör hälsas med största
tillfredsställelse av alla, som äro intresserade av hithörande
ting. i det av hamnförbundets ordförande, borgarrådet
J. Åkerman, undertecknade förordet säges bl. a.: "Det
är Svenska hamnförbundets hopp, att kalendern skall
motsvara praktiska fordringar och tjäna till att utbreda
bättre kännedom om svenska hamnförhållanden, ej minst
i främmande länder, där det givetvis har varit särskilt
svårt att erhålla pålitliga upplysningar i detta
hänseende." Och vidare: "Kalendern avser att vara en kon-
cis och innehållsrik handbok för alla, som äro
intresserade av svenska hamnförhållanden och olika faser i
svensk sjöfart."
I all synnerhet är det förstnämnda syftet
behjärtans-värt. Det är nämligen påfallande, huru ringa
kännedomen om Sverige mångenstädes är i utlandet. Det
hände mig en gång, att jag av en belgisk minister i
Brüssel blev föreställd för hans fru med beteckningen:
"de-Stockholm, Norvège"! Det var visserligen ett
tjugotal år sedan och kunskapen om Sverige har sedan dess
i avsevärd mån tilltagit tack vare svenska mäns bragder
på andliga liksom materiella områden. Men ännu
återstår mycket att göra. Så sent som 1924 frågade mig
min bordsgranne vid en bankett i London, en mexikansk
generalkonsul, vilket språk vi talade i Sverige! Sådan
okunnighet om främmande länder, som nyss anförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
