- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
317

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 18 aug. 1928 - Motorspriten åter i trångmål, av C. K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

™ TekniskTidskrift är°r

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 33

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHALL: Motorspriten åter i trångmål. — Träkolsdrivna lastbilar, av bergsingenjör A, Hallbäck.— Norska
erfarenheter av tachymetri- kontra mätbordsmätning. — Notiser. — Litteratur.

MOTORSPRITEN ÅTER I TRÅNGMÅL.

Under det tiotal år, som förflutit, sedan
tillverkningen av sprit på allvar upptogs av sulfitfabrikerna
här i landet, har denna produktion varit underkastad
växlande öden. Rätt snart efter det tillverkningen börjat
skjuta fart körde kontrollstyrelsen in en pinne i
maskineriet, som bromsade upp den inhemska avsättningen av
motorsprit och denaturerad sprit och tvingade fabrikerna
över på export. Man hade nämligen funnit, att
denatu-reringen var otillfredsställande och att missbruk förekom.
Ett handtag från vin- och spritcentralen, som under ett år
köpte en större post sulfitsprit för rening, upprepades icke
i fortsättningen. Exporten kunde icke heller hållas uppe
utan avsättningen sjönk katastrofalt. Det fanns här i
landet redan vid denna tid, år 1923 och däromkring,
sufitspritfabriker med en sammanlagd kapacitet av 40
mill. liter 50-procentig sprit. Fabrikernas
utnyttnings-grad var samtidigt endast 10 à 30 %. Sedan man
emellertid fått fram ett nytt denatureringsmedel, krotonaldehyd
— för denna fråga redogjorde vi bl. a. i häfte 6, 1924 —^
lättade samma års riksdag på försäljningsrestriktionerna,
och motorspriten kunde åter fritt försäljas.

Vägfrågan hade under startåren för spritfabrikerna
gått från klarhet till klarhet. Biltrafiken borde, såsom
rimligt är, öära en väsentlig del av kostnaderna för
vägunderhållet. Resultatet blev, att 1924 års riksdag beslöt
upptaga en särskild skatt av 5 öre per liter bensin,
varjämte på förslag av bevillningsutskottet även
motoralkoholen gjordes till föremål för samma beskattning.
Bensinskatten trädde i kraft omedelbart, medan
motoralkoholen fick anstånd till den 1 juli 1929. En
införseltull av 1 öre per 10 liter bensin infördes samtidigt.

Förra årets riksdag höjde bensinskatten till 6 öre per
liter med motsvarande verkan för motoralkoholen f. o. m.
mitten på nästa år.

Efter 1924, då de nya friare
försäljningsbestämmelserna trädde i kraft, har såsom nämnts produktionen av
motorsprit raskt stegrats. Den utgjorde förstnämnda år
6.5 mill. liter och 1927 16,8 mill. liter (50-procentig).
Benämningen motorsprit är missledande, så till vida att av
t. e. 1927 års hela produktion endast 40 à 45 % gått till
motorbränsle, medan omkring 30 % försålts som
denaturerad sprit för tekniskt bruk samt återstoden
exporterats eller renats för konsumtion. Motorbränslets anpart
av tillverkningen har emellertid under de senaste åren
varit i stark tillväxt. Den egentliga motorspriten
koncentreras innan den går ut i handeln till 99,5-procentig
alkohol, i huvudsak enligt den s. k. kalkmetoden, för
vilken anläggningar finnas vid flera av våra största
sulfitfabriker.

Distributionen av motoralkohol handhaves av ett
producenternas gemensamma företag, aktiebolaget svensk
sprit, som under namn av lättbentyl försäljer bensin till
en fjärdedel försatt med motoralkohol.

Lättbentylen har, mod bensin och alkohol i dessa pro-

portioner, visat sig vara ett utmärkt motorbränsle,
vilket med fördel kan användas i alla för bensin avsedda
motorer utan omställning av dessa. E. Hubendick har
genom olika försök konstaterat, att med en tillsats av
25 % motoralkohol till bensinen erhålles högre
motoreffekt. Lättbentylen tål också högre
kompressionsförhållande än den rena bensinen, varigenom dess
vännevärde kan utnyttjas bättre i härför avpassade motorer.
Detta kommer att vara av växande betydelse. I
Amerika är man för att kunna höja kompressionstrycket
hänvisad att tillsätta bensinen med (en ringa kvantitet)
tetraetylbly jämte något etylendibromid och
monoklornaf-talin, varigenom även knackning i motorerna motverkas.
Tetraetylbly med förenämnda tillsatser, som i Amerika
saluföres under namn av etyl, och tillsättes bensinen i
förhållande 1 :1 300, är emellertid ett starkt gift, vilket
anses i längden ha hälsovådliga verkningar även för
allmänheten i samhällen med livlig biltrafik, om det i större
omfattning skulle komma till användning.1
Anmärkningsvärt är att signaturen G. V. N. vid ett omnämnande av
"ethylbensinen" i Svensk motortidning nr 2 för i år icke
med ett ord berört den amerikanska "soppns" giftighet
utan reservationslöst prisat dess goda egenskaper.

Lättbentylens provningsmässigt konstaterade goda
egenskaper ha av en mångfald bilexperter verifierats i
såväl daglig drift som under krävande
tävlingsförhållaii-den både sommar och vinter. Detta bilbränsle har också,
tack vare målmedvetet upplysningsarbete, vunnit god
efterfrågan i konkurrens med den oblandade bensinen.
Av naturliga skäl har lättbentylen därvid trots sin
överlägsenhet i varje fall icke ännu kunnat säljas till högre
pris än det rena bensinbränslet.

Den framgång i tekniskt avseende, som lättbentylen
ernått, har emellertid icke för producenterna av
motoralkohol motsvarats av en ekonomisk framgång på sätt
som man tidigare räknat med. Orsakerna härtill ligga i
förhållandena på oljemarknaden. Den för en del år
sedan förespådda snabba utsiningen av oljekällorna har
icke inträffat, utan världsproduktionen av råolja har
genom öppnandet av nya källor och rationellare drift av
äldre t. o. m. ökats. Den utgjorde åren 1923 och 1924
132 mill. ton samt 1927 163 mill. ton; i sistnämnda siffra
deltog Förenta staterna med 72 %. Produktionsökningen
under de fyra sista åren synes nästan anmärkningsvärt
låg i relation till automobilismens snabba utveckling,
handels- och örlogsflottornas Ökning med oljeeldade och
dieselmotordrivna fartyg m. m. Man har emellertid å
andra sidan att räkna med bl. a. minskad efterfrågan på
lysoljor (fotogen) samt vad bensinen beträffar framför
allt med crackingprocesserna, varigenom utvinningen av
bensin oerhört stegrats. Det är just under de senaste

i Kostnadsökningen för bensin med "etliyl"-tillsats lär i
England uppg-å till 3 à. 3,5 öre pr liter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free