- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
318

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 18 aug. 1928 - Motorspriten åter i trångmål, av C. K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’318

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

åren som crackingprocesserna börjat tillämpas i större
skala — i vissa fall icke utan sänkning av den utvunna
bensinens kvalitet.

Det stora frågetecknet för de svenska producenterna
av motorsprit är givetvis det pris, bensinen — naturlig
och syntetisk — kommer att betinga här i landet i
fortsättningen, en fråga avhängig av såväl de potentiella
resursernas omfattning som de stora företagens av olika
slag försäljningspolitik. Häröver är ganska fruktlöst att
spekulera. De stora oljeföretagen omge sin verksamhet
med stor hemlighetsfullhet, och det lär oftast vara
omöjligt t. o. m. för dem som ha nog så intim beröring med
oljebranschen att avgöra, om exempelvis en betydande
prissänkning — öppen eller under hand — markerar att
överproduktion uppstått, att de stora konstellationerna
på marknaden råkat i luven på varandra, att de
gemensamt söka slå ut de smärre företagen, när dessa börja
bli besvärliga, eller att andra långsiktiga syften
eftersträvas. Det genomsnittliga priset fob. Golf (mexikanska)
för de i Sverige vanligaste bensinkvaliteterna utgjorde
exempelvis i juli 1926 omkr. 13,1 öre per liter, ett år
senare, juli 1927, hade det sjunkit till 7,9 öre för att mot
slutet av året stiga ett par tiondels ören. Prisbildningen
vid mexikanska golfen lär vara relativt fri. Sommaren
1924 var utan rabatter minutpriset för bensin i
Stockholm 41 öre per liter, 1925 40 öre, 1926 36 à 38 öre, 1927
32 öre samt i början av denna sommar 24 öre, vilket pris
sedermera ökats till 28 öre, vid alla tillfällena med den
förutnämnda bensinskatten inräknad.

Aktiebolaget svensk sprit och producenterna av
motoralkohol. de svenska sulfitfabrikerna, göra nu gällande,
att deras verksamhet under de två sista åren varit
förlustbringande och att tillverkningen skulle bliva omöjlig
att upprätthålla, om den från medio av 1929 skulle
belastas med en skatt av 6 öre per liter. Framställningar
ha därför gjorts till kungl. maj:t med begäran om
proposition till nästa års riksdag om fortsatt skattebefrielse.
Det finns ingen möjlighet för den utomstående att
bedöma räntabiliteten av motorspritframställningen. Det
är de prövande och beslutande myndigheternas sak att
utröna detta. Industriens interna ekonomiska
förhållanden kunna heller icke utan skada göras till var mans
egendom. Det föreligger emellertid ingen som helst anledning
betvivla, att försäljningen av motoralkohol med rådande
låga bensinpris är förlustbringande. I tidigare verkställda
utredningar över sulfitspritindustriens räntabilitet, har
man räknat med helt andra bensinpriser än de nu rådande.

Den part, som är närmast intresserad i bensin- och
motoralkoholskatten, är vägintresset. Hela "bilskatten"1
uppgick sista budgetåret 1926—1927 till nära 32 mill.
kronor. I form av skatt enbart på bensin (232 mill. liter)
torde under 1927 ha influtit omkr. 13,5 mill. kronor sedan
restitutioner fråndragits. Om skatt utgått jämväl på
motoralkoholen, skulle dessa siffror ökats med 210 000
kronor motsvarande omkr. 0,4 % resp. omkr 1,5 %. 1927
års försäljning av motoralkohol utgjorde omkr. 3,5
mill. liter, medan de nuvarande sulfitspritfabrikernas
totala kapacitet uppgår till 40 mill. liter (50-procentig),
varav efter avdrag av 10 mill. liter för konsumtion och
denaturering återstå 15 mill. liter (100-procentig) för
motorändamål. Skatten å sistnämnda skulle utgöra
900 000 kronor. Till följd av den starkt stigande
efterfrågan på lättbentyl har man anledning räkna med denna
siffra, som motsvarar 62/-s % av 1927 års bensinskatt.

Den fråga, som förts upp på dagordningen genom
aktiebolaget svensk sprits och medintressenters fram-

i Motorfordons-, bensin- och gummiskatt.

ställning, är den gamla vanliga om inhemsk kontra
utländsk vara. För varje liter bränsle, som motortrafiken
förbrukar, skola 6 öre gå till vägväsendet såsom bidrag
till dettas underhåll och utveckling eller med andra
ord för att låta biltrafiken i likhet med andra
fortskaffningsmedel bära sina egna kostnader och avlasta dessa
från stats- och kommunalbudgeterna. I stället gå nu för
varje liter motoralkohol, som förbrukas, dessa 6 öre till
producenterna, och dessa senare anse sig behöva detta
i fortsättningen för att kunna upprätthålla produktionen.
Nedlägges denna, komma de därav beroende anställda
av alla slag inom tillverkningen och distributionen att
få söka sig över till annan verksamhet och
bensinimporten måste ökas för att ersätta den från marknaden
försvunna motoralkoholen. I samma mån skulle emellertid
vid oförändrad skattesats bensinskatten ökas i samma
proportion och i sin tur lämna medel till utvidgade
vägarbeten med ytterligare arbetstillfällen och
materialleveranser på detta område.

Vem betalar då de sex öre pr liter, som tillfalla
producenterna av motoralkohol utöver vad
bensinimportörerna få efter avdrag av skatten. Ja, teoretiskt bör ju
mot en viss bränsleförbrukning svara ett visst vägslitage.
Detta skall täckas genom skatt på bränslet. För
närvarande belastas endast en del av bränslet med skatt. Slås
skatten ut på hela bränsleförbrukningen bör den därför
— spekulativt sett — kunna hållas något lägre. Den
oblandade bensinens pris pius skatten är för närvarande
bestämmande även för lättbentylens pris. Sänkes därför
skatten bör det bränslepris
konsumenterna-vägtrafikan-terna få betala sjunka något.

Det kan emellertid till sulfitspritindustriens fördel
med stort fog sägas, att under de ogynnsamma
förhållanden, som rått, den skattefria respittiden varit
väl knappt tillmätt. Det vore icke rimligt att i första
taget släppa försöket att få i gång en betydande
inhemsk industri vari ett kapital av 20 millioner kronor
investerats. Visserligen är kapaciteten hos de
nuvarande fabrikerna icke överväldigande, 15 mill. liter
(100-procentig) motoralkohol, jämfört med importerade
omkring 230 mill. liter bensin. Sulfitindustriens stora
utveckling under de senare åren i vårt land tyder
emellertid på, att man vad tillgången på råvara beträffar skulle
kunna utvinna bortåt 50 mill. liter (100-procentig)
motoralkohol, motsvarande 20 à 25 % av hela den
nuvarande förbrukningen av lätt motorbränsle. Detta är
en icke föraktlig siffra framförallt vid eventuell
avstängning av importen. Kravet på ett motorbränsle,
som tål högre kompression än bensinen, talar också för
fortsatt uppmuntran åt den inhemska
motorspritindu-strien. Den giftiga inblandningen av tetraetylbly i
bensinen med åtföljande försiktighetsåtgärder vid
handhavandet och risker för olyckor är intet att i första
hand sträva efter. De fördelar, som motortrafiken själv
kommer att ernå genom att även i fortsättningen under
alla förhållanden kunna räkna jämväl på en viss mängd
inhemskt motorbränsle — samt angelägenheten att icke
i onödan åstadkomma rubbningar i bestående
produktionsförhållanden innan mera påtagliga och tillförlitliga
resultat rörande det ekonomiskt berättigade däri
föreligga, synas tala för att under ett antal år en
fortsatt undantagsställning ges motoralkoholen i
beskattningsavseende. I detta fall ligger det ju så lyckligt till,
att framförallt de som framdeles komma att få största
nyttan av en bärkraftig inhemsk tillverkning av
motoralkohol, biltrafikanterna, nu genom jämförelsevis små
uppoffringar kunna söka bidraga därtill.

C. K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free