- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
342

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 8 sept. 1928 - Mera ljus! av J. Körner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’342

TEKNISK TI

DSKRIFT

28 juli 1928

fullt förklarlig. I själva verket är det den billigaste
ljuskälla som finnes — åtminstone vid sådana smärre
enheter, som för de borgerliga behoven äro ojämförligt
vanligast — och möjligheterna till dess ytterligare
förbättring i ekonomiskt avseende äro ingalunda uttömda.

Fig. 2. Gruvlampor och gruvbloss från gamla tider.

Dessa möjligheter, som sammanhänga främst med höjning
av glödtrådens temperatur, och därutöver med
undertryckandet av den s. k. mörka strålningen, äro tvärt om,
åtminstone teoretiskt, synnerligen betydande, vilket
tyvärr även måste sägas om svårigheterna att praktiskt
förverkliga dem. Hur som helst, även om framstegen
komma att köpas med möda, är det emellertid för den
elektriska belysningens utveckling av väsentlig
betydelse, att fortsatta framsteg äro möjliga och en gång
kunna väntas.

På senare tid har den elektriska belysningstekniken
riktats med en del nyheter, bland vilka neonljuset torde
vara den mest anmärkningsvärda. Redan på 1890-talet
arbetade dr Mc Farlan Moore på framställande av
lampor, där ljuskällan utgjordes av en lysande gas, i
enlighet med Geissler- och Crookes-rörens princip. Han
lyckades även att med användning av kväve och kromdioxid
framställa lampor med orangefärgat resp. vitt ljus, vilkas
effektförbrukning ställde sig relativt gynnsam i
förhållande till de äldre glödlampstyperna. Efter
tungstens-lampans genombrott, varigenom ljusutbytet stegrades till
storleksordningen 10 lumen pr watt, fick Moore-ljuset
svårt att göra sig gällande annat än för mera speciella
ändamål. Neonlampan utvecklades efter samma
princip omkring 1911. Den erbjuder gent emot Moore-tuben
fördelen av bättre verkningsgrad och stabilare ljus, och

Fig. 3. Dyrgripar från belysningens barndom. Längst till vänster Serrins
båglampa.

Fig. 4. A. E. G.-generator på 110 voit och 80 amp. anno 1886 (tidigare hos
Surahammars bruk).

har särskilt i Europa på senare år nått en ganska
omfattande användning för dekorativ ytterbelysning,
ljusreklamer o. dyl. Särskilt i Stockholm synes neonljuset
på väg att bliva mycket omtyckt, och dess lugna, starka
färger äro som bekant ett mycket vanligt inslag i
aftonstämningen på våra mera trafikerade gator och öppna
platser.

Belysningen som en på vetenskaplig grund fotad
teknik är av tämligen sen datum. Ljuset har i detta fall,
som ofta nog i elektrotekniska ting, kommit från väster,
närmare bestämt U. S. A., där under senare år ett
omfattande arbete nedlagts på detta område, icke minst på
initiativ av National Electric Light Association samt
U. S. Illuminating Society. Olika slag av ljuskällor hava
studerats, reflexion, absorption, skuggor, färger,
fotometri och fysiologisk optik, allt med syfte på praktiska
belysningstekniska tillämpningar av olika slag. Från
Amerika har detta intresse spritt sig till Europa, och på
basis av vunna resultat har i ett flertal länder
organiserats kampanjer för ’’ljuskultur". Den ljuskulturella
rörelsen är självfallet ej enbart filantropi gent emot en
ovetande allmänhet: dess vällovliga syfte är därjämte
att väcka intresse för rikligare belysning, varmed ökad
produktion såväl för fabrikanter som elektricitetsverk.
Men den som haft tillfälle följa den elektriska
belysningens utveckling under närmast föregående decennier
är gärna villig att vittna om det behjärtansvärda i denna
rörelse även ur allmänhetens synpunkt, som tidigare

Fig. 5. Thorins dynamo, 1884. 110 voit, 50 amp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free