- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
345

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 8 sept. 1928 - Mera ljus! av J. Körner - Glödlampor med reglerbar ljuseffekt, av Ivar Folcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 sept. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

345

Skuggor böra därför ej undertryckas, belysningen bör
vara plastisk, men skuggorna få ej vara så kraftiga, att
de försvåra urskiljandet av beskuggade delar av ett
arbetsstycke. Belysningen bör sålunda vara
tillfredsställande i såväl horisontal som vertikal led och utan
blandning — fordringar, som väsentligen sammanfalla med
bostadsbelysningens. Intensiteten blir däremot mera
varierande allt efter tillverkningens beskaffenhet och
fordringar.

Skyltfönster- och reklambelysning har under senare
år utvecklats högst betydligt, och de exempel, som visas
på utställningen, skilja sig ej principiellt från vad som
här och där bjudes vid vara större affärsgator.
Ljuskällans döljande är den ledande principen vid all
skyltfönsterbelysning. I reklambelysningens tjänst har förutom
den vanliga glödlampan i fast montage inom mer eller
mindre komplicerade system med automatiskt verkande
tändnings- och släckningsanordningar samt den i det
föregående omnämnda neonlampan på sista tid även
börjat efter amerikanskt mönster införas s. k. floodlighting,
dvs. fasadbelysning med reflekterat ljus. Den första
större anläggningen av detta slag i Sverige är
Dramatiska teatern (fig. 9). Anläggningen är, liksom fasad-

belysningen av operan och utställningshallen, utförd
enligt det tyska Beseg-systemet. av A. V. Holms
aktiebolag. Denna belysningsform är synnerligen effektfull vid
fristående monumentalbyggnader, vilka med ringa
kostnad kunna förlänas en sagoskimrande prakt.
Belysnings-effekten är självfallet väsentligen beroende av fasadens
material, arkitektur och ytbehandling. Även här är ett
fält, där arkitekten och belysniugst"knikern hava intresse
av samarbete.

För att återgå till utställningen, förtjänar i samband
med utomhusbelysningen påpekas några små nyheter —
kanske ej helt nya för fackmannen, men åtminstone ej
tidigare framförda för allmänheten — husnummer- och
gatuskyltbelysningen. Det är att hoppas, att dessa små
nyttiga arrangemang måtte slå an på våra husvärdar —
säkerligen hava de sitt berättigande. Liksom även Agas
trafikfyrar och alla. de för svenska ingenjörer välkända
ting, som rymmas inom denna firmas utställningslokal,
och som kunna erinra en elektrotekniker att det ej är
elektrotekniskt allt som lyser — även om man gärna vill
tro det.

J. Körner.

GLÖDLAMPOR MED REGLERBAR LJUSEFFEKT.

I dagspressen har på sistone rätt ofta under rubriker
sådana som "ny och märklig belysningsteknisk svensk
uppfinning" omnämnts, att en glödlampa med två
lys-trådar av olika effekt, således reglerbar, inom kort vore
att vänta på marknaden. Utan att uttala någon kritik
över denna särskilda uppfinning, som väl i sinom tid
får visa, om den håller vad den utlovar, skall i det
följande en del med begreppet "reglerbara glödlampor"
sammanhängande spörsmål beröras.

Patentlitteraturen i de flesta länder torde kunna
uppvisa digra luntor med patentanmälningar på dylika
lampor. Principen är i regel densamma: i en lampa
inbyggas flera kontakter, så att olika lystrådar kunna
inkopplas genom en enkel omkoppling, t. e. vridning av lampan
i en särskilt konstruerad lamphållare. De olika trådarna
kunna vara lika eller olika dimensionerade och kunna
inkopplas båda på en gång eller var för sig, varigenom
möjlighet till variation av lampans ljusström erhålles.
Även den nu föreliggande uppfinningen torde icke
nämnvärt skilja sig från denna princip. Omkoppling till olika
ljusstyrkor sker enligt vad som meddelas antingen
genom en kontakt i sockelns botten, varvid lampan
ur-skruvas ur lamphållaren, eller direkt från strömbrytare,
i vilket fall speciellt konstruerad lamphållare samt
tre-ledare erfordras. Efter ovanstående och liknande
principer äro redan en mängd lampor av olika
utföriugsfor-mer byggda och provade, men då de icke visat sig fylla
något verkligt behov för normala belysningsändamål, ha
de i regel relativt snart åter försvunnit ur marknaden.
Den argumentering, som så gott som undantagslöst
begagnas vid ackvisition för dylika lampor, är dels, att det
är nödvändigt att ge det elektriska ljuset större
delbarhet än vad som är möjligt med entrådslampor. dels
hänvisas även till en avsevärt mycket större livslängd än
vad normala utföringsformer besitta, "två lampor i en"
är en omtyckt reklamfras för att framhålla detta.

önskemålet om stor delbarhet av det elektriska ljuset
torde för länge sedan vara uppfyllt redan genom de
normala lamporna, vilka finnas disponibla i enheter mellan
10 watt och 10 000 watt. Detta innebär, att ljusströmmen

med tämligen små intervall kan varieras mellan c:a
100 och 300 000 lumen, varför nödvändigheten av att för
allmänna belysningsändamål skapa ytterligare
nyanseringsmöjligheter i varje lampenhet torde kunna
ifrågasättas. 1 varje fall visar erfarenheten från praktiken,
att detta icke är fallet, då ju de flesta
belysningsanläggningar med få undantag äro utförda på sådant sätt. att
möjligheter till variation i belysningen redan finnas.

Vad den långa livslängden beträffar, så är även denna
argumentering avsevärt missvisande. Det förefiunas
inga som helst svårigheter att bygga lampor för mycket
lång livslängd; man behöver endast ge lystråden sådana
dimensioner, att glödtemperaturen blir tillräckligt låg.
Detta är emellertid förenat med synnerligen dålig
ekonomi, enär härigenom ljusutbytet blir starkt försämrat,
man får med andra ord betala åtskilligt mycket mera för
det från lampan erhållna ljuset. Livslängdsproblemet är
därför ett utpräglat minimiproblem, i vilket det gäller att
finna det värde på livslängden hos glödlampan, vid
vilket totalkostnaderna, dvs. strömkostnad pius
lamp-kostnad, i förhållande till avgiven ljusström, bli de för
konsumenten minsta. Denna problemställning har
behandlats ingående i senare års litteratur och är numera
■fullkomligt klarlagd. De elektriska glödlampor, som
tillverkas av våra ledande in- och utländska
glödlamps-fabriker, äro också byggda efter denna princip. För
de i Sverige i allmänhet rådande belysningstaxorna med
strömpriser mellan 20 och 40 öre per kWh. är optimala
livslängden 1 000—1 500 bränntimmar.

Att ovannämnda utföringsformer av lampor med
reglerbar ljuseffekt hittills icke fått någon nämnvärd
användning i praktiken har även andra orsaker. Som
ovan sagts, är konstruktionen vanligen sådan, att olika
trådsystem kunna inkopplas oberoende av varandra för
reglering av ljusströmmen och för att den ena skall
tjänstgöra som reserv för den andra. Detta sistnämnda
kan i vissa speciella fall utgöra en fördel t. e. där
lamp-byte är förenat med större svårigheter, men är dock i
grund och botten en motsägelse av lampans idé, enär
ju den lovprisade största fördelen, reglerbarheten, bort-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free