Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 15 sept. 1928 - Röntgenteknikens utveckling och nuvarande ståndpunkt, av T. von der Burg - Den tekniska världskongressen i Tokio, av —n - Litteratur - Anmälan: Congrès International pour l'Essai des Matériaux, Amsterdam. Sept. 1927, av J. O. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
355
till apparatpolerna anordnad. Genom en i tubens främre
del inbyggd ventilator erhålles en effektiv ventilation av
densamma.
Ej endast inom den medicinska radiologien hava
röntgenstrålarna kommit till användning. Den moderna
materialprovningen börjar även taga röntgenstrålarna i sin
tjänst, dels för finstrukturundersökningar och dels för att
utröna homogeniteten hos hel- eller halvfabrikat. Tack
vare det energiska och målmedvetna arbete, som under
de senaste åren bedrivits även inom denna del av
röntgentekniken, finnas standardiserade utrustningar i nämnda
syfte att tillgå. Över detta ämne hänvisas till en
uppsats i Teknisk tidskrift nr 37, år 1926.
Envar, som varit i tillfälle att följa röntgenteknikens
utveckling under de senaste 15 åren, måste beundra den
snabbhet varmed förbättringar och nyheter frambragts.
Den medicinska radiologiens ständigt ökade behov av
förbättrad röntgenmateriel inbjöd emellanåt till forcering
av utvecklingsarbetet. Nyheter, som fordrade år av
mogen eftertanke för att kunna utföras, togos mången gång
i bruk på ett för tidigt utvecklingsstadium. Men även
misstagen har man att tacka vad som hittills uppnåtts.
Särskilt hava de på området ledande företagen i
Tyskland och Amerika utfört ett pioniärarbete, som ej kan
överskattas. Ehuru röntgenteknikens fysikaliska
grundproblem blivit uppklarade, kvarstå dock många
röntgentekniska uppgifter, som vänta på sin lösning. Men det
väsentliga utvecklingsarbetet är numera ej förlagt till
finmekanikerns verkstad. Det är med storindustriens
resurser och kraftiga bistånd, som aktuella frågor inom
röntgenfysiken och röntgentekniken föras framåt.
DEN TEKNISKA VÄRLDSKONGRESSEN
I TOKIO.
Såsom förut meddelats planerar Japan en allmän
ingenjörskongress i Tokio i oktober 1929. Ett preliminärt
program samt bestämmelser för kongressen föreligga nu. Till
kongressen väntar man, att på övligt sätt skall avlämnas
en liel del redogörelser för olika tekniska förhållanden
m. m., vilka sedermera i större eller mindre utsträckning
kunna bli föremål för diskussion. Dessa rapporter, vilka
icke få överstiga 8 000 ord, skola vara inlämnade den 1
april 1929. Ifråga om manuskriptens avfattning,
illustrationsmaterial m. m. tillämpar man de vanliga
kongressbestämmelserna. I samband med kongressen planeras
utfärder i Japan och till Mandschuriet. En nyhet, värd att ta
fasta på, är att förutom japanska endast engelska blir
kon-gresspråk. Härigenom har ju på ett berömvärt sätt försök
gjorts att begränsa de olidliga översättningarna medelst
tolk. Rapporterna kunna dock avfattas även på de andra
språken.
Programmet för förhandlingar omfattar icke mindre än
23 punkter.
1. Allmänna spörsmål beträffande ingenjörskonsten:
utbildning, administration, statistik, standardisering, internationellt
samarbete mellan ingenjörer etc. 2. Ingenjörsvetenskap:
hållfasthet, termodynamik, hydraulik, elektricitet, magnetism och
vetenskaplig forskning. 3. Precisionsmaskiner och instrument.
4. Arkitektur och byggnadskonst: skisser och byggnadsritningar,
den moderna arkitekturens utveckling, konservering av
minnesmärken, heminredning, brobyggnadskonst, brandskydd,
jordbäv-ningssäkra konstruktioner, järnkonstruktioner, murverk, armerad
betong, grundläggningsförhållanden, mekanisk och elektrisk
utrustning av byggnader m. m. 5. Allmänna arbeten:
hamnbyggnad, flodbyggnad, kanaler, vägar, irregation, vattenledningar och
avlopp, stadsbyggnadskonst m. m. 6. Järnvägsteknik: planering
och byggnad, drift, rullande material, maskineri, signalerings- och
säkerhetsanordningar, elektrifiering, spårvägar m. m. 7.
Transport : land, vatten och luft. 8. Kommunikationer: telegraf,
telefon, trådlös telegraf och telefon, radio. 9. Kraft: kraftkällor,
vattenkraftanläggningar, ångkraftanläggningar, användningen av
naturlig ånga, tidvattenkraft, överföring och distribution m. ni.
10. Elektroteknik: generatorer och motorer, transformatorer och
omformare, mätinstrument, ställverk, kablar, vakuumrör,
elektriska varmapparater m. ni. 11. Øelysningsteknik, elektriska
lampor, belysning m. m. 12. Mekanik: värmemaskiner och
ångpannor, hydrauliskt maskineri, pneumatiskt maskineri,
verktyg och arbetsmaskineri, transportmaskineri, fabriksorganisation,
mekanisk och maskinell planläggning, värme och ventilation etc.
13. Kylteknik: kylmaskineri, kylanläggningar, isolering,
infrys-ning, isfabrikation, transport av frusna varor, kylteknik i
kemiska industrien, jordbruk och hygien etc. 14. Textilindustri:
textilindustriens råmaterial, spinning, silkeframställning, vävning,
stickning, övriga processer, textilmaskiner, fabriksorganisation
m. m. 15. Skeppsbyggnadskonst: teoretisk skeppsbyggnad,
konstruktion av fartyg, av myndigheter och klassificeringsföretag
utgivna bestämmelser för skeppsbyggeri, huvud- och
hjälpmaskineri, varvsutrustning, fartygsutrustning, livräddningsanordningar
m. m. 16. Flygteknik: aerodynamik, flygplan, luftfartyg,
propellrar, utrustning, instrument etc. 17. Automobilteknik: chassis,
karosserier, bilmotorer, bilutrustning etc. 18. Kemisk industri,
oorganisk kemisk industri, artificiella gödningsämnen ocli
kväve, elektrokemisk industri, komprimerade och flytande gaser,
lergods, sprängämnen och koltjäreprodukter, cellulosaindustrien
(papperscelluloid, konstgjort silke), sockerindustrien, bryggerier
och spritfabrikation, fett och såpa, färg och fernissa,
gummiindustrien etc. 19. Bränsle och explosionsmaskineri: fast,
flytande och gasformigt bränsle jämte maskineri för detta.
20. Gruvbrytning och metallurgi: geologi, gruvbrytning (malmer,
kol och petroleum), förädling, järn och stål, metaller och
legeringar, mekanisk teknologi etc. 21. Materialkunskap. 22.
Vetenskaplig arbetsledning. 23. Diverse.
Vi ha in extenso återgivit detta mycket omfattande
program, för att fästa uppmärksamheten på de påtagliga
överdrifter, man gjort sig skyldig till vid dettas utarbetande. Av
naturliga skäl kan å andra sidan programmet för en allmän
ingenjörskongress icke göras allt för snävt och specialiserat.
Den önskvärda anslutningen skulle då hotas. Man måste
finna en medelväg och se till att täcka ett någorlunda stort
fält för att inom detta kunna inrymma deras intressen,
som ha tid och tillfälle att deltaga utan att det hela ändå
sväller ut för mycket. Ett program med huvuduppgift
exempelvis att behandla samfärdseln i alla dessa former
med hjälpmedel och anordningar av olika slag, skulle bli
tillräckligt omfattande för att draga folk till en
internationell kongress och ändå innebära betydande begränsning
jämfört med det föreliggande. Det förefaller också
uteslutet, trots uppdelning på en mångfald sektioner, att man
inom rimlig tid skulle kunna gå igenom ett nära nog hela
ingenjörskonsten omfattande program och ändå få fram
något av värde.
För övrigt blir kongressen nog tack vare japanernas
förmåga en både intressant och glad upplevelse för dem som
resa dit. —n.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Congrès International pour 1’Essai des Matériaux,
Amsterdam. Sept. 1927. Förlag: Martinus Nijhoff, Haag.
De tekniska föredragen och diskussionerna vid denna
materialprovningskongress äro sammanställda i två band
à 580 och 730 s., bundna 30 Gld (c:a 45 kr.).
I Band I, Metaller, märkas, av mera allmänt
intresse : Sträckgränsens problem, av Köbber
(Tyskl.), två arbeten över Metallers deformation
och bristning, av Mesnager (Frankr.) och Rosenhain
(Engl.) och Kalibrering av
provningsmaskiner, av Memmleb (Tyskl.).
Av de olika specialarbetena må särskilt framhållas:
På området metallmikroskopi: Användning
av stark förstoring och det ultravioletta
mikroskopet, av Lucas (U. S. A.) samt Nuvarande
kännedom om slagginneslutningar i järn
och stål med fullständig litteratursammanställning, av
Benedicks och Löfqvist (Sverige),
och rörande mekaniska provningsmetoder:
Avnöt-ningsprov (sp. för stålräls), av Spindee (österr.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
