- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
359

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 22 sept. 1928 - Vilken betydelse har konstitutionsläran för praktiken? av Joh. Härdén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 sept. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

359

endast 1 %, så uppkommer före alla de andra
beståndsdelarnas stelnande en kopparrikare kristallart, som
bildar utgångskristaller; dessa hindra sedan
blandnings-störningarna.

Ett annat sätt att befordra uppkomsten av
utgångskristaller består däri, att kristallisationstemperaturen
sänkes; ju större underkylningen är, desto större blir,
i regel, utformandet av utgångskristallerna,

Hos stål t. e. kan man genom lämplig
värmebehandling förlägga utbildningen av cementitkristallerna till
temperaturområdet 400—600° C. Detta medför den
bekanta utpräglade finkornigheten och de därmed
sammanhängande goda egenskaperna hos så behandlade
stålsorter.

Betraktar man tillståndsdiagrammet (fig. 6) för
mangan-koppar så finner man att t. e. en legering av 70 %
koppar och 30 % mangan har en smältpunkt av c:a
865°C; ur diagrammet kan således utläsas att de båda
beståndsdelarna, rätt blandade, giva en legering med en
smältpunkt som ligger betydligt under smältpunkten för
vardera metallen. (Kopparn smälter vid c:a 1 083°
mangan vid c:a 1 207°.) För att komma ned till denna
smältpunkt är det tillräckligt att intimt i rätta
proportioner blanda de finfördelade beståndsdelarna och
upphetta blandningen till c:a 900°. Fördelaktigt är att
på detta sätt bereda en utgångslegering med känd
sammansättning som alltid smälter vid c:a 900° och till
vilken tillsats av mangan eller koppar sedermera kan
göras efter önskan, för erhållande av en viss
slutlege-rmg, med vissa, åsyftade egenskaper. Diagrammet kan
tjäna som ledning för blandbarhet och smältpunkt.

Det anförda exemplet visar tydligt den fördel, som
kännedomen om en legerings tillståndsdiagram ger oss.
Diagrammet anger för oss, huru en viss legering kan
framställas med minsta bränsleförbrukning och minsta
smältförlust på grund av överhettning. I sådana fall,
där obegränsad blandningsmöjlighet icke föreligger,
såsom t. e. i fråga om bly med en del andra metaller
visar oss även diagrammet klart och tydligt vilka
legeringsgrader, som över huvud äro möjliga att
åstadkomma och bespara sålunda verkstadsingenjören
onödiga försök och feltag.

Vidare kunna vi ur diagrammet utläsa det
förhållandet, att de båda beståndsdelarna bilda biand-kristaller
över hela området; härav följer även tendensen till s. k.
kristallsegring. Blandkristallerna stelna i alla
koncentrationsgraderna, med undantag av de med lägsta
smältpunkten, icke i homogen form, utan i varje
kristallgrupp för sig. Denna regel synes gälla för de flesta
legeringar, som bilda blandkristaller. Inhomogeniteten

försvinner emellertid vid utglödgning, ett förhållande,
som gör att man kan bedöma om en sådan legering blivit
utglödgad eller ej.

Fig. 6. Tillståndsdiagram lör
Mn-Cu-lege-ringar. Minimum i likviduslinjen.
Blandkristaller över hela området.

Möjligheten att erhålla en fullständigt homogen
struktur i en legering (genom glödgning) föreligger endast i
den mån blandkristaller förekomma. Fig. 7 visar ett
tillståndsdiagram för ett silver-koppar eutektikum i
heterogen jämvikt. En dylik legering kan ej homogeniseras,
hur länge man än utsätter den för glödgningsbehandling.
Detta förhållande har dock, strängt taget, endast sin
betydelse i mikroskopiskt hänseende, för den tekniska
användningen av en dylik legering har det däremot ej
någon praktisk betydelse. Den eutektiska legeringen är,
oavsett långsammare eller hastigare avkylning, städse
överallt likformig (förutsatt att avkylningen varit
likformig). Visserligen är legeringen heterogen, dvs.
uppbyggd av tvenne olika beståndsdelar, men dessa båda
beståndsdelars blandningsförhållanden äro överallt lika.
Dessutom är kristalliseringen för det mesta finkornig.

Allt detta gäller emellertid endast för eutektiska (eller
nästan helt eutektiska) legeringar. Annorlunda förhålla
sig de s. k. under- och övereutektiska legeringarna. Vid
dessa kan man vänta sig ett avskiljande under
stelnandet, varvid den ena kristallarten först utskiljes ur
smältan; är nu dennas specifika vikt märkbart
annorlunda än omgivningens, så inträder ofelbart ett
avskiljande av beståndsdelarna, I sådana fall är, i motsats
till kristallegeringen vid blandningskristaller, en
homogenisering genom glödgning utsiktslös.

Tillståndsdiagrammet för en eutektoid liknar det för

r/OO r

I0S41CU

Fig. 5 b. Alum. kiselbrons (Silumin) efter värmebehandling. 150 X.

Fig. 7.

Tillståndsdiagram över
Cu-Ag-lege-ringar, eutektikum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free