Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 22 sept. 1928 - Vilken betydelse har konstitutionsläran för praktiken? av Joh. Härdén - Ny tillverkningsmetod för kamflänsrör av smidesjärn, av W. Idel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’360
TEKNISK TIDSKRIFT
28 juli 1928
en eutektisk legering; det oaktat utbildas ett eutektikum
ur den flytande medan eutektoiden avskiljs ur den fasta
lösningen. Det har hittills icke lyckats att, även vid
den hastigaste avkylning, förhindra den eutektiska
kristallisationen. Däremot låter sig en eutektoid mestadels
underkylas; det vill med andra ord säga: har man
erhållit en eutektoid, så är det oftast möjligt att förbättra
legeringens struktur genom passande värmebehandling.
För detta ändamål avkyles legeringen hastigt från en
temperatur, som ligger högre än eutektoidbildningens,
varefter man låter, genom anlöpning vid en lägre
temperatur. den undertryckta kristalliseringen äga rum. På
detta sätt erhålles en mycket utpräglad finkornighet.
Emellertid står frågan öppen, om ur det instabila
tillståndet från den första avkylningen en andra, ävenledes
instabil mellanform kvarstår efter anlöpningen.
Det är icke enbart förekomsten av en eutektoid i
tillståndsdiagrammet, som hänvisar på möjligheterna av
en förbättring genom värmebehandling. Ofta nog
förefinnes även denna möjlighet i de fall, då segring
inträder. De flesta aluminiumlegeringar äro typiska
exempel härpå. Förhindrar man genom snabb avkylning den
stabila segregatbildningen, så antager den instabila fasta
lösningen genom försiktig upphettning bättre mekaniska
egenskaper, vare sig nu detta sker på grund av finkornig
utskiljning av segregatet eller genom uppkomsten av
instabila mellanformer.
I ovanstående ha endast de binära legeringarna
berörts, vilka för tekniken hittills torde vara de viktigaste.
På senare tid, sedan legeringar med flera än två be-
ståndsdelar mer och mer börjat användas, (bortsett från
de gamla lagermetallerna) måste man ävenledes taga
hänsyn till de ternära jämviktsförhållandena vid
bedömandet av dessa legeringars konstitution. I många
fall har man emellertid dragit sig för att arbeta med de
ternära diagrammen, enär rymduppfattning (med tre
axlar) ofta synes betydligt svårare att förvärva. Dock
har man, som bekant, numera övervunnit denna
svårighet vid bedömandet av de ternära jämviktsförhållandena
genom införandet av de s. k. rymdbildsmodellerna. I
och med framställningen av dessa, som i klar och
åskådlig form visa även de mera invecklade
förekomstformerna, underlättas förståendet av de ternära
diagrammen i hög grad.
Professor Hanemann, från vars föredrag bilderna äro
hämtade, avslutade sitt anförande med följande ord:
"Det som vi härmed ha berört ur konstitutionsläran,
kristallbildningen och jämviktsläran, synes mig ägnat
att lyfta på den slöja, som till för icke alltför länge sedan
syntes ligga över förståendet av metallernas och
legeringarnas inre väsen och struktur.
–-Uppklarandet av frågan om metallernas
konstitution för oss fram till förenklade föreställningar, i
det att de återföras till enkla grundsatser, ur vilka
framspringa betydande fördelar för den praktiska
användningen." Man är utan tvivel berättigad tillägga, att
konstitutionsläran utgör ett av den praktiske metallurgens
viktigaste verktyg.
Joh. Härdén.
NY TILLVERKNINGSMETOD FÖR KAMFLÄNSRÖR AV
SMIDESJÄRN.
Av diplomingenjör W. IDEL, Düsseldorf-Oberkassel.
Under de senaste tio åren har tillverkningen av
kamflänsrör av smidesjärn erhållit en betydlig omfattning
och nästan alla större rörvalsverk samt ett stort antal
specialfirmor sysselsätta sig f. n. med denna tillverkning.
Kamflänsrör av smidesjärn hava på grund av sina
allmänt kända fördelar, såsom mindre vikt, snabbare
värmeavgivning osv. i stor utsträckning undanträngt de gjutna
kamflänsrören.
Kamflänsrör av smidesjärn användas numera till de
mest olikartade ändamål exempelvis vid utförandet av
Fig. 1. Lindningsverktyget. B — skärning genom rörets centrumlinje.
Ai och Ag = styrningar, som förhindra verktygets vridning.
moderna värmeledningar, kylanläggningar,
ekonomiser-anläggningar och anläggningar för torkning av luft etc.,
alltså inom alla tänkbara industrier, där avkylning,
upphettning eller torkning av gasformiga, flytande eller fasta
ämnen förekomma. Den i det följande beskrivna
uppfinningen möjliggör användandet av dylika flänsrör av
mindre dimensioner även till kylare för automobiler och
flygmaskiner, varigenom dessa kylare bliva billigare i
tillverkning än kylare av den f. n. vanliga
konstruktionen och dessutom uppkomsten av läckor blir nästan
omöjliggjord.
Redan för omkr. 30 år sedan hade man kommit till
insikt om kamflänsrörens fördel framför släta rör, vilken
ligger däri, att man vid lika rörlängder och lika antal
skarvflänsar erhåller ända till 10 gånger så stor
värme-eller kylyta som med släta rör.
Fig. 2.
Det vanliga sättet för framställning av kamflänsrör av
smidesjärn består däri, att man med tillhjälp av en
svarv eller annan liknande anordning, som försetts med
ett lindningsverktyg med skruvformat spår enligt fig. 1,
lindar ett plattjärn i varmt eller kallt tillstånd kring ett
smidesjärnsrör. Röret är fastsatt i svarvens backar och
vrides härigenom runt och plattjärnet drages genom
lindningsverktygets spår efter att förut eventuellt hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>