Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 22 sept. 1928 - Ny tillverkningsmetod för kamflänsrör av smidesjärn, av W. Idel - Återigen »en namnfråga», av Integralius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’862
TEKNISK TIDSKRIFT
28 juli 1928
Fig. 7.
under det maskinen är igång och långsamt frammatar
röret, för varje slag flytta fram en plåtskiva.
Vid maskinens ena ände föres det släta röret in, och
vid dess andra ände kommer det ut försett med
kam-flänsar. I fig. 4 visas det färdiga röret, som kommer ut
ur maskinen.
Den första maskin, som byggts efter denna princip
(Patent Idel), har varit igång ett halvt år och arbetat
tillfredsställande. Maskinen väger omkr. 2,5 t. och rör med
en diameter upp till 76 mm kunna i densamma förses
med kamflänsar antingen kvadratiska med 160 mm sida
eller runda med 160 mm diameter. En större maskin
konstrueras f. n. avsedd för rör med högst 108 mm
diameter och kvadratiska kamflänsar med högst 200 mm
sida.
Där man använt dessa rör och vid de försök som
anställts, hava de visat sig överträffa de förväntningar
man haft, och man har genom detta nya förfaringssätt
lyckats framställa rör med ordentligt fastsittande
kamflänsar utan menliga ojämnheter. På grund av det
rationella framställningssättet erhålles dessutom ett
konkurrenskraftigt fabrikat.
ÅTERIGEN »EN NAMNFRAGA».
För någon tid sedan besöktes undertecknad, en i
U. S. A. bosatt svensk ingenjör, av en svensk
civilingenjör, innehavare av Sverige Amerika-stiftelsens
stipendium. Han företedde ett intyg, utvisande att han
utexaminerats från "The Technical High-School,
Stockholm". Detta intyg var undertecknat av stiftelsens
sekreterare.
Det förvånade mig på det högsta, att icke ens denna
stiftelses sekreterare — som borde vara bekant med
amerikanska förhållanden —- vet, att "High-School" icke
betyder högskola, utan fastmera vanligt läroverk.
Samtidigt som Sverige Amerika-stiftelsen på detta
sätt utmärker unga svenska civilingenjörer finner man,
att en stor förbistring råder, när det gäller att översätta
namnet på vår svenska tekniska högskola. Här är en
liten lista på en del översättningar, som använts, och som
kunna återfinnas i en del ingenjörsföreningskataloger:
The (Royal) Institute of Technology, The Royal
Univer-sity of Technology, The Technical University of
Stockholm, The Royal Polytechnicum, The University of
Stockholm. The Royal University of Stockholm. The
Technical Institute of Stockholm etc.
Det vore i högsta grad önskvärt, att en officiell
översättning — om någon sådan existerar — kunde delgivas
icke blott studentkåren, utan också Sverige
Amerikastiftelsen, engelska och amerikanska konsulat samt de
ledande översättningsbyråerna.
På samma gång förtjänar det- att framhållas, att titeln
"civilingenjör" ingalunda bör översättas med "Civil
En-gineer", ty denna titel betyder antingen väg- och
vatten-byggnadsingenjör eller möjligen lantmätare. Om man
betänker detta, kan man väl förstå huru stora utsikterna
äro för en svensk "Civil Engineer from The Technical
High-school of Stockholm" att bli driftsledare i en fabrik.
Titeln civilingenjör bör i stället översättas med
"Me-chanical Engineer, Naval Architect, Electrical Engineer,
Civil Engineer, Chemical Engineer, Mining Engineer",
etc., alltefter olika fackutbildning. De amerikanska
motsvarigheterna till dessa titlar fordra i allmänhet femårig
universitetsutbildning.
I händelse någon officiell översättning av K. T. H:s
namn icke existerar vill undertecknad på det livligaste
förorda "The (Royal) University of Technology,
Stockholm", detta emedan "Institute" ofta användes av smärre
skolor med två- à treåriga kurser.
Samtidigt bör det påpekas, att de tekniska
gymnasierna i allmänhet av därifrån utexaminerade kallas
"Colleges", t. e. "Oerebro College" etc. Det torde kunna
diskuteras, huruvida detta kan försvaras. Och i varje fall
är det fullständigt oriktigt att en från Örebro eller
Härnösand utexaminerad ingenjör kallar sig "Chemical
Engineer", vilket ingalunda är ovanligt. För våra tekniska
gymnasier vore säkerligen benämningen "Institute"
lyckligare.
Nu kanske läsaren tänker att denna fråga är ganska
banal och att det ytterst kommer an på individen och
inte på hans titel, huru hans karriär kommer att gestalta
sig. Detta må vara sant, men saken har likvisst en
annan sida. Antag, att en "Mechanical Engineer" från
"Katrineholm Technical College" (det finnes dylika) får
en framskjuten ställning i ett amerikanskt industriellt
verk. Det är ju givet, att en sådan man icke har åtnjutit
den utbildning och följaktligen icke heller kan antagas
äga de kunskaper, som en "Civil Engineer" från "The
’Technical Highschool" i allmänhet besitter. (Om
undertecknad vore amerikansk industriman, obekant med
svenska förhållanden, skulle troligtvis den förre sökanden få
platsen på grund av sin överlägsna utbildning.) Nu kan
det mycket väl hända, att vederbörande ställes inför ett
problem, som överstiger hans förmåga. Han vill ogärna
erkänna sig ovetande, bluffar — och misslyckas. Så
får han sitt avsked, och efter någon tid söker en svensk
civilingenjör plats i samma bolag. Kan det då förtänkas
amerikanen-chefen, att han förbindligt avvisar denne,
inom sig undrande vad slags utbildning de svenska
"colleges" i själva verket delgiva sina elever?
För närvarande torde vi endast ha tvenne tekniska
läroanstalter i Sverige, som rättvisligen kunna betraktas
som colleges, nämligen K. T. H. och Chalmers. De
tekniska gymnasierna äro "Institutes" och de tekniska
(praktiska) skolorna kanske kunna benämnas Technical
High-Schools.
Låt oss få ordning och reda i denna fråga, ty det är
licet lustigt att möta en Civil Engineer från ett Svenskt
College, som inte vet vad som menas med en integral.
Integralius.
För ungefär ett år sedan (häfte 34, 1927) framfördes
av ingenjör Frithiof Stenhagen i Manistique, Mich..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
