- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
365

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 29 sept. 1928 - Flygtekniska navigationsinstrument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 SEPT.
1928

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 39

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

INNEHÅLL: Flygtekniska navigationsinstrument. — C. J. Magnell †. — Waldemar P. G. Dyrssen †. — Notiser. —
Litteratur. — Insänt. — Sammanträden.

ÅRGÅNG
58

FLYGTEKNISKA NAVIGATIONSINSTRUMENT.

Redan så tidigt som 1921 användes astronomisk
navigation för första gången vid en flygning mellan
Lissabon och Madeira, då en portugisisk
vattenpass-sex-tant och förutberäknade tabeller användes, vilka tilläto
flygarna att bestämma sitt läge på två bågminuter när,
skriver en författare i Bulletin Fokker. Genom att dra
fördel av den erfarenhet, som då vanns, och genom att
använda denna portugisiska sextant (system Coutinho) och
med hjälp av förutberäknade tabeller gjorde den
portugisiske kapten Sacadura Cabral och amiral Gago
Coutinho den första flygningen över södra Atlanten år 1922,
och de lyckades efter en flykt på över .l 700 km precis
påträffa den lilla klippön S:t Paul, som endast är 200
meter lång och knappast 6 meter hög. Fernando Noronha,
som endast är cirka 5 km lång, påträffades också med
lätthet genom användandet av samma navigationsmetod.

Om man betänker, att den största delen av denna
flygning utfördes på natten — och en natt med 13 timmars
mörker — så måste det medges, att det var en utmärkt
prestation, så mycket mera som det då för tiden ännu
icke var tal om någon radiopejling. Det faktum, att
portugiserna alltså redan för 5 år sedan använde sig av
astronomisk navigation, minskar icke t. e. Maitlands och
Hegenbergers prestation, anmärker tidskriften, men —
äras den som äras bör.

Historien förtäljer för oss, att portugiserna alltid varit

Fig. 1. Coutinhos sextant.

Fig. 2. Coutinhos
sextant, genomskinlig
fläck i
horisontspegeln.

erkända som framstående navigatörer till sjöss och det
synes av vad som sagts, att de även äro pioniärer på
luftnavigationens område.

I det följande skall sextanten, systemet med död
räkning, radiofyrarna och jordinduktionskompassen
beskrivas.

Död räkning.

Som redan angivits tillhör äran av att hava uppfunnit
en sextant, som är användbar för flygfartyg, den por-

tugisiske amiralen Gago Coutinho, som också var den
förste, som använde sig av förutberäknade tabeller.

Till grund för efterföljande upplysningar rörande
sextanten ligger en redogörelse av amiral Coutinho och
kapten Jorge de Castiliio, vilken senare tjänstgjorde
som navigatör på flygningen Lissabon—Brasilien.

Att finna sin position i en flygmaskin med hjälp av
astronomiska observationer är i huvudsak detsamma som
att bestämma ett vanligt fartygs position. Utom de
vanliga instrumenten, kompass, kronometer,
hastighetsmätare etc. behöver flygaren dessutom en avdriftsmätare
och ett särskilt slags sextant med konstgjord horisont.

Den vanliga sextanten kan nämligen icke användas
ombord på en flygmaskin, om icke denna flyger så lågt
(högst på 150 meters höjd) att den kan utnyttja den
naturliga horisonten vid utförandet av observationerna.

Dessutom skulle en dylik sextant vara värdelös om
natten eller när sikten var dålig. Det var därför
nödvändigt att konstruera en sextant, som kunde
användas i förbindelse med en konstgjord horisont. Många
ansträngningar ha också gjorts med detta mål i sikte,
ipen den som lyckats bäst är den förutnämnde amiralen
Coutinho. Hos den av honom konstruerade sextanten
utgöres den konstgjorda horisonten av ett slags vattenpass.

Figur 1 visar en schematisk skiss av densamma. A
är alhidadspegeln och B horisontspegeln, under det att
BL är det vattenpass, som ersätter horisonten, och som
observatören ser vertikalt reflekterat i vattenpass-spegeln
C (se den streckade bilden). QL är ett annat
horisontalvattenpass, som visar observatören att hans instrument
hålles lodrätt.

De två vattenpassen sitta bakom horisontspegeln, så
att dennas- oförsilvrade del fortfarande är fri för att
kunna göra observationer över horisonten. Som man kan
se av fig. 2 finnes det en genomskinlig fläck i
horisontspegelns försilvrade del. Genom a ser observatören
blåsan av det vattenpass, som utgör den konstgjorda
horisonten och genom b det andra vattenpassets blåsa. Den
för observation utvalda himlakroppen reflekteras i
alhidadspegeln A till horisontspegeln B, i vilken också
vattenpassbubblorna kunna ses samtidigt. — För övrigt
användes instrumentet1 på precis samma sätt som den
vanliga sextanten.

Coutinho-sextanten är alldeles i likhet med den vanliga
försedd med nonie och små elektriska lampor för
belysning av nonien och vattenpassen på samma sätt som hos
en natt-oktant. Strömmen till lamporna levereras från
ett litet ficklampsbatteri i sextantens handtag.
Lamporna kunna också anslutas till en kontakt på maskinens
instrumentbräda.

För att snabbt kunna bestämma flygmaskinens
position med hjälp av denna sextant måste navigatören,

i Tillverkas av C. Plath, Stubbenhuk 25, Hamburg 11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free