Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 29 sept. 1928 - Flygtekniska navigationsinstrument - C. J. Magnell †, av T. Lindmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
369
torn och ofta bredvid rörliga delar (kontroller etc.) av
magnetiskt material. (Ifråga om Fokkermaskinerna äro
alla kontroller av omagnetiskt material.) Detta
påverkar kompassen i hög grad, och även om denna inverkan
kan i hög grad kompenseras med hjälp av
kompensa-tionsmagneter, så måste varje sådan kompensering ofta
prövas, emedan dessa järn- och ståldelar själva äro
istånd att bliva magnetiserade i växlande grad.
Pioneers jordinduktionskompass består av en elektrisk
generator eller dynamo, som icke har några egna
fält-magneter, utan beror på det jordmagnetiska fältet. Den
består med andra ord endast av en roterande armatur
med kommutator och ett par strömsamlareborstar.
Den elektriska energi, som kan utfås av en dylik
armatur, beror på rotationshastigheten, styrkan av det
magnetiska fält. i vilket den roterar, och på vinkeln
mellan detta fälts riktning och riktningen av
förbindelselinjen mellan de två strömavtagareborstarna. Om
vinkeln är 0 — dvs. om fältet är det jordmagnetiska
och borstarna stå i No och S (magnetiska)-planet, så är
spänningen 0.
Pioneer-generatorns armatur och borstarna kunna
inställas runt om armaturen i ett horisontalplan. De äro
förbundna med en centralt placerad O-voltmeter, och om
armaturen roterar med lämplig hastighet kan detta
instrument endast visa 0, när borstarna stå i N och S. (Så
som Pioneer kompassgeneratorn nu är monterad är
spänningen maximum, när borstarna stå i nord-sydriktningen
och minimum (0), när de stå i ost-västläget. Det
speciella läget för O-spänningen är emellertid icke av någon
betydelse. Det räcker om generatorns borstar ha två
maximallägen och två minimallägen). Om man
föreställer sig instrumentet inbyggt i en flygmaskin och
borstarna inställda Sct; ätt de ge O-utslag, så blir vinkeln
mellan borstbryggan och flygmaskinens långskeppsaxel
lika med samma axels vinkel med den magnetiska
NS-linjen.
Följaktligen består det fullständiga instrumentet av
O-instrument, borstinställningsmekanism och generator.
Användningssättet för kompassen består nu i
inställningen av borstbryggan, som är utförd i form av en
kompassros, på den önskade kursen och sedan har man bara
att styra maskinen Sä’5 citt voltmetern eller styrvisaren
pekar på 0.
Oaktat generatorn endast kan ge O-utslag med
borstbryggan i nord- och sydriktningen, så gör det detsamma
vilken borste, som är -N och vilken som är S. Man får
därför O-utslag med vilken inställning som helst av
borstbryggan på en kurs och även på den rakt motsatta. Men
även om detta är fallet, så blir den ström, som uppstår
i händelse en avvikelse från kursen göres, även omvänd,
och om följaktligen föraren flyger åt höger, så kommer
indikatorn att ge utslag åt vänster och på så sätt ge
upplysning om att han flyger åt fel håll.
Rotorn eller armaturen göres antingen för vindkraft
eller för elektrisk drift. Den förbindes genom ett par
isolerade trådar med voltmetern och genom en
universalaxel med kurssättningsindikatorn, och den kan placeras
var som helst inom flygmaskinen. Den kan därför
tillräckligt avlägsnas från närheten till motorn och rörliga
kontroller, som skulle kunna tänkas störa det lokala
magnetiska fältet. Generatorn har intet eget magnetiskt
fält (utom möjligen ett mycket svagt dylikt, när
maskinen alltför mycket avviker från den satta kursen)
Och följaktligen gör den inte som den vanliga
kompassen, inducerar magnetism i närliggande magnetiska
material. Den är alltså praktiskt taget utan den vanliga
kompassens allvarligaste fel.
Den roterande armaturen utgör själv ett gyroskop och
är, om det förses med en del dämpningsanordningar,
fullkomligt stabilt och bibehåller sitt rätta läge ostört av
någon som helst acceleration hos flygmaskinen. Den
påverkas icke av skakningar, eftersom det icke finnes några
ömtåliga rörliga delar, som kunna sättas i rörelse.
De noggrannaste avläsningar kunna erhållas medelst
denna kompasstyp. Kurssättningsindikatorn består av
två rörliga delar. På den yttre cirkeln äro
kompass-strecken angivna med 10° intervall. Mittavlan är
indelad i hela grader. Om den yttre tavlan med hjälp av
er, vev vrides tio grader åt endera sidan, så vrider sig
den inre tavlan ett helt varv. Om den vrides 1 grad, så
passerar drevet 4 tänder. Om följaktligen endast en
tand framvrides, så kan instrumentet med säkerhet
inställas på en kvarts grad när.
Hos flygmaskiner, som ha en särskild navigationshytt
(sådana som Byrds och Maitlands maskiner) kan
kurssättningsindikatorn monteras upp i denna, under det att
voltmetern placeras framför föraren. Varje förändring
av kursen blir alltså av navigatören automatiskt
delgiven föraren. Om dubbelkontroller användas, kan en
voltmeter placeras framför vardera föraren utan några
som helst olägenheter. Tvärtom bör detta betydligt
underlätta en noggrann styrning.
C. J. MAGNELL †.
Professor C. J. Magnell avled den 12 september å
Mnntebello invid Helsingör. Magnells hälsotillstånd, som
varit vacklande under våren och sommaren,
försämrades hastigt endast några få dagar före hans bortgång
och döden kom lugnt och stilla utan plågor.
Följande korta biografiska data må här nedan anföras.
Född i Kristinehamn den 19 maj 1857, studerade Magnell
efter avslutade skolstudier först vid tekniska
elementarskolan i Norrköping, avlade avgångsexamen därifrån
1875 och inskrevs samma år vid tekniska högskolan och
dess fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst.
Magnell avlade avgångsexamen från tekniska högskolan
våren 1879 och erhöll samma år anställning såsom ingenjör
och sedermera såsom arbetsledare vid olika
vatten-regleringsföretag och väg- och vattenbyggnader. Efter
sexårig dylik praktisk verksamhet blev Magnell lektor i
byggnadskonst vid tekniska elementarskolan i Borås och
10 år senare, eller 1895, lektor i mekanik vid tekniska
elementarskolan i Norrköping, Magnell stannade där
endast tre år, i det han 1898 antog erbjudandet att bliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>