- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
371

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 29 sept. 1928 - Waldemar P. G. Dyrssen †, av Folke Sandelin - Notiser - Norsk Staal bygger ugn i Tyskland - Mästarekurser inom de mekaniska områdena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 sept. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

371

och grämelse konstatera den för tidiga förlusten av en
man som varit en heder för det svenska namnet i
Amerika.

Waldemar Dyrssens levnadsbana var i korthet
följande. Han föddes i Stockholm 1886, son av sedermera
landshövdingen i Karlstad G. Dyrssen och hans maka,
född Fock. Studentexamen i Karlstad 1904. Därefter
Tekn. högskolan med avgångsexamen 1908 från
fackskolan för metallurgi, större kursen. Hans första
anställning var som ritare och konstruktör vid järnverket i
Hayingen, där en av verkets ägare, Charles de Vendel,
hade samlat omkring sig en stab av svensk-amerikanska

och svenska ingenjörer, vilka han hade lärt sig värdera
under sin . vistelse i Pittsburgh. Denna krets splittrades
senare åt olika håll, men redan innan dess hade Dyrssen
antagit befattningen som martin- och masugnsingenjör
vid Hagfors. Han arbetade där i tre år. De som kände
honom närmare förstodo emellertid att han behövde
bättre utlopp och användning för sitt verksamhetsbegär
än som åtminstone vid den tiden var möjligt vid ett
svenskt järnverk. Hans blickar gingo mot Amerika och
dit reste han 1913. Han erhöll anställning hos Bethlehem
Steel Corp. som konstruktör och gjorde sig där snart
allmänt värderad. År 1915 överflyttade han till
stål-trusten som metallurgisk ingenjör och assistent hos W.
Yl. Walker och J. H. Gray.

Vid denna tidpunkt började en intensiv utveckling av
den elektriska ståltillverkningen i U. S. A., i vilken [-stält]-] {+stäl-
t]+} usten tog ledningen. Densamma innehade de
Héroult-ska patenten och uppförde ugnar, mestadels för
utomstående över hela landet. Dyrssen, som förut ej arbetat
med elektriska ugnar, var snart ståltrustens expert. Han
konstruerade, byggde och igångsatte otaliga ugnar, ofta
personligen ledande arbetet och utan annan hjälp än
oskolade arbetare. En av hans chefer sade om honom:
"He never had a failure".

Efter Walkers död inträdde i viss mån ändrade
förhållanden inom hans avdelning. Det praktiska arbetet
avtog, och Dyrssen tog upp tekniskt-vetenskapliga
uppgifter. Under denna tid tillkommo hans arbeten: "Gas
Producer Practice in Steel Works" och "Recovery of
Waste Heat in Open Hearth Practice", vilka framlades
för resp. American Iron & Steel Inst. och The Iron &
Steel Inst. i London. År 1924 erhöll han ett smickrande
anbud från Blaw-Knox Co i Pittsburgh och inträdde där
som överingenjör, en befattning som han innehade vid
sin död.

Blaw-Knox Co sysslar som bekant med konstruktioner,
huvudsakligen inom det metallurgiska området och är ett

av de ledande företagen inom denna bransch. Genom
sitt inträde hos detta bolag kom Dyrssen på sin rätta
plats. Han var en begåvad konstruktör och använde
sig gärna av originella lösningar. Hans arbete hos
Biaw-Knox har varit mycket fruktbringande. Ett
flertal patent tillförde han sin firma och nya uppslag hade
han ständigt under arbete. Han befann sig vid sin
bortgång i den mest verksamma perioden av sitt liv.

Personligen var Walle Dyrssen allas vän. Den, som
skriver detta, har haft tillfälle följa honom genom skolan,
genom Teknis, på långa utrikes resor och de senaste åren
i Amerika. Överallt var han avhållen av sina kamrater
och av dem han kom i beröring med. Han var pojkaktigt
glad till lynnet, samtidigt försynt och anspråkslös och
hade ett hjärta av guld. Han var en företagsamhetens
och i hög grad överraskningarnas man. Hans
uppfriskande originalitet släppte honom aldrig och deri utsatte
honom ofta för ett och annat skämt i kamratkretsen, som
han själv mest av alla livligt uppskattade. Bland
främlingar var han tillbakadragen och tystlåten, men han tog
skadan igen i den trängre kretsen.

Dyrssen var en utpräglad friluftsmänniska och en
intresserad och outtröttlig sportsman. Han sekunderades
däri som i många andra avseenden av sin maka Eugene
baker, dotter till den kände järnverksbyggaren D. Baker.
Jämte av henne samt föräldrar och syskon i Sverige
sörjes han närmast av tvenne unga söner.

Waldemar Dyrssen! Mottag en sista hälsning från
kamratkretsen. Som den trofaste vännen, den sanne
gentlemannen och den framstående, anspråkslöse
teknikern skall du alltid leva ibland oss.

Folke Sandelin.

NOTISER

Norsk Staal bygger ugn i Tyskland. Såsom denna
tidskrifts läsare torde erinra sig höll dipl. ingenjör Emil
Edwin vid kemi- och bergsvetenskapsavdelningarnas inom
teknologföreningen sammankomst i Grängesberg den 14 maj
1936 ett föredrag över A.’St Norsk Staals metod för
framställning av järnsvamp. Föredraget, vilket återgavs i
Teknisk tidskrift den 12 juni s. å., tilldrog sig mycken
uppmärksamhet. Den där skildrade metoden baserade sig på
användning av fattig malm och rullugn.

’Sedermera har metoden omformats och utvecklats att
lämpa sig för rika koncentrater (7© %), varvid sligen direkt
användes utan förbehandling, och kraftåtgången, som då
angavs till omkr. 2 000 kWh pr ton, har reducerats avsevärt.

Den anläggning, som nu är under uppförande i Bochum,
gemensamt för Vereinigte Stahlwerke och Krupp, planeras
för en årsproduktion av 20 000 ton järnsvamp med en
kraftåtgång pr ton av 1 400 kWh. I stället för rullugn har
bolaget konstruerat en helt ny ugnstyp, som av uppfinnaren
karakteriseras som en muffelschaktugn. Närmare detaljer
om ugnens konstruktion vill bolaget icke lämna, men det
kan nämnas, att beskickningsmaterialer i denna ugn gå in
kalla och produkten kommer ut kall, så att ingen värme går
förlorad genom materialen. Ugnen lär härigenom ha blivit
mycket värmeekonomisk. En annan omständighet av
betydelse är, att ugnen är oberoende av
beskickningsmaterialens tendens att baka ihop sig eller — för styckmalm —
att falla sönder i pulver. Man kan därför direkt använda
högprocentig slig.

Mästarekurser inom de mekaniska områdena. A
Hantverksinstitutet avhålles under instundande vinter följande
kurser:

Mästarekurs i acetylensvetsning under tiden 3—11
december, omfattande c:a 50 timmars teoretisk och praktisk
undervisning, i senare fallet gruppvis, med användning av
modernare apparatutrustningar för olika gastryck. Vid
kursen kommer även svetsning av nyare material såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free