- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
373

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 6 okt. 1928 - Konsumtionskooperationen, av Thorsten Odhe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 OKT.
1928

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 40

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

ÅRGÅNG
58

INNEHÅLL: Konsumtionskooperationen, av redaktör Thorsten Odhe. — Birger Carlson †. — Ekonomisk översikt.—
Notiser. — Tekniska föreningar. — Insänt. — Sammanträden.

KONSUMTIONSKOOPERATIONEN.

På Teknisk tidskrifts anmodan har redaktör Thorsten
Odhe i Kooperativa förbundet beredvilligt lämnat en
orienterande redogörelse för den kooperativa rörelsens i vårt
land utveckling och ekonomiska förhållanden under
senare år.

Den svenska konsumentkooperationens utomordentligt
raska uppsving under de senaste årtiondena, särskilt
tiden efter kriget, har för en stor del av den svenska
allmänheten kommit tämligen överraskande. Man har i
tidningarna kunnat läsa om huru den
konsumentkooperativa centralorganisationen, Kooperativa förbundet,
inköpt än det ena, än det andra industriföretaget, och man
har i tidningarnas referat av de kooperativa
kongressernas förhandlingar kunnat avläsa de växande
medlems-ocli omsättningssiffrorna, men det har — förklarligt nog
för övrigt — stött på stora svårigheter för de utanför
rörelsen stående att bilda sig en uppfattning om
kontinuiteten i utvecklingen. Det snabba tempot i denna
sedan 1914 — under vilken tid det totala medlemsantalet
i de till K. F. anslutna föreningarna ökats från 100 000
till 365 000 och omsättningen inom föreningarna från
22 mill. kr. till 286 mill. kr. — är i själva verket icke
någon tillfällighet utan beror till väsentlig del på att
bakom den nyssnämnda tidpunkten ligga många
årtionden av konsumentkooperativa ansträngningar i
blygsammare skala. Det har tagit en ganska lång tid för
konsumentkooperationen i Sverige att nå fram till
organisatorisk enhetlighet och medvetna strävanden efter
driftskoncentration och modern rationalisering, men
sedan genombrottet på dessa områden ägt rum. har
snabbheten i utvecklingen varit överraskande kanske t. o. m.
för rörelsens egna anhängare. På samma gång som
kooperationens yttre konturer vuxit har rörelsen nått
en mycket anmärkningsvärd inre konsolidering och
finansiell styrka, som tagit sig uttryck i en betydande
kapitalsamling både hos föreningarna och hos
centralorganisationen. Sammanlagt förfogade den svenska
konsumentkooperationen vid slutet av föregående år
över ett eget kapital — insatskapital och fonder — på
nära 70 mill. kr., vilket utgör dess egentliga arbetande
kapital. Vid sidan härav ha centralorganisationen och
en del av de större föreningarna mottagit sparmedel,
K. F. sålunda till ett belopp på omkring 40 mill. kr., men
dessa ingå till övervägande del ej som arbetskapital i
den egentliga rörelsen. Både som en företagsform av
stor och växande betydelse på det område, dit dess
verksamhet i första rummet är förlagd, nämligen
produktion och försäljning av livsmedel, och som
kapitalförvaltare har kooperationen sålunda berättigade anspråk
på uppmärksamhet från den stora allmänhetens sida.

Några historiska data.

Den svenska konsumentkooperationens äldre historia
är i sig själv av mycket stort intresse, icke minst emedan
den i sin mån avspeglar den kooperativa rörelsens och

den kooperativa ideologiens utveckling i dess helhet från
de första utopistiska ansatserna på Robert Owens tid
över de engelska kristna socialisternas
produktionskooperativa försök (arbetarproduktionsföreningarna) och
fram till den moderna "kommersiella" form, som
utvecklat sig på grundval av de särskilt i England, Tyskland
och Schweiz vunna erfarenheterna. En redogörelse
härför skulle emellertid kräva alltför stor plats för att
rymmas i denna artikel, och den intresserade må hänvisas
till de arbeten, som på K. F:s bokförlag utgivits av
Kooperativa förbundets organisationschef, redaktör Axel
Gjöres, som ägnat den kooperativa rörelsens historia ett
mycket ingående forskningsarbete. Det kan vara av
ett visst intresse att i förbigående lägga märke till att
den, som först fäste uppmärksamheten i vårt land på den
tidigare engelska kooperationen, var Erik Gustaf
Geijer, vilken kommit i kontakt med de första Owenska
utvecklingslinjerna under sin resa i England 1809—10.
Fredrika Bremer, som under sin vistelse i England
på 1850-talet kom i beröring med de kristna socialistiska
ledarna F. D. Maurice och Kingsley, beskrev i några
av sina korrespondenser till de svenska tidningarna
några arbetarproduktionsföreningar i London men synes
icke ha fått sitt intresse riktat på den egentliga
konsumentkooperativa rörelsen, vilken vid denna tid höll på
att slå igenom i norra Englands industridistrikt på
grundval av de principer, som uppställts av den i
kooperationens annaler ryktbara föreningen The Equitable
Pioneers i Rochdale. Den lilla svenska föreningen, i
Ör-sundsbro, som grundades på 1850-talet och som kan
sägas vara den första kända svenska
konsumtionsföreningen, hade icke heller kännedomen om rörelsen i
England att tacka för sin uppkomst. På 1860-talet
gjorde man inom svenska ekonomiskt intresserade
kretsar bekantskap med den tyske kooperatören
Schultze-Delitzsch och hans arbeten, i vilka man, liksom
upphovsmannen själv, såg ett medel att komma
hantverkaren och den smärre näringsidkaren till bistånd i hans
kamp mot den överhandtagande storindustriella
utvecklingen. Bland dem. vilka i svensk jordmån sökte
omplantera hans idéer, var den kände nationalekonomen
G. K. Hamilton. En hel del konsumtionsföreningar
kommo också till stånd som direkt resultat av dessa
idéströmningars omplantering. Först i slutet på
1860-talet synes Rochdalekooperationen ha blivit
uppmärksammad i Sverige; år 1869 utgav matematikern och
riksdagsmannen Abraham Rundbäck, lektor i Växjö, en
liten skrift om denna form av kooperation, som i många
avseenden kan sägas ha mönstergill form. Olyckligtvis
nådde denna, skrift en större allmänhet först då en stor
del av de under 1860-talet här och var i landet grundade
föreningarna råkat på obestånd eller upplösts, och dess
roll för den konsumentkooperativa utvecklingen i landet
blev därför icke särdeles stor.

Under 80-talet fick den konsumentkooperativa rörelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free