Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 6 okt. 1928 - Konsumtionskooperationen, av Thorsten Odhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’376
TEKNISK TIDSKRIFT
28 juli 1928
vändelser från ett stort antal föreningar om öppnande
av centrala skoförsäljningsställen ha gjorts. Beträffande
upptagandet av galoschfabrikation är det känt, hur
detta av K. F. motiverades med att enligt deras
uppfattning de privata galoschfabrikerna fört en oriktig
prispolitik, som onödigtvis fördyrat varan för
konsumenterna. Under alla förhållanden har den prisreduktion,
som K. F. genomförde efter övertagade av
Gislaveds-fabriken, verkat i hög grad främjande på efterfrågan av
galoscher, och den kraftigt växande tillverkningen har
gjort utvidgnings- och moderniseringsarbeten
nödvändiga även vid denna fabrik. Personalen har måst
successivt utökas från 300 till 550 personer. Egna
kafferoste-rier ha slutligen startats vid de större
försäljningskontoren. Av den sammanlagda försäljningen från K. F.,
som under 1927 utgjorde 119.75 mill. kr., representerade
varor, som tillverkats vid förbundets egna
produktionsinrättningar, ett värde av 46.03 mill. kr., eller 38,7
procent av hela omsättningen, varav framgår, att
den kooperativa centralorganisationens egen
produktion numera spelar en betydande roll för rörelsen. Yid
sidan av K. F. bedriva även de större föreningarna egen
varuproduktion, som emellertid huvudsakligen avser
varor, vilka äro av lättfördärvlig natur eller på grund av
andra omständigheter icke med fördel kunna tillverkas
centralt, främst charkuterivaror och mjukbröd. Värdet
av denna föreningarnas produktion för 1927 uppskattas
till 26 mill. kr. och kooperationens egen produktion för
det nämnda året hade sålunda ett totalvärde av över 72
mill. kr. I den mån så kan ske med tillhjälp av
kooperationens egna medel torde förbundets produktion komma
att ytterligare utbyggas, och man har för utvecklingen
uppdragit vissa linjer, som ur kooperativ synpunkt äro
normgivande. Den omständigheten, att förbundet säljer
tillräckliga kvantiteter av en vara för att göra
produktion därav lönande, är sålunda icke i och för sig själv
bestämmande, huruvida produktion skall startas eller ej,
utan fastmer den omständigheten, om produktionen av
en vara försiggår på ett oekonomiskt sätt eller är
föremål för monopolistisk prissättning, så att konsumenterna
därigenom påläggas en extrabeskattning. Vidare måste
det enligt kooperativ uppfattning betraktas som
utslagsgivande, huruvida den produktionsgren, som ifrågasattes
som föremål för kooperativ produktion, är av betydelse
för hushållen eller ej. För att möjliggöra öppnande av
nya produktionsområden vid behov har under de senaste
åren en "industrifond" på 7 mill. kr. tecknats och ställts
till K. F:s förfogande. Konsumentkooperationen ser, som
bekant, överhuvud taget som en av sina viktigaste
uppgifter att utgöra en motvikt mot sådana truster och
karteller, som genom monopolistisk prissättning fördyra
livsmedel och andra- livsförnödenheter för
konsumenterna. I detta syfte avläts under 1927 en skrivelse till
regeringen med förslag om registreringsskyldighet för
alla avtal, som beröra de i karteller ingående företagens
rörelsefrihet med avseende å tillverkning, prissättning,
köp och försäljning, och förbundet har förklarat, att det
har för avsikt att fortsätta sitt arbete för att fästa
uppmärksamheten på betydelsen av offentlighet över
monopolsammanslutningarnas verksamhet. I kooperationens
fasta hävdande av den ekonomiska frihetens princip
överhuvud taget äro starka rottrådar till liberal
ekonomisk uppfattning märkbara.
Organisation oeh finanser.
Några uppgifter om K. F:s organisation kunna i detta
samband anföras. K. F:s varuförsäljning är organiserad
på sju avdelningar, av vilka den, som omhänderhar
försäljning av viktualier (hit räknas bl. a. margarin och
mjöl) har den största försäljningssumman att uppvisa.
Vidare finnas fabriksvaruavdelningen (dit bl. a. socker
och kemisk-tekniska artiklar höra),
kolonialvaruavdel-ningen) som gör en stor del av sina inköp genom den
av de kooperativa centralorganisationerna i Danmark,
Norge och Sverige gemensamt skapade
inköpsorganisationen Nordisk Andelsforbund med kontor i Köpenhamn
och London), manufakturavdelningen, skoavdelningen,
husgerådsavdelningen och avdelningen för arbetsmaterial
och maskiner. För den närmare kontakten med
föreningarna finnas försäljningskontor i Stockholm,
Norrköping, Kalmar, Malmö, Göteborg, Kristinehamn, Gävle,
Sundsvall, Östersund och Luleå samt varunederlag på
skilda orter, vilka sortera under dessa. Rymliga, i stor
utsträckning nybyggda magasinsbyggnader med
kontorslokaler finnas vid samtliga försäljningskontor ocli
nederlag. Ledningen av organisationsapparaten i dess helhet
(varuförsäljningen, industriverksamheten, kassa- och
revisionsväsendet samt den ideella verksamheten)
om-händerhas av styrelsen, som består av sju personer,
av vilka tvenne representera organisationsavdelningen
(sekretariat, tidningar och bokförlag) samt
försäkringsföreningarna, Försäkringsanstalten Samarbete och
Livförsäkringsanstalten Folket. Denna väljes av
förvaltningsrådet, vilket direkt utses av de tretton distrikten
ute i landet. Den årligen sammanträdande kongressen,
som består av direkt valda ombud för föreningarna,
behandlar de av styrelsen framlagda förslagen av
principiell innebörd, t. e. startandet av nya
produktionsgrenar. finansieringsplaner osv., medan de löpande
angelägenheterna avgöras av styrelsen, vars medlemmar äro
fast anställda. Detta är i grova drag förbundets
organisation sådan den under loppet av de senaste årtiondena
i olika stadier på grundval av vunna erfarenheter
utformats.
Vad beträffar förbundets finansiella ställning torde om
denna samma omdöme kunna fällas som om
föreningarnas genomsnittliga ställning. Sammandragsbalansen för
förbundet och dotterföretagen (produktionsföretagen) vid
utgången av 1927 visar en omslutning på 75,73 mill. kr.
På tillgångssidan utgöra kassa, bank och obligationer
26,06 mill. kr., varufordringar och lån 13,91 mill. kr.,
varulager 16,59 mill. kr., fastigheter 14,72 mill. kr.,
maskiner och inventarier 2,86 mill. kr., garantikapital 1,55
mill. kr. och främmande aktier 0.04 mill. kr. På
skuldsidan märkes eget kapital inklusive överskott, sedan
K. F:s aktier i egna företag frånräknats, 18,14 mill. kr.,
fonder 8,29 mill. kr., inlåningsräkningarna,
inteckningslån och premielån 42,99 mill. kr., varuskulder 5,96 mill.
kr. och ränta å insatser 0,35 mill. kr. Det sammanlagda
överskottet för K. F. och dess dotterföretag utgjorde
3,53 mill. kr., en ökning av 0,83 mill. kr. mot förra året.
Av den ovan refererade balansen torde framgå, att K. F.
besitter en mycket framträdande finansiell soliditet. Mot
inlåningen, som sedan förra året ökats med över 3 mill. kr.,
svara likvida tillgångar i fullt betryggande proportion.
Likvida medel av första ordningen — kassamedel,
banktillgodohavanden och obligationer — svara mot 42.5 %
av inlåningen. Likvida medel av första och andra
ordningen täcka 96.8 % av de hos K. F. placerade
sparmedlen.
Det är, som synes av ovanstående kortfattade
redogörelse för den svenska konsumentkooperationens
nuvarande läge och verksamhet, en betydande omfattning,
som denna efter icke så många decennier, strängt taget
under tiden efter sekelskiftet, ernått. Frågar man efter
de drivande krafterna bakom denna utveckling, torde
ingen iakttagare, som, om också ytligt, följt densamma,
kunna förneka, att den kooperativa företagsformen i sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
