- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
403

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 27 okt. 1928 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 sept. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

403

ifrån att mig synes den mannen ha blivit underskattad
och ej fullt rättvist bedömd. Det var en begåvad och
otroligt mångkunnig kemist. Som industriledare var han
omstridd, men tar man full hänsyn till de svåra yttre
förhållanden, under vilka han hade att verka, måste man
säga sig, att han nog förtjänade ett mildare bedömande.
Utbildad i Tyskland hade han insupit full förståelse för
den vetenskapliga teknikens betydelse i modern tid,
varför han med iver och intresse medverkade till denna
akademis tillkomst. I sin trohet mot kamratskapet var
han rörande, och han var en mycket god människa.

Gunnar Anderssons verksamhet föll i huvudsak
utanför tekniken, men den hade med densamma intima
beröringspunkter, som gjorde att han väl passade in i
denna krets. Hans nära samband med skogsvetenskapen
låg väl närmast till såsom förbindelseled, men hela den
inriktning, han gav åt sin speciella geografiska
vetenskap, förlänade densamma karaktären av en allmän
rå-varuskunskap, i vilken han förstod att inlägga ett
enastående värde och intresse. Hans kvicka och av
oskrymtad mänsklighet präglade personlighet minnas vi med
saknad.

Akademiens verksamhet har under det gångna året i
vissa avseenden utvidgats. Sålunda har tillkommit en
teknisk beredskapskommitté, i syfte att bedriva sådan
teknisk-vetenskaplig forskning, som påkallas ur
krigs-materialsynpunkter. Kommittén är sammansatt till halva
sitt antal av representanter för arméförvaltningens
artilleridepartement och marinförvaltningen. Vidare har
bildats en kylteknisk kommitté, till hälften sammansatt
av utom akademien stående sakkunniga, i syfte att.
sedan en tidigare bestående kylteknisk förening övergått
i ett alltför obestämt aggregationstillstånd, tillvarataga
de viktiga intressen, som på detta område framträda och
numera i allt högre grad kräva omvårdnad.

Av de forskningsuppgifter, som varit under arbete
(jmfr föregående års berättelser) ha 16 st. avslutats,
under det att till 2 st. anslagits medel till fortsättande. Nya
uppgifter hava upptagits till ett antal av 26 st. Under
året ha av akademiens skriftserier utkommit 27 häften
Handlingar och 18 häften Meddelanden. (Det ovanligt
stora antalet publikationer sammanhänger med det
särskilda samarbete, som kom till stånd med Tekniska
högskolan i anledning av dess 100-årsjubileum.)

Jag1 har tillfredsställelsen anmäla ett stort antal gåvor
såväl till biblioteket som till tekniska museet. Främst är
att nämna den storartade donation, som professorskan
Anna Sjögren gjort i och med överlämnandet av sin
framlidne makes, professor Hjalmar Sjögrens, sällsynt
fullödiga specialbibliotek till akademien. Denna
förnäma boksamling kommer att bilda en särskild avdelning i
form av ett fristående Sjögrenbibliotek.

Överingenjör Axel Sahlin har till akademien
överlämnat en värdefull och rikhaltig samling stuffer, kartor
och litteratur, belysande det stora framtidslandet
Canadas naturtillgångar.

Tekniska museet har utom ett stort antal värdefulla
föremål fått mottaga välkomna penningebidrag till
driftens upprätthållande från ett stort antal personer och
firmor. Kooperativa förbundet har välvilligt bidragit
med 5 000 kr. Museets framtid, som intimt
sammanhänger med lokalfrågan, är tyvärr alltjämt svävande. I
utställningen "Ljuset i människans tjänst" deltog museet
med en livligt uppmärksammad avdelning.

Akademiens forskningsverksamhet hänför sig som
bekant i främsta rummet till bränsleområdet och till det
flygtekniska området, varjämte i nära anslutning till
akademien arbetar det s. k. elektrovärmeinstitutet.
Akademiens forskningsarbeten ha hittills i huvudsak varit

förlagda till spridda arbetslokaler inom närbesläktade
institutioner. Under året har emellertid igångsatts en
tillbyggnad inom fastigheten, varigenom vunnits ett icke
oväsentligt laboratorieutrymme. Härigenom hoppas man
kunna i vissa avseenden vinna en ökad effektivitet.
Huvuddelen av utrymmet är avsett att bliva ett hemvist
för den på senare år allt viktigare grupp av arbeten på
det, kemiska området, vilka kräva en apparatur för
mycket höga tryck, och avses att stå även utomstående
forskare till tjänst i den mån utrymmet det medger.

Det skulle föra för långt att i detalj ingå på en
redogörelse för de arbeten, som under året pågått. Då det
även åligger mig att ge en översikt över den tekniska
vetenskapens allmänna utveckling under året, får jag
försöka att mot den bakgrunden infoga några notiser
rörande såväl de arbeten, som bedrivits inom akademien
som de, för vilka akademien med understöd intresserat
sig.

Den insikten torde väl numera ha allmänt slagit
igenom, att näst efter brödfödan är det tillgången på kraft,
eller rättare uttryckt energi, som har den största
betydelsen för livsuppehället för en alltjämt växande
folkmängd och för en fortskridande förbättring av
människans livsvillkor. På en ekonomisk alstring av kraft och
därmed på tillgången av lämpliga bränslen hänger icke
blott hela den världsomfattande industriella
verksamheten utan jämväl alla transportmedel. Om vi tänka
efter, skola vi finna, att det numera knappast finnes
någon liten detalj i vårt dagliga livs materiella
försörjning, vars tillkomst eller förflyttning i vår ägo icke är
beroende av mekanisk kraft, eller av bränsle eller av
bådadera. I vårt land ha vi till all lycka en hel del
vattenkraft att lita till, men betänkligt ur svensk
synpunkt är, att vi måste använda utländska brännoljor i så
stor utsträckning. Hur skulle vi t. e. få hem flaskan med
morgonmjölken, vedpinnarna från den svenska skogen
och mycket annat, om bensinen skulle tryta?

Vid den i början av denna månad avhållna
bränslekonferensen i London erhöll man en utmärkt överblick
över den mångfald av vetenskapliga, tekniska och
ekonomiska problem, som f. n. äro under bearbetning
världen runt på bränsleområdet, därvid icke blott de för
ögonblicket vunna resultaten kommo till synes, utan även
den sannolika riktningen för den kommande
utvecklingen. Jag kan här endast medhinna att beröra ett par
huvudfrågor.

Ett intressant faktum konstaterades så tillvida som
den länge omstridda lågtemperaturdestillationen nu nått
ett kommersiellt stadium och efter åratal av experiment
och felslagna förhoppningar kommit till praktisk
utformning i stor skala. Den engelska gasindustrien t. e. går
nu in för processen närmast efter de riktlinjer, som
utarbetats vid den engelska regeringens Fuel Research
Station, innebärande ett system med platta och relativt
tunna kammar-retorter. Den erhållna halvkoksen har visat
sig uppfylla alla fordringar på ett gott rökfritt
hushållsbränsle, och de ur tjärorna utvunna brännoljorna ha
kunnat göras hållbara och säljbara till priser, som ge god
avkastning på processen.

De engelska arbetena röra givetvis stenkol, som för
oss har mindre intresse. Men den bränslekemi, som
kommit till utveckling i detta sammanhang, liksom jämväl på
petroleumbearbetningens område, erbjuder stort allmänt
intresse. Vid petroleums bearbetning på bensin har man
kommit ett stort steg framåt i kännedomen om dessa
ämnen och konsten att behärska processerna i och för
framställning jämväl av andra kemiska produkter.

Vårt utgångsmaterial är och förblir träet, spec.
trä-avfallet, och vad de nya kemiska hjälpmedlen kunna ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free