- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
404

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 27 okt. 1928 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’404

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

rätta- för lösningen av vårt bränsleförädlingsproblem
måste nn med all makt undersökas. Akademien har
undersökningar i gång på detta område. Oljor hava
framställts i laboratorieskala. Samtidigt har
uppmärksamhet ägnats åt det svenska destillationsproblemet,
träkolningen. och vissa resultat hava redan vunnits, som höjt
det ekonomiska utbytet i praktisk drift och ställer
ytterligare framsteg i utsikt. Jag tvivlar icke på att den nya
bränslekemien skall kunna avkasta för den svenska
bränsleförsörjningen gynnsamma resultat, och därvid
hoppas jag. att akademiens nya laboratorium skall bliva
till väsentligt gagn.

Ett annat spörsmål av centralt intresse i
stenkolsländerna är ett ekonomiskt utnyttjande av gaserna från
destillationsprocesserna i koksverk o. a. Den tyska
järnindustrien har, som bekant torde vara. under senare år
genomfört en organiserad samverkan mellan hyttverk,
stålverk och koksverk på så sätt, att hyttgaser och
koks-sraser användas för stålverkens värmebehov, och
överskottet i långa rörledningar under högt tryck
distribueras till gaseldning i industrier och kommuner. Vid
Londonkonferensen blev detta faktum föremål för bekymrad
uppmärksamhet från engelsk sida. och det betonades med
styrka, att England måste gå samma väg.

Denna fråga har i och för sig icke så mycket intresse
för oss. Däremot en annan sak. som i detta sammanhang
underströks vid Londonkonferensen, nämligen den nytta
man i Tyskland haft av sina "Wärmestellen", i och för
genomförande på olika områden — bl. a. det nyssnämnda
— av mer eller mindre genomgripande
bränsleekonomi-ska reformer. Det uttalades från engelsk sida, att dylika
organ måc te där skapas. Och i det avseendet ha vi också
i Sverige något att lära. Här behövs organisatoriska
förbättringar, vartill jag i annat sammanhang skall
återkomma.

Ett annat huvudtema på Londonkonferensen var
kol-pulverfrågan. Kolpulvrets frammarsch dokumenterades
uttömmande, dess ökade betydelse för sjöfarten
uppvisades och underströks. Diskussionen rörde sig i mycket
om alternativen central målning contra enhetskvarnar,
och det sistnämnda systemet gavs utan tvivel företrädet.
Kolpulvrets vidgade användning för metallurgiska ugnar
kom väl till synes. Åt detta område har akademien
jämväl ägnat uppmärksamhet. Töre Lindmark liar utfört
och fortsätter undersökningar om kolpulvrets förbrän
ningsförlopp.

Elektricitetens roll såsom bränsle är ett aktuellt
spörsmål överallt, men i särskilt hög grad för
vattenkraftländer. således för oss. Här har det av ingenjör Otto
Stål-iiane ledda Elektrovärmeinstitutet utfört ett
banbrytande arbete, som väckt berättigad uppmärksamhet även
utom landets gränser. Det gäller såväl vad som gjorts till
förbättrande av hushållsapparaternas konstruktion och
ekonomi som ock åstadkomna framsteg i industriella
ugnar och andra anordningar. Institutet ej blott citeras
i utländsk litteratur, utan konsulteras också av utländska
firmor. Till den raska utbredningen av elektriska
uppvärmningsprocesser inom industrien under senare tid har
även Aseas elektrovärmeavdelning verksamt bidragit.

I detta sammanhang må jämväl förtjäna omnämnas
ett av ingenjör Erik Cornelius utexperimenterat
elek-trotermiskt förfarande för glassmältning, som synes hava
goda förutsättningar att slå igenom. 1 detta som i så
många andra fall ligger den elektriska energiens
företräde som bränsle i åtskilliga icke-termiska
omständigheter såsom reglerbarhet. utrymmes- och
personalbesparing m. m. Med andra ord den elektriska energien
verkar rationaliserande på driften.

Jag förbigår denna gång ångkrafttekniken, vars i före-

gående årsberättelse skisserade utvecklingstendenser
alltjämt bestå.

Däremot skall jag något utförligare uppehålla mig
vid förbränningsmotorerna. På det området har det hänt
en hel del. Till en början må erinras om nya på flera
håll bedrivna vetenskapliga undersökningar, som klarlagt
de olika motorbränslenas egenskaper och de fordringar,
de måste uppfylla, t. e. för att i en karburatormotor
möjliggöra en hög kompression utan egentändning och
utan att å andra sidan äventyra säkerheten i
starttänd-ning. Alldeles särskilt viktiga äro dessa resultat för
flygmotorn, dess effektivitet och säkra funktion.
Undersökningar av U. S. A. Bureau of Standards och svenska,
av E. Hubendick, torde böra nämnas.

Även för dieselmotorn är den nya specialiserade
kunskapen om motorbränslets egenskaper av största vikt,
särskilt då det gäller små snabbgående typer för bil- och
flygplansdrift. Till detta mål närmar man sig nu ganska
raskt, och lösningen torde icke vara långt borta.

En utomordentligt intressant nyhet har låtit tala om
sig, nämligen en kolpulvermotor, konstruerad av
Pawli-kowski och. efter vad det vill synas, hållen under rätt
lång tid i drift utan särskilt stark förslitning eller
för-smutsning. Kolpulvret införes i en förkammare under
lågt tryck, varefter blandningen med högtryck inpressas
i arbetscylindern och där förbrännes. Allt sedan Diesel
själv år 1893 förgäves sökte lösa detta problem, har det
ansetts praktiskt taget olösligt. Skulle det nya uppslaget
visa sig bärkraftigt, torde man vara berättigad tala om
en verkligt ny epok i motortekniken.

En annan nyhet, om ock med en sensationell bismak, är
den s. k. raketmotorn, med vilken Opel laborerar. Rent
teoretiskt föreligger här en möjlighet till en sådan
effektiv utnyttning av drivmedlet och ernående av sådana
accelerations- och hastighetsvärden, att det voro
otänkbart. att den spejande människoanden icke skulle söka
utforska, huru långt man kan komma i praktisk
tillämpning. De förberedande försöken ha synbarligen utförts
med krutladdningar, men kontinuerliga bensindrivna
motorer på revolverprincip föreligga i konstruktion.
Uppslaget verkar fantastiskt och har lancerats med en rätt
stark dosis reklam, men jag för min del är övertygad om
att det finns allvarliga resultat att hämta på detta
hittills ej alls bearbetade gebit.

Innan jag lämnar motorområdet, vill jag nämna ett
"ord om flygmotorernas utveckling. Denna har på senare
tid särskilt varit inriktad på den luftkylda motorn med
cylindrarna i stjärnform runt axeln. Såväl europeiska
som amerikanska konstruktioner av stor fulländning ha
sett dagen, och storleken tenderar hastigt upp emot 1 000
hk. Härvid spelar roll utvecklingen av kuggväxel
mellan motorn och propeller. Även förkompressortekniken
har hastigt gått framåt, möjliggörande effektens
utnyttjande jämväl på större höjder.

1 fråga om flygplansbygge är det ett intressant
faktum, att stålmaterial hastigt vinna terräng. För Sveriges
del har denna utveckling stor betydelse, framförallt ur
försvarets synpunkt, men även eljest. Inom akademien
pågå undersökningar, inriktade på detta mål. samtidigt
som även andra materialfrågor genomforskas.

I dessa materialundersökningar ingå såsom ett viktigt
led utforskandet av korrosions- eller frätningsfenomenen,
vilka f. ö. i många sammanhang göra sig påminda.

Ett område, som vi alla veta är statt i jäsande
utveckling, är radiotekniken. De senaste framstegen i fråga om
långdistanskommunikationer sammanhöra med
utbildningen av kortvågssystemen, dvs. användning av
våglängder mellan ungefär 11 och 43 meter. En del i början
uppträdande svårigheter hava så småningom övervunnits.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free