- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
406

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 27 okt. 1928 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst - Några nya synpunkter rörande den tekniska undervisningen på mellanstadiet, av Henning Billstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’406

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

placerad knapp, är således icke automatisk, men dock
innebärande en betydlig förenkling i manöverhänseende.

Såväl inom industrien som inom näringslivet i övrigt,
förvaltning m. m., gör sig f. n. med styrka gällande en
strävan till rationalisering. Icke blott då det gäller
industri, utan även i övrigt grundar sig rationaliseringen
i mångt och mycket på teknik. Här är det inte längre
fråga egentligen om nya tekniska idéer som sådana, utan
mera om nya användningsområden för kända tekniska
element, och detta är en nyskapande
uppfinnareverksamhet så god som någon. Även om detta slag av teknisk
verksamhet icke gör så mycket väsen av sig. förtjänar
den i själva verket en mycket stor uppmärksamhet på
grund av de ekonomiska konsekvenser, de besparingar
i driften, som den kan åvägabringa och som mången
gång kan vara avgörande för ett företags eller en in-

dustrigrupps vara eller icke vara. På detta område har
redan mycket blivit uträttat, men troligen stå vi här
endast i början av en upprensningsperiod. Akademien
söker finna lämpliga vägar för att bidraga till ett
förmedlande av teknikens nyttiggörande i största möjliga
grad för rationaliseringsåtgärders genomförande på olika
områden.

Härmed tror jag mig ha i stora drag berört det viktigaste
av vad som under året tilldragit sig inom akademiens
synkrets, väl medveten om att mycket skulle vara att
tillfoga, om anspråk på en något så när fullständig
redogörelse skulle kunnat motsvaras. Till slut må det
endast tillåtas mig att giva uttryck åt akademiens erkänsla
och tacksamhet för allt det stöd och det goda samarbete,
som under det gångna året kommit henne till del från
myndigheter, korporationer och enskilda.

NÅGRA SYNPUNKTER RÖRANDE DEN TEKNISKA
UNDERVISNINGEN PÅ MELLANSTADIET.

I nr 21 av Teknisk tidskrift finnes införd en artikel
under rubriken: "Elevfrekvensen vid de tekniska
fackskolorna", författad av lektorn vid tekniska gymnasiet
i Örebro, Svenfredrik Möller. Förf. lämnar en i
tabellform upprättad översikt över antalet lärjungar vid
de tekniska läroverken under höstterminerna 1923—1927.
Härav framgår att ifrågavarande skolor, på ett par
undantag när, haft och fortfarande ha ett mycket ringa
antal elever. Som lektor Möller också omnämner,
uppmärksammades detta förhållande av statsrevisorerna år
1923. Revisorerna ifrågasatte nämligen, huruvida en
del av de nuvarande tekniska läroanstalterna med
hänsyn till det obetydliga elevantalet, äro betingade av ett
verkligt behov hos de industrigrenar, som den vid
skolorna meddelade undervisningen är avsedd att tillgodose.

I den av skolöverstyrelsen avgivna förklaringen med
anledning av statsrevisorernas uttalande gör styrelsen
gällande, att orsaken till den minskade
elevtillströmningen uteslutande är att söka i de dåliga
konjunkturerna inom näringslivet och icke i organisatoriska
förhållanden inom den tekniska undervisningen på
mellanstadiet. Skolöverstyrelsen uttalar också den
förhoppningen att en förbättring inom näringslivet skall
komma att medföra att skolorna bli nöjaktigt besökta.
Erfarenheten från de senaste åren har emellertid visat,
att styrelsens förhoppningar härutinnan icke slagit in.
Trots den enastående högkonjunktur, som varit rådande
inom byggnadsindustrien under senare åren, har
exempelvis den i Malmö år 1920 upprättade 2-åriga
husbygg-nadsfackskolan aldrig haft flera än 10 elever i någon
klass. Under sistförflutna läsår var antalet ordinarie
lärjungar 6 resp. 7 i vardera årskursen.

Övriga fackskolor äro i stort sett lika fåtaligt besökta,
ja, en del till och med mindre än den nyssnämnda. Den
skola, som haft att uppvisa det lägsta elevantalet, är
den till Härnösand förlagda fackskolan för träindustri,
vilken oaktat ett synnerligen gynnsamt läge i ett av
Norrlands största industridistrikt, hittills ej under något
år lyckats samla mera än högst 4 kompetenta
inträdessökande. Sammanlagda antalet lärjungar i denna
fackskola har, allt sedan dess tillkomst, ej överstigit 8 st.
Härav torde framgå, att den undervisning denna skola
meddelar, icke anses vara av den betydelse för landets
träindustri, som man vid skolans grundande väntade sig.

De stora kostnader, som de tekniska läroanstalterna

kräva, gör det nödvändigt att se till, att skolornas antal
och organisation står i rimlig proportion till vad som
kan anses erforderligt för tillgodoseendet av landets
behov av tekniskt utbildad arbetskraft.

Årskostnaderna per elev vid tekniska elementarskolor,
tekniska gymnasier och 2-åriga tekniska fackskolor
under budgetåret 1926—1927 framgå av nedanstående
sammanställning.

’) Härav statsbidrag 4 193 kr. \ De överskjutande beloppen bekostas av

2) „ „ 4 684 „ / järnkontoret.

Som jämförelse med ovanstående kan nämnas att
motsvarande kostnader vid Tekniska högskolan och Chalmers
tekniska institut under samma budgetår voro 1 966 resp.
1 003 kr.

De i tabellen angivna siffrorna innefatta icke utgifter
för undervisningslokaler, ej heller har vid deras
uträknande hänsyn tagits till de stora engångskostnaderna för
skolornas laboratorieutrustning och annan
undervisningsmateriel. Vad undervisningslokalerna beträffa så
äro vederbörande kommuner skyldiga att tillhandahålla
sådana för tekniska elementarskolor, tekniska gymnasier
och fackskolor. Bergsskolornas lokaler bekostas av
enskilda sammanslutningar under det att staten bestrider
utgifterna för dylika evad det gäller Tekniska högskolan
och Chalmers tekniska institut. Undervisningsmateriel
till samtliga tekniska läroanstalter, såväl högre som
lägre med undantag för bergsskolorna, vilkas
verksamhet till stor del finansieras med enskilda medel, bekostas
däremot av staten.

Ur samhällsekonomisk synpunkt är det förmånligare
att koncentrera den "lägre" tekniska undervisningen till

Läroanstalt

Utgift per
lärjunge

Tekniska Elementarskolan, Norrköping........ 1 319 kronor

„ , Borås................... 2 372 „

Tekniska gymnasiet )

Malmö................ 1 875

Maskintekniska fackskolan I,
Kemiskt tekniska „
Byggnadstekniska „ )

Tekniska gymnasiet, Örebro ........................... 1115

SS1! Härnösand ............ 2 213

Elektrotekn. fackskolan, Västerås.................... 4 556

Bergsskolan. Filipstad ....................................... 7 109«)

, Falun ........................................... 7 6052)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free