- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
407

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 27 okt. 1928 - Några nya synpunkter rörande den tekniska undervisningen på mellanstadiet, av Henning Billstrand - Notiser - Bestyrelse för Svenska teknologföreningens årsmöte 1929 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Ordinarie allmän sammankomst, av Fmn.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 sept. 1928

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

407

ett mindre antal läroanstalter, vilka kunna utbyggas i
mån av behov. Härigenom möjliggöres ett bättre
utnyttjande dels av lärarkrafter och skollokaler och dels
av den vid dessa skolor mycket dyrbara
undervisningsmaterielen. Med nutida kommunikationer torde det
också från elevernas synpunkt vara tämligen likgiltigt till
vilken ort skolorna förläggas, enär det stora flertalet av
dem i alla fall icke äro bosatta i läroverksstaden.

Den blivande löneregleringen för lärarpersonalen
nödvändiggör också förenklingar i organisationen, därest
icke utgifterna skola stiga ytterligare. Då det är av
stor vikt att till lärare vid de tekniska läroverken kunna
förvärva fackmän med såväl goda teoretiska kunskaper
som en omfattande industriell erfarenhet, blir det också
nödvändigt att bèstämma lärarlönerna med hänsvn
därtill.

Den låga elevfrekvensen vid de tekniska läroverken
är, som ovan nämnts, icke enbart en följd av de dåliga
konjunkturerna, utan beror säkerligen till största delen
på den år 1918 beslutade och under närmast följande
åren genomförda reformen av den tekniska
undervisningen på mellanstadiet, varvid de två-åriga tekniska
fackskolorna inrättades. Detta innebar ett försvagande av
denna undervisning. Fackskolorna lämna en till ett visst
industriellt område begränsad undervisning. Det har
emellertid visat sig, att den studerande ungdomen
föredrager sådana läroanstalter, som meddela en mera
allmänt lagd teknisk utbildning framför fackskolornas
strängt specialiserade, oaktat lärotiden vid de förra är
treårig.

I den allmänna motiveringen för inrättandet av de
tekniska fackskolorna heter det bl. a.: "Slutligen gives
det inom stats- och kommunalförvaltningarna, som
numera hava att handlägga ett stort antal tekniska frågor,
många platser för vilka en teknisk fackskolekurs borde
vara av stort värde." Detta antagande har visat sig
vara felaktigt, åtminstone beträffande statens
institutioner. av vilka kommunikationsverken ha den största
användningen för tekniskt skolade tjänstemän. Av dessa
verks instruktioner framgår att med undantag av
ritar-befattning vid telegrafverket (en tjänst, för vilken
folkskoleunderbyggnad anses tillräcklig i andra statsverk)
utgör avgångsexamen från teknisk fackskola ej formell
kompetens till någon befattning, som fordrar högre
teoretisk underbyggnad än folkskola. Examen från
teknisk fackskola är således som merit för statstjänst till
och med underlägsen realskolexamen. Avgångsexamen
från teknisk elementarskola utgör däremot, i likhet med
examen från tekniskt gymnasium, formell kompetens till
en hel del tekniska tjänster vid ovannämnda verk, för
vilka annars fordras teknisk högskolebildning samt
ersätter även studentexamen i de fall, där denna anses
erforderlig.

Vilka utsikter som öppnas för erhållande av
kommunala tjänster efter genomgåendet av teknisk fackskola
är svårt att uttala sig om, enär bestämmelser saknas rö
rande teoretiska kompetensvillkor för dylika
befattningar.

De tekniska gymnasierna tillkommo för att tillmötesgå
det från industriellt håll framförda kravet, att, jämte
tekniska fackskolor med sina specialiserade lärokurser,
bibehålla ett par av de tekniska elementarskolorna
såsom läroanstalter för en mera allmän teknisk-merkantil
utbildning. Lärokursen vid tekniska gymnasier
omfattar, liksom vid tekniska elementarskolor, tre 1-åriga
klasser. Ursprungligen var det meningen att
linjeuppdelning ej skulle förekomma vid dessa skolor. Någon
dylik finnes ej heller vid tekniska gymnasierna i Malmö
och Härnösand. Vid Örebro tekniska gymnasium har

man däremot i stor utsträckning bibehållit den gamla
organisationen oförändrad med fyra parallella
avdelningar och en viss differentiering ifråga om
undervisningen. Detta läroverk, som genom omorganisationen
betydligt förbättrades, har visat sig vara mycket
ändamålsenligt och har därför tillvunnit sig stort förtroende
från såväl industriens som fackmännens sida. Denna
skola har också att uppvisa det största lärjungeantalet
av alla tekniska läroverk i riket. Under höstterminen
1927 hade exempelvis enbart den elektrotekniska
fackavdelningen i Örebro 26 ordinarie elever under det att
elektrotekniska fackskolan i Västerås samma termin
endast hade 12 ord. lärjungar. Tack vare att kursen är
3-årig är Örebroläroverket i tillfälle att jämte
specialutbildningen ge eleverna en god allmän teknisk bildning
samt dessutom bibringa dem större kunskaper i de
humanistiska ämnena än vad som på grund av den
begränsade tiden är möjligt vid de tekniska fackskolorna.

Då omorganisationen av en del tekniska
elementarskolor till tekniska gymnasier innebär en avsevärd
förbättring av dessa skolor må man hoppas, att ungdomen,
i större utsträckning än hittills varit fallet, kommer att
begagna sig av den undervisning, som där meddelas.

Därest undervisningen vid de tekniska gymnasierna
icke bindes alltför starkt vid vissa en gång för alla
bestämda former, såsom förhållandet varit med tekniska
elementarskolorna, utan sådana modifikationer göras,
som kunna bliva erforderliga för att examen från
desamma skall medföra rätt till fortsatta studier vid ett
större antal högskolor, komma säkerligen dessa
läroanstalter att vinna ett tillfredsställande elevantal.

Reformer i antydd riktning skulle med all sannolikhet
ej öka tillströmningen till de lärda banorna, men
däremot leda in ungdomen på praktiska utbildningsvägar.
På så sätt åstadkommes även yttre likställighet mellan
de tekniska och allmänna läroverken, varigenom
likvärdigheten i socialt hänseende mera komme till uttryck.

Många av dem. som nu föredraga att studera vid de
allmänna läroverken, göra det helt enkelt därför att
studentexamen ger ökade möjligheter för fortsatta
studier vid universitet och högskolor. Avgångsexamen
från tekniskt gymnasium eller teknisk studentexamen,
som den också benämnes, berättigar till inträde vid
Tekniska högskolan och Handelshögskolorna, men
godkännes exempelvis ej som teoretisk kompetens för den,
vilken önskar bliva antagen som elev vid lantmäteristaten,
trots att en lantmätares yrke i övervägande grad är
tekniskt.

Henning Billstrand.

NOTISER

Bestyrelse för Svenska teknologföreningens årsmöte 1929

har utsetts av föreningens styrelse. Till ledamöter, utöver
föreningens ordförande, vice ordförande och sekreterare,
som äro självskrivna, valdes överintendenten Axel Lagrelius,
direktör Gösta Klemming, arkitekt Eskil Sttndahl,
stats-inspektör R. Holmer och civilingenjör S. G. Gösta Smith.

Fmn.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Ordinarie allmän sammankomst hölls å föreningens lokal
den 17 okt. under direktör Kr. Huldts ordförandeskap. Till
ledamöter i föreningen invaldes på styrelsens tillstyrkan:
Diplomingenjör dr Günther Parizot, Stockholm;
civilingenjör Sven Forsberg, Skoghall; ingenjör Oskar Einar Rising,
Åby; civilingenjör Erik Edvard Eriksson, Stockholm; in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free