- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
412

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 3 nov. 1928 - Egen pensionskassa eller gemensam? av Emil Liedstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’412

TEKNISK TIDSKRIFT

28 juli 1928

den egna kassan gentemot den gemensamma
uppenbarligen endast uppstå därigenom att i den förra antingen
utgifterna bliva mindre, avkastningen å pensionsmedlen
större eller fonderingen mera begränsad. Med avseende
å utgifterna äro då att taga i betraktande dels de rena
pensionsutgifterna, dels förvaltnings- och liknande
utgifter. Om det emellertid förutsattes, att pensioneringen
i båda fallen sker efter samma principer, kan
uppenbarligen någon skillnad i pensionsutgifter icke uppkomma.
Förvaltningsutgifterna åter måste vid en likvärdig
förvaltning bliva betydligt högre i en egen kassa än i en
gemensam, detta helt enkelt därför att man i den senare
har lättare att ernå den specialisering, tekniska
utrustning etc., som karakteriserar stordrift gentemot
smådrift, Emellertid blir i praktiken förvaltningen i en egen
kassa långtifrån likvärdig med förvaltningen i en
gemensam. Detta kan nog i en del fall medföra, att
förvaltningen erhålles något billigare i den egna kassan,
men måste i vart fall den besparing, som sålunda kan
uppnås, stanna vid skäligen obetydliga belopp. Till
belysande härav må nämnas, att förvaltningskostnaderna i
Sveriges privatanställdas pensionskassa — trots denna
kassas utmejslade teknik och smidiga pensionssystem —
belasta inflytande avgifter med endast 3 %, dvs. av
100 000 kr. i avgifter åtgå 3 000 kr. till
förvaltningskostnader. Vid sidan av den ringa besparing, som i nämnda
avseende ligger inom möjligheternas gränser, måste de
olägenheter, som den egna kassans primitiva förvaltning
medför, te sig mycket betydande. Vilka dessa
olägenheter äro. skall närmare beröras här nedan.

Enär alla pensionskassor äro fria från beskattning,
kan på denna punkt ingen olikhet uppstå. Ej heller kan
någon nämnvärd skillnad uppkomma med avseende å
pensionsmedlens avkastning, för såvitt givetvis
medelsplaceringen sker i likvärdiga säkerheter. Skulle
möjligen någon skillnad kunna spåras i nämnda avseende, bör
den vara till favör för den gemensamma kassan, vilken
på grund av sin större rörelse har lättare att göra ett
förmånligt urval mellan de olika placeringsobjekt, som
erbjuda sig.

Vad vidare beträffar fonderingen, dvs. det successiva
reserverandet av medel, intill dess resp. pension skall
börja utgå. kan denna otvivelaktigt ske med större
precision i den gemensamma kassan än i den egna, På
grund av den större erfarenhet angående dödlighet och
andra riskmoment, som efterhand måste komma att
samlas i den förra, och den starkt begränsade betydelse
slumpen får i en större rörelse än i en mindre, kan man
nämligen i den förra bättre begränsa fonderingen till vad
som motsvarar säkerhetens krav, och använda
uppstående överskott till nedpressning av kostnaderna,

Av vad nu sagts, torde framgå, att någon nämnvärd
skillnad i kostnadshänseende ej i längden kan uppstå
mellan den egna kassan och den gemensamma. Under
begränsade tidsperioder kunna dock väsentliga
skiljaktigheter uppkomma, beroende därpå att den egna
kassan — i motsats till den gemensamma — är i avsevärd
grad underkastad slumpens växlingar på grund av den
mindre omfattningen av den förra kassans rörelse. Det
ekonomiska förloppet måste därför bliva betydligt
jämnare och sålunda lättheräkneligare i den gemensamma
och större kassan än i den egna och mindre.

Den fördel, som kan antagas ligga i möjligheten att
helt eller delvis placera en egen pensionskassas medel i
det egna företaget, är i själva verket ganska tvivelaktig.
Håller man sig därvid inom en sådan ram, att säkerheten
för de placerade medlen är bevarad, är ju intet att
invända mot en sådan placering, men inom denna ram
kunna och böra placeringar givetvis jämväl ske av den

gemensamma kassans medel. Går man emellertid
utanför denna gräns, äventyras pensionskassans främsta
tillgång, nämligen dess ekonomiska oavhängighet, och den
tillgången torde näppeligen någon företagsledare med sin
personals bästa för ögonen vilja riskera,

I det förestående har redan framhållits, att den
gemensamma kassan på grund av sin större rörelse är i
väsentlig grad skyddad mot slumpens verkningar. Det är
emellertid ej blott härigenom, som denna erhåller en
väsentligt större soliditet än den egna. Inom en kassa av
det förra slaget kan nämligen — utan att detta verkar
tyngande på förvaltningsutgifterna — en fortlöpande
kontroll ägnas åt den ekonomiska utvecklingen. I de egna
kassorna är man däremot nödsakad att begränsa de
försäkringstekniska undersökningarna av den ekonomiska
ställningen till att ske en gång vart femte år eller dylikt.
Skulle därför utvecklingen i en egen kassa börja gå i
ogynnsam riktning, hinner denna utveckling fortskrida
ganska långt, innan den kan vederbörligen konstateras,
vilket i sin tur måste öka svårigheterna att få täckning
för en möjligen uppkommen brist,

Även i flera andra avseenden står den gemensamma
kassan i en väsentligt högre klass än den egna, Sålunda
löser den en svårighet, som de egna kassorna praktiskt
taget genomgående stupat på, nämligen pensioneringens
vidmakthållande vid en anställds övergång från ett
företag till ett annat. Här befinner sig i själva verket de
egna kassornas Akilleshäl. En dylik övergång medför
nämligen i de egna kassorna nästan undantagslöst ett
tvångsavbrott i pensioneringen och total eller partiell
förlust av de medel, som för den anställdes pensionering
uppsamlats. I den gemensamma kassan faller det sig
däremot naturligt, att vid en övergång från ett företag
till ett annat pensioneringen i det nya företaget anordnas
som en direkt fortsättning av den i det gamla. Och har
det nya företaget ingen pensionering ordnad, kan den
anställde själv i önskad utsträckning hålla
pensioneringen vid makt. Skulle slutligen ingen fortsättning av
avgiftsbetalningen äga rum, erhåller den anställde ett
fribrev — av förhållandevis mycket betydande storlek
— å de pensionsförmåner, som svara mot de inbetalda
avgifterna.

Vidare möjliggör den gemensamma kassan en bättre
anpassning av pensioneringen efter de individuella
behoven, i det att de enskilda medlemmarna där på egen
bekostnad och efter sina rent personliga behov kunna
bygga på den genom arbetsgivaren grundade
pensioneringen, något som praktiskt taget är uteslutet i den egna
kassan på grund av de komplikationer i förvaltningen,
en dylik rättighet skulle medföra, Till den bättre
anpassningen bidrager också den omständigheten, att en
gemensam kassa, om den är byggd på s. k. godkända
stadgar, jämväl kan tillförsäkra sina medlemmar på en
gång utfallande kapitalbelopp intill ett belopp av 4 000
kronor.

Utöver den osmidighet, som sålunda i flera viktiga
hänseenden karakteriserar de egna kassornas
verksamhet, finner man vid en granskning av nu befintliga egna
pensionskassors stadgar, att dessa i största utsträckning
äro behäftade med svåra fel av olika slag. Bland de
vanligast förekommande må nämnas, att pensionsrätt
ofta helt eller delvis saknas vid invaliditets- eller
dödsfall, som inträffa under medlemskapets tidigare år, och
ätt de anställdas avgifter bestämmas efter så grova
regler att de anställda i många fall ej erhålla valuta ens för
sina egna inbetalningar till kassan osv.

Ehuru de egna kassorna otvivelaktigt spelat en
ingalunda betydelselös roll, innan det centrala
pensionsväsendet nått sin nuvarande nivå, är det uppenbart, att de icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free