- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
422

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 10 nov. 1928 - Torkning av keramiskt gods, av A. J. Eduards - Notiser - C. F. Lundströms stiftelse lämnar utdelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller mindre mängd fuktighet från cirkulationsluften utfälld
och i samma mån blir godsets torkning påskyndad eller
fördröjd. Sålunda befriad från en del fuktighet får
cirkulationsluften passera luftuppvärmaren och inträder ånyo i
torkkammaren under något förhöjd temperatur, t. e. 90 °C,
och med en något lägre relativ fuktighet, t. e. 95 %.
Cirkulationsluften upptager därvid från godset den önskade
mängden fuktighet, för densamma till kondensatorn, varest
den utfälles, går därefter till uppvärmaren osv. Tack vare
detta ytterst bekväma sätt att reglera cirkulationsluftens

Fig. 2. T, T i, T 2 och Tw = termometrar, H — hygrometrar.

torkningsförmåga har man möjlighet att, som ovan redan
påpekats, på kortast möjliga tid torka det mest ömtåliga
gods utan att riskera sprickbildning, deformering etc. uti
detsamma.

Emedan torkningsarbetet fortgår i en sluten krets och
alltjämt samma luft användes, åtgår praktiskt taget ej mera
värme än som motsvarar ångbildningen av det ur de
keramiska föremålen uttorkade vattnet. Torkningen sker
sålunda vid en dylik anordning på det mest ekonomiska sätt.
Mot slutet av torkningen kan frisk luft på lämpligt ställe
i systemet med fördel insläppas.

Den här i princip illustrerade torkningsanläggningen är
av firman Bamag-Meguins i Berlin konstruktion.
Kännetecknande för denna firmas typkonstruktioner är bl. a.,
som i någon mån framgår av hithörande skisser,
anordningen av en ventil, med vars hjälp cirkulationsluftens
riktning i torkkammaren låter sig omkastas. Dessutom äro
fördelningsväggarna för varmluften byggda så att luftens
utloppsmynningar äro riktade nedåt. Vidare äro anordnade
ledbräder, genom vilka en injektorartad verkan uppstår.
Härigenom ernås att den inträdande varmluften, utan att
stöta direkt på de torkande föremålen, blandar sig med den
i kammaren redan befintliga fuktiga luften och sätter även
denna i cirkulation, så att alla ytor likformigt bliva
oinspelade av luften. Sedan anläggningen en gång blivit
inreglerad med hänsyn till sin uppgift, erfordrar densamma
ingen annan betjäning än att man under torkning cirka en
gång i timman omkastar en ventil. För ernående av
kontinuitet i sin torkning låter man gärna samma apparater
växelvis betjäna två torkkammare.

Dylika torkningsanordningar äro givetvis att
rekommendera även för andra branscher.

A. J. Eduards.

NOTISER

C. F. Lundströms stiftelse lämnar utdelning. Av
godsägaren C. F. Lundströms på sin tid gjorda donation till
främjande av allmännyttiga ändamål, vilken förvaltas av
C. F. Lundströms stiftelse, Stockholm, kommer nästa år att
lämnas utdelning. Utdelningen skall enligt testators vilja
i första hand komma sådana vetenskapliga eller praktiska
undersökningar och uppfinningar till del, vilka kunna
tänkas bli till större gagn för industrien och lantbruket med
dess binäringar.

TEKNISK TIDSKRIFT

10 nov. 1928

Fig. 1. Torkkammare för kasettlar och formsten.

torkningstiden, allt efter materialets
beskaffenhet nedgått till 10—20 % av vanlig torktid.

Vad detta betyder ekonomiskt vid fabrikation
av sanitetsgods, isolatorer, formsten,
glasvan-nor, deglar, eldfast sten, kasettlar, gipsform
etc. torde utan vidare inses.

En rationell torkanläggning består, förutom
torkkammaren med sin
luftfördelningsanord-ning, av en trumma med ventil för omkastning
av luftens rörelseriktning, en kondensator för
utfällning av fuktighet, en luftuppvärmare, en
ventilator, förbindningsrör och mätinstrument.
Luftuppvärmningen sker helst med ånga,
mindre gärna med från någon eldstad, resp. ugn
avgående förbränningsgaser.

Förloppet vid en dylik torkanläggning är i
korthet följande.

Det nyformade godset införes uti
torkkammaren antingen på vagnar försedda med
lämpliga fack eller hyllor eller ock inbäres
detsamma å bräder och placeras uti fasta fack på
vanligt sätt. Sedan rummet tillslutits börjar
processen.

Att börja med och uteslutande i
uppvärmningssyfte låter man luft om c:a 80 °C (den
härför lämpligaste temperaturen) och med en
relativ fuktighetsgrad av c:a 100 %, dvs. fullt
mättad, cirkulera uti torkkammaren kring
godsets alla ytor. Under denna period förekommer
sålunda ingen som helst torkning av godset,
utan endast en jämn och genom hela massan
gående uppvärmning av samma. Luften har sålunda
hittills fått tjäna blott som värmeförmedlare. Kondensatorn
eller kylaren har givetvis under denna uppvärmningsperiod
ej varit i funktion.

Sedan godset nu blivit väl genomvärmt, tager
torkningsperioden sin början. Därvid dirigerar man luften från
tork-kammaren till den på lämpligt ställe i kretsen befintliga
kondensatorn. Uti densamma utfälles den del av
fuktigheten, som finnes i luften, motsvarande
temperatursänkningen. Det vatten, som sålunda bildats i kondensatorn,
låter man avrinna och kan genom uppmätning lätt
registreras. Kylvattnet i kondensatorn regleras allt efter den
mängd fuktighet man önskar utfälla från cirkulationsluften
eller med andra ord allt efter den hastighet man önskar
torka godset. Allt efter som kylvattnets hastighet i
kondensatorn ökas eller minskas blir, såsom nämnts, en större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free