- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Allmänna avdelningen /
423

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 10 nov. 1928 - Notiser - C. F. Lundströms stiftelse lämnar utdelning - Flytande tillverkning - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Jönköping, av V. R. - Tekniska föreningen i Hälsingborg, av J. B.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 NOV. 1928

Donationsmedlen kunna vidare utnyttjas för sådana
företag, som avse att gagna den arbetande befolkningen i
ekonomiskt och moraliskt hänseende, ävensom för att
upphjälpa nya eller redan befintliga slöjder och näringar samt
för undervisning vid arbetsstugor, slöjd-, yrkes- och
lärlingsskolor. Slutligen kunna också medel utgå till utgivande
av populära skrifter på något av förutnämnda områden.

Flytande tillverkning behandlas av överingenjör O.
Kärnekull i en längre artikel i det i dagarna utkomna
oktobernumret av Industriförbundets meddelanden. Ett
intressant bidrag till belysande av den aktuella s. k.
Mondis-men eller den industriella fredsrörelsen i England ingår
även i ifrågavarande nummer, vilket dessutom innehåller
artiklar om standardiseringsarbetets utveckling och om
teknisk revision samt Industriförbundets utlåtanden om
arbetslöshetsförsäkring, om patent- och varumärkesavgifternas
sänkning, om tvenne färjeprojekt, om ersättning för
yrkessjukdomar m. m.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Tekniska föreningen i Jönköping

hade sitt första sammanträde för arbetsåret 1928—1929 å
Stora hotellet lördagen den 6 oktober under ordförandskap
av civilingenjör W. Graneli.

Styrelse- och revisionsberättelser för det gångna
arbetsåret föredrogos och beviljades styrelsen decharge.
Medlemsantalet uppgick till 195 st. och kassabehållningen till
kr. 434: 70. Till styrelse för det nya arbetsåret omvaldes:
civilingenjörerna W. Graneli, ordf., A. Werner, v. ordf., och
V. Roempke, sekr. och kassaförvaltare, majoren i vvk
N. R. R. Ekvall, ingenjör J. H. Ericsson samt
överingenjörerna T. Jung och J. Lagerman.

Efter inval av 14 medlemmar hölls aftonens föredrag av
ingenjör H. A. Anderfelt, Kobe, över ämnet "Det nutida
Japan". Det med en mängd skioptikonbilder illustrerade
föredraget gav åhöraren en god inblick uti våra dagars
Japan, dess seder och bruk, dess kulturella nivå, och det
japanska folkets andliga och materiella framtidssträvanden.

Till föredraget med efterföljande supé och angenämt
samkväm, varunder föredrogos bl. a. ett par japanska
musikstycken, hade även ledamöternas damer inbjudits.

V. R.

Tekniska föreningen i Hälsingborg

avhöll sitt första sammanträde för arbetsåret lördagen den
22 sept. å Restaurant Högvakten. Till sammanträdet hade
inbjudits järnvägsfusionssakkunniga med landshövding
Sven Lübeck i spetsen, vilka under dagen sammanträtt i
Hälsingborg, trafikcheferna, med flera representanter för
Hälsingborgs-järnvägarna. Föreningens nye ordförande,
direktör J. L. la Cour, som nu fungerade för första gången,
öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna
samt tackade för det förtroende, som kommit honom till
del genom att föreningen valt honom till sin ordförande och
bad om överseende, om han skulle brista i något avseende.
Ordföranden erinrade om den förlust, som föreningen gjort
sedan föregående sammanträde genom att disponent P. A.
Forssman och bergsingenjör Curtz avlidit och lyste frid
över deras minne. Efter protokollsjustering skedde inval
av fem st. nya medlemmar och föreslogs till inval två st.
Styrelseberättelsen för arbetsåret 1927—1928 upplästes och
godkändes. Av berättelsen framgår att verksamheten under
det gångna året varit livlig med bland annat
högtidlighållandet av föreningens 25-årsjubileum den 1 okt. 1927,
med föredrag av statsrådet C. Meurling och direktören för
I. V. A., kommerserådet Axel F. Enström. Härförutom har
föreningen sammanträtt sju gånger, varvid föredrag i mer
eller mindre aktuella ämnen förekommit. Av
revisionsberättelsen framgår, att det gångna året givit en obetydlig
förlust beroende på de rätt stora kostnaderna i samband
med jubileet, men att föreningens ställning i alla fall är
rätt god med en behållning på c:a 15 000 kr. Efter
förhandlingarna höll verkställande direktören vid Stockholm

423

Koslagens järnvägar, direktören Åke Nerell ett föredrag
om "Järnvägarna och automobiltrafiken".

Detta problem är i sig självt olösligt, sade talaren, och
torde för övrigt vara väl bekant för den intresserade
allmänheten genom tidningsdebatter etc. Talaren ville dock
försöka att avlocka ämnet några synpunkter, som inför
denna representativa församling vore värda att belysas.
Någon generell uppdelning av samfärdsmedlens uppgifter
kan icke göras. En lösning av frågan inom ett
trafikområde kan i en annan trakt vara en omöjlighet. Något
generalprogram för frågans lösning kunde ej avgivas.
Härefter gavs en redogörelse för järnvägstrafikens utveckling
från år 1913 till år 1926 med påvisande av att trafiken
— mätt i persontonkilometer — 1926 för S. J:s
vidkommande ökats c:a 25 % trots att under senare år
konkurrensen med bilarna tillkommit. Om utvecklingen gått sin
jämna gång efter krigsårens stiltje, så borde
järnvägstrafiken ökats kolossalt mycket mera. Att så ej skett kan
rättvisligen ej biltrafiken, som vid denna tid blev en
faktor att räkna med, uteslutande skyllas för.
Järnvägstrafiken avspeglar på ett helt annat sätt än biltrafiken
produktionens intensitet. Med den katastrofala nedgången
i transporterat gods, som ägde rum under fredskrisen hade
järnvägarna ändå haft svåra bekymmer. Efter år 1921,
under vilket år botten nåddes med en trafikminskning av
60 o/c för de enskilda järnvägarna jämfört med året innan,
har trafiken sakta ökats. Inom andra länder med
undantag för Danmark har utvecklingen i stort sett varit
densamma. En närmare granskning av trafikens fördelning
visar, att den långväga trafiken avsevärt ökats under det en
minskning inträtt för de kortare distanserna, där
biltrafikens inverkan gjort sig gällande. För de större järnvägarna
är faran således ej så stor som för de mindre, enskilda
järnvägarna, som hava mer lokal karaktär och icke kunna
neutralisera verkningarna genom ökning av de långväga
transporterna. För 49 stycken enskilda järnvägar har
tonkm-antalet minskats med över 20 % sedan ål 1913 och 37
stycken ha minskat sitt personkm-antal med samma
procent. Trots vittgående rationaliseringssträvanden inom
järnvägarna, vilka möjliggjort starka personalindragningar
och därigenom även taxesänkningar, har läget dock ej
förbättrats för de mindre järnvägarne. Konkurrensen med
bilarna är synnerligen ojämn, då för dessa mycket enkla
trafikanordningar duga och de dessutom äro mindre bundna
av förordningar rörande skötsel och säkerhetsåtgärder etc.
En annan bidragande orsak till automobiltrafikens
utveckling äro arbetslöshetsproblemet och de rådande
förhållandena inom bilförsäljningsbranschen med därav följande
lätthet att utan större kapitalutlägg inköpa bilar. Beträffande
den allmännyttiga tjänsten så kunna bilarna aldrig ersätta
järnvägarna, de kunna aldrig fylla järnvägarnas förmåga att
till låg taxa utföra massbefordran av resande och gods.
Automobiltrafiken måste så småningom åstadkomma en
revolution av järnvägarnas ställning i folkhushållet. Det
torde vara otänkbart, att någon järnväg av betydelse
nedlägges, i stället måste det differentierade järnvägstaxesystemet,
befordringsvillkoren och deras kontroll givas friare former.
Fri konkurrens för transportföretag är icke det obetingat
bästa. Ett bättre resultat kan utvinnas av de samfällda
transportmedlen, om en organisatorisk reglering av
trafikväsendet kunde genomföras. Detta kan dock icke ske utan
striden mellan järnvägs- och automobiltrafik måste i stort
sett utkämpas på den fria konkurrensens område. Men
denna konkurrens får ej snedvridas. Det nya
transportmedlet får ej ensidigt gynnas. Då ingen begränsning av
bilarnas intrång göres, måste järnvägarna genom förlusten
av sitt trafikmonopol givas större självbestämningsrätt.
Den svenska automobilparkens driftskostnader frånsett det
allmännas bidrag till väghållningen uppgår till c:a 300 mill.
kr. eller ungefär lika mycket som de svenska järnvägarnas
driftskostnader. Bilarnas transportarbete är dock endast
1/20 av järnvägarnas och faller till allra största delen på
persontrafiken. Detta är ett stort transportslöseri med icke
så litet lyx i sig. jÅrligen satsar det allmänna på biltrafiken
28 mill. kronor, som utgör bilarnas bristande andel i
vägunderhålls- och vägförbättringskostnaderna. Bilskatten
borde höjas, åtminstone så att vägunderhållskostnaderna

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928a/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free